Grymt fiske hotar världens hajar – men inga krogar serverar hajfenssoppa i Sverige

Ungefär 100 miljoner hajar dödas varje år för sina fenors skull. Industrin i stort sett är helt oreglerad. Flera amerikanska och kanadensiska städer har förbjudit import av fenor. På restauranger i Europas storstäder kan hajfenssoppa förekomma – men i Sverige vill knappast någon restaurangägare kännas vid den kontroversiella rätten.

Världsnaturfonden WWF har anonymt ringt runt till ett 15-tal restauranger och några grossister som serverar eller säljer asiatisk mat. Ingen av de tillfrågade uppger att de skulle ha hajfenssoppa på menyn. ”Idag finns ingen seriös restaurangägare som serverar hajfenssoppa”, säger en av kinarestaurangerna som ingått i rundringningen.

För några år sedan fick flera krogar hård kritik på nätet för att ha haft hajfenssoppa på menyn, men en stark internationell kritik och uppmärksamhet kan ha haft effekt.

– Det är positivt att fler konsumenter och restauranger blivit medvetna om det grymma och oacceptabla hajfensfisket, säger Inger Näslund, expert på fiskefrågor på WWF.

Det globala hajfisket drivs främst av efterfrågan på fenor till hajfenssoppa. Att skära av fenorna är både plågsamt och oetiskt när kroppen halas upp på däck och fenorna skärs av den levande hajen. Eftersom köttet inte är lika dyrt som fenorna slängs hajarna överbord för att drunkna eller blöda till döds.

Hajarna behöver mycket starkare skydd, men även bättre förvaltning och tydligare artbestämning, visar WWFs nya rapport ”An Overview of Shark Utilization in the Coral Triangle Region” som beskriver läget i Indonesien, Malaysia, Papua Nya Guinea, Filippinerna, Salomonöarna och Östtimor samt grannländerna Vietnam och Fiji.

– Utvecklingen av ett hållbart hajfiske har en lång väg att gå och medvetenheten om det brutala hajfensfisket måste öka. Människan är mycket farligare för hajen än hajen är för människan, säger Inger Näslund.

Internationella Naturvårdsunionen (IUCN) uppskattar att en tredjedel av världens hajarter är hotade eller sårbara (bland annat vithaj och hammarhaj). Hajen förökar sig långsamt och är känslig för överexploatering och de allra flesta hajprodukter kommer från ett icke hållbart fiske. Det gäller också skinn och leverolja.

Hajar spelar en mycket viktig roll för i korallrevens ekosystem eftersom de befinner sig i toppen av havens näringskedja och bidrar till att upprätthålla den känsliga balansen.

Rapport och pressbilder kan laddas ned här:
http://www.wwf.se/press/pressrum/pressmeddelanden/1495827-grymt-fiske-hotar-vrldens-hajar

Fakta: Kineserna är de största konsumenterna av hajfenor för hajfenssoppa, traditionell medicin och potenshöjande medel. Den är en stark statussymbol och serveras ofta på stora fester och bröllop. Med en allt större och rikare medelklass ökar efterfrågan på hajfenor.

Det finns regelverk bland annat inom EU som kräver att hajkroppen måste tas i hamn tillsammans med fenorna för att fisket ska vara tillåtet, men reglerna följs inte alltid.

De som fiskar vill ofta bara ha med fenorna och inte de skrymmande och mindre lönsamma hajkropparna.

I Sverige är det sedan april 2011 totalförbud av pigghajsfiske, både yrkesmässigt och som fritidsfiske. Pigghaj klassas som akut hotad på Artdatabankens rödlista. Pigghajshonan blir könsmogen vid 12-14 år och föder 4-8 ungar vartannat år.

Om WWFs undersökning:
WWF gjorde en anonym rundringning i september till ett 15-tal restauranger och några grossister i Stockholm och Uppsala. Ingen hajfenssoppa fanns på någon officiell meny.

Citat från grossist: ”Tack för Er förfrågan, Vi arbetar inte med hajkött eller fenor. Dessvärre kan vi inte hänvisa Er till någon återförsäljare heller. Lycka till med Ert sökande!”
En restaurang i Uppsala (Java) rekommenderade i stället räksoppa som skulle smaka ungefär som hajkött. 2009 och 2011 fick flera restauranger kritik på nätet för hajfenssoppa - men inget finns på menyn idag.

För frågor, kontakta:
Inger Näslund, expert marin och fiske på WWF, 070-105 30 57
Marie von Zeipel, pressansvarig WWF, 070-629 10 77