Sälkuten Sämla släpptes ut i frihet vid skånska Måkläppen

Sälkuten Sämla släpptes idag ut i frihet till sälkolonin vid Måkläppen i Skåne. Hon är årets nytillskott i Världsnaturfondens och Naturhistoriska riksmuseets gråsälsprojekt i Forsmark som fyller 25 år. Innan hon simmade iväg utrustades hon med satellitsändare. Med årets nykomling har totalt 32 kutar fötts och 31 släppts ut i södra Östersjön. I år sker sälutsättningen för sista gången. Sälkuten, som efter en namntävling döpts till Sämla, föddes den 12 februari. Mamma är sälhonan Sälma i Forsmark. Pappa är sälhanen Nils som kom till Forsmarkshägnet hösten 1994 och i december flyttade till ett liknande avelshägn för gråsäl i Polen. Ytterligare en sälkut föddes i avelshägnet i vinter men den dog av oförklarlig anledning i början av mars. Sämla transporterades under måndagen från Forsmark till flyget Arlanda - Sturup och vidare med bil till Måkläppen. Efter födseln gjorde forskare för tredje året i rad en beteendestudie på sälarna. Sämla diade i 15 dagar och är nu avvand. Hon har ännu inte börjat äta fisk själv och har bara varit i vattnet ett par gånger. - Alla fem sändarförsedda sälar som släppts de senaste åren har glädjande nog stannat kvar i södra Östersjön. De har simmat ner till Danmark och Tyskland, men sedan återvänt till Måkläppens sälreservat i Skåne. Det var också tanken med projektet, att stötta den lilla stam av gråsäl i södra Östersjön, och inte den växande nordliga populationen runt Ålands hav, säger projektledare Anna Roos vid Riksmuseet i Stockholm. - Vi har försett både våra gråsälar från avelshägnet och vilda gråsälar i Östersjön med satellitsändare. Rörelsemönstret från Forsmarkskutarna liknar det som gäller för vilda gråsälar, säger Olle Karlsson, sälforskare på Naturhistoriska riksmuseet som ansvarar för satellitsändarna. - Tillskottet av ett par kutar per år motsvarar ungefär den naturliga fortplantningen vid Måkläppens sälreservat, som max har 100 gråsälar. Det tyder på att gråsäl i det här området har sämre förutsättningar för lyckad reproduktion. Sämla är nu den sista svenska förstärkningen till den lilla stam på några hundra gråsälar som finns i södra Östersjön. Av finansiella orsaker ska projektet tyvärr avvecklas efter att ha pågått i 25 år, berättar Inger Näslund, marinbiolog från WWF. Sälarna är en viktig symbol för hälsotillståndet för Östersjön som hyser cirka 20 000 sälar. Men i de södra delarna av Östersjön finns bara några hundra djur och återväxten är fortfarande svag. Sedan 2002 tillåts en begränsad säljakt i centrala och norra Östersjön och ett 70-tal skjuts årligen. Halterna av miljögifter som PCB har sjunkit kraftigt, men andra problem har dykt upp. Många sälar drunknar fortfarande i fiskredskap. Av de som dör och obduceras visar sig många ha tarmsår, en sjukdom som kan ha dödlig utgång. - Vi som arbetar med återvinning och miljötjänster i både Sverige och Polen ser att våra kunder och samarbetspartners vill bidra till att återställa miljön i vårt närområde. Gråsälen är en viktig indikator på hela Östersjöns miljötillstånd, säger Jan Bruzelius, vd vid företaget I L Recycling, som stöttar WWF- projektet att sätta ut friska sälkutar i södra Östersjön Fakta: WWFs säluppfödningsprojekt startade 1980 i samarbete med Naturhistoriska Riksmuseet och Forsmarks Kraftgrupp och stöds av IL Recycling. SAS står för flygtransporter i samband med utsläpp. När avelsprojektet startade var läget mycket kritiskt för Östersjöns gråsälar. Stammen hade minskat från 100 000 i början av seklet till färre än 4 000 djur år 1980. Höga halter av PCB i födan var en orsak till nedgången tillsammans med ett tidigare högt jakttryck. Många av Östersjöns sälhonor var sterila. Därför startade projektet med två olika syften: att föda upp och släppa ut kutar till frihet för att förhindra att gråsälen försvinner från området, men också som ett experiment. Projektet skulle visa att gråsälar från Östersjön, i östersjövatten kan reproducera sig även i hög ålder om bara födan kommer från ett område med lägre miljögiftsbelastning (i detta fall Atlanten). Halterna av PCB, liksom DDT, minskade efter förbudet som kom i början av 1970-talet. Stammen av gråsäl ökar med i snitt 7 procent per år, men inte i södra Östersjön. Därför finns bl a i Polen ett avelsprojekt för att stärka stammen i södra Östersjön. Därifrån släpptes 10 unga gråsälar ut till frihet sommaren 2005. Även i Litauen finns avelsprojekt för gråsäl. Hälsotillståndet för gråsälarna i Östersjön har förbättrats avsevärt de senaste åren. Dock kvarstår vissa problem och några har blivit värre. Bl.a. har frekvensen tarmsår ökat dramatiskt under den senaste tio-femtonårsperioden och idag återfinns dessa även hos mycket unga djur. Forskare vid Naturhistoriska riksmuseet arbetar nu för att ta reda på varför, och ännu ses ingen tendens till förbättring när det gäller den höga frekvensen tarmsår. Värst är läget i Gävlebukten, där ca 70 procent av sälarna som obduceras i samband med jakten 2004 har tarmsår som är större än en centimeter i diameter. För frågor, kontakta: Anna Roos, projektledare Riksmuséet, 08-519 542 23, 0702-730 642 Inger Näslund, marinbiolog WWF, 08-624 74 09, 070 - 105 30 57 Marie von Zeipel, pressekreterare WWF, 08-624 74 03, 070-629 10 77 Olle Karlsson, sälforskare 070- 350 96 78 Lennart Ekström, sälskötare, 070- 32 815 87