Manual till människan

Jag har arbetat över 40 år med att behandla och rehabilitera människor med ständig värk och smärta, stressrelaterad ohälsa och andra åkommor som har förpestat livet för människor/patienter. Frustrerad över att många långtidssjukskrivna patienter fick så lite hjälp i sjukvården startade jag 1994 en Värkstad, en öppen samtalsgrupp där vi arbetade med värktyg för att hjälpa människor att hantera värkligheten och bli värkmästare. Det kom upp till 50 personer på våra Värkstadsträffar.

Jag är en kreativ person som har skapat olika verksamheter under åren, men denna Värkstadsrörelse har absolut varit det bästa jag någonsin har gjort. Vi hade fantastiska existentiella livsnära samtal och människor reste sig från hopplöshet och depression och blev levande igen. Nu har jag samlat alla mina erfarenheter av att arbeta med trasiga och lidande människor i en Manual till människan. Titeln har egentligen mina värkstadsbesökare satt då de spontant uttryckt att de har lärt sig att vara människor och att besöken i Värkstaden varit som att gå i Livets Universitet. Det går inte att skriva en manual till människan på ett hundratal sidor så det är en omfattande bok på 524 sidor som vänder sig dels till människor som mår dåligt och brottas med livet, men också till dem som vill skapa verksamhet för dessa människor, t.ex. sjukvården och studieförbunden.

Bodil Jönsson, professor emerita Lunds Universitet skriver i förordet:

En diger bok på 524 sidor kan få vem som helst att tveka inför att ens öppna den. Det är stort nog av en författare att klara detta, men hur går det då för läsaren? Jo tack, det går riktigt bra. Och det av två helt olika skäl. Det ena handlar om att Gunilla väljer att illustrera det hon vill säga inte bara med vassa teckningar utan också med autentiska citat. Dessa är många, ibland också långa, och de är alla hämtade från utsatta människor som Gunilla varit mentor och lärare för i det hon benämner ”livets universitet”.

Människor som varit med om att deras liv kantrat, människor som hamnat i undantagstillstånd, får inte sällan en större klarsyn och en naknare formuleringskonst än andra. Citaten gör att man som läsare både känner nerven och inte kan låta bli att ta till sig tydligheten trots att man själv i stunden kanske inte befinner sig i något utsatt läge. Boken har garanterat mycket att säga dem som gått in i den så kallade väggen eller dras med långvarig värk och smärta. Den kan också fungera som igenkännare och vägvisare för närstående och för alla dem som i sina olika professioner möter människor som tappat fotfästet. Och den har något att tillföra även den som närmar sig boken utan att vare sig själv vara särskilt utsatt eller höra till gruppen närstående eller professionen. Detta av den enkla anledningen att vi alla är människor och som sådana upplever dessa många utmaningar och möten som tillsammans är det som utgör livet.

Torsten Mossberg specialist i anestesiologi och intensivvård, tidigare medicinalråd i Socialstyrelsen skriver i Läkartidningen:

Jag har läst boken från pärm till pärm med stor behållning och lärt mig en hel del men den innehåller många upprepningar och fungerar därför bäst som en uppslagsbok att ta fram när man som läkare famlar efter råd i samtal med trasiga människor och känner att man saknar redskap och erfarenhet.

Vi får genom boken ta del av Gunilla Brattbergs omfattande och uppskattade livsgärning. Texten bottnar i Gunillas egen erfarenhet av sjukvården vilket gör den extra värdefull. Jag skulle önska att unga läkare tog sig tid och diskuterade enstaka kapitel i grupp. Alla kommer att möta s k besvärliga patienter under sin karriär. Dessa förtjänar god vård och största respekt. Med denna bok får man redskapen.

ISBN 978-91-982184-4-2
Antal sidor: 524
www.varkstaden.se/bokhandel