Nyhet -

Vad gör Sverige och FN i Mali?

I Mali i norra Afrika finns en av de mest allvarliga och svårlösta konflikterna i världen idag och civilbefolkningen är mycket utsatt. Flera globala aktörer är på plats, bland annat FN-insatsen Minusma där även Sverige deltar. Det är första gången på 10 år som Sverige deltar i en FN-ledd militär insats. Men FN-insatsen är ett svårt och riskfyllt uppdrag. FN är en måltavla för attentat och flera självmordsattacker har skett. Vad gör Sverige och FN egentligen på plats i Mali?

Norra Mali är en del av Saharaöknen. Befolkningen består till största delen av nomader, med bofasta grupper i södra delarna av landet. Mali var en fransk koloni fram till 1960 och efter självständigheten följde 32 år av politisk oro, kupper och militärdiktatur. Det första demokratiska presidentvalet hölls 1992 och efter det levde landet i ett relativt lugn fram till den arabiska våren och Muammar Gadaffis fall i Libyen. 2012 förlorade Mali en stor del av landets territorium till väpnade grupper. Den nordafrikanska grenen av al-Qaida, kallad Aqim, erövrade ett stort landområde och införde sharialagar. I Malis huvudstad Bamako störtades den demokratiskt valda regeringen. Presidenten Amadou Toumani Touré kastades ut och myteri utbröt i delar av armén. Den forna kolonialmakten Frankrike - som än idag har stora ekonomiska intressen i landet - beslutade då att sätta stopp för rebellernas framryckning och inledde i början av 2013, på begäran av Malis regering, en militär offensiv som tryckte tillbaka de väpnade islamisterna från norra Mali.

Den 25 april 2013 klubbade FN:s säkerhetsråd en resolution som bildade FN-missionen MINUSMA (United Nations Multidimensional Integrated Stabilization Mission in Mali) för att säkerställa ordningen i den nordafrikanska nationen. Avsikten med FN:s insats var att förhindra de väpnade grupperna från att återta städerna i norr och att stödja Malis återgång till demokrati.

FN-mandatet ger utrymme för 12 640 soldater, varav drygt 9 200 har satts in i Mali, enligt FN:s uppgifter. Den 1 juli 2013 integrerades de västafrikanska ländernas stödinsats Afismas militära styrkor i FN-insatsen. I juni 2014 beslutade ett enigt säkerhetsråd att utöka den militära närvaron. Samtidigt krävde säkerhetsrådet specifikt att kvinnor och barn, som påverkas av konflikten, skulle skyddas.

Sedan våren 2013 finns svenska stabsofficerare vid Minusmas högkvarter i Bamako, vid staben för Minusmas sektor väst och vid den multinationella underrättelsestaben Asifus högkvarter i Bamako. Sverige bidrar med ett ISR Task Force, förkortningen ISR står för Intelligence, Surveillance and Reconnaissance. Det är ett underrättelseförband vars uppgift är att upptäcka fienden i tid för att kunna skydda både FN och civilbefolkningen.

Under december 2014 började personal ur det svenska underrättelseförbandet Mali 01 anlända till den blivande campen utanför Timbuktu där förbandet är verksamt (men kan om behov uppstår verka i hela Mali). Styrkan består av 250 personer. Det är första gången på 10 år som Sverige deltar i en FN-ledd militär insats. Extrem hetta, dålig infrastruktur och komplicerade konflikter mellan både minoriteter och staten Mali samt olika väpnade islamistgrupper gör FN insatsen till ett svårt och riskfyllt uppdrag. FN är en måltavla för attentat och flera självmordsattacker har skett. Fyra kontraktsanställda och 56 Minusma-soldater har dödats och 200 skadats — men ingen svensk.

De stridande parterna skrev på ett fredsavtal 20 juni 2015. Minusma har nu bland annat som uppgift att stödja de olika parterna så att de kan uppfylla avtalet. Läget i Mali är fortfarande instabilt och mindre strider pågår.

Statsminister Stefan Löfven försvarar den riskfyllda Mali-insatsen i en intervju i Svenska Dagbladet 21 november 2014 där han också säger att regeringen generellt sett vill ha fler insatser inom ramen för FN. Statsministern anser också att det är Försvarsmakten som ska bedöma om en operation måste anses vara alltför riskfylld att gå in i. Läs mer

Sveriges utrikesminister Margot Wallström framhåller att Malis kvinnor måste få en framskjuten plats i genomförandet av avtalet och i den fortsatta försoningsprocessen (juni 2015). Läs mer

-Det är en svår operation. Men vi måste också försöka stödja FN och bidra till att stabilisera Mali, sade Peter Hultqvist, försvarsminister, i SVT Agenda, 12 oktober 2014. 

Hör om detta och mycket mer på lördag den 24 oktober kl 13:45-15:00 på Internationellt Fredsforum Varberg när Svenska FN-förbundet arrangerar programpunkten FN, Sverige och Mali. Jens Petersson, biträdande generalsekreterare Svenska FN-förbundet samtalar med Katarina Höije, svensk journalist baserad i Mali och Carl-Magnus Svensson, chef för Mali 01, den svenska truppen i Mali. Moderator är Annika Nordgren Christensen, ledamot Krigsvetenskapsakademin, första Försvarsbloggaren.

På bifogad bild ser visas det område som rebellerna kontrollerade i Mali 2013. Foto: Wikimedia Commons

Relaterade länkar

Ämnen

  • Konst, kultur, underhållning

Kategorier

  • demokrati
  • internationellt fredsforum varberg
  • mali
  • svenska fn förbundet
  • försvarsmakten
  • terrorism
  • varberg calling for peace

Regioner

  • Varberg