Miljörörelsen till regeringen: Hög tid att satsa på Nagoyamålen

Regeringen måste kraftigt öka investeringarna för att leva upp till Sveriges åtaganden i Nagoyaplanen – och höja anslaget till minst 7,5 miljarder kronor per år från 2013. Det menar WWF och Naturskyddsföreningen som idag lanserar en ny rapport som kräver gröna nationalräkenskaper, avveckling av miljöskadliga subventioner, en bättre jordbrukspolitik i EU och mer naturvårdshänsyn i skogsbruket.

Hösten 2010 ställde sig Sverige och en majoritet av världens stater bakom en global räddningsplan för arter och ekosystem, den så kallade Nagoyaplanen. Men det börjar bli bråttom att agera. Naturskyddsföreningen och WWF lanserar nu rapporten ”Sverige och Nagoyamålen” med 100 åtgärdsförslag på vad Sverige måste göra för att bevara den biologiska mångfalden och klara sina internationella åtaganden.

– Det börjar bli bråttom om vi ska nå målen till 2020. Syre, mat, rent vatten och virke är ekosystemtjänster som är nödvändiga för att samhället ska fungera. Den biologiska mångfaldens värden måste räknas in i BNP och skador på naturen måste kännas ekonomiskt. Det är mycket dyrare för samhället att inte investera i ekosystemens framtid än att satsa nu, säger Håkan Wirtén, generalsekreterare på WWF.

– Nu måste regeringen komma till skott. Det krävs ett helt annat tempo i miljöarbetet än idag. När vi analyserar miljötillståndet och lyssnar på forskarna ser vi tydligt att Sveriges löften i FN kräver utfasning av miljöskadliga subventioner, skärpta miljöregler och ett ökat skydd av hav och skogar, säger Mikael Karlsson, ordförande i Naturskyddsföreningen.

Miljöorganisationerna kräver bland annat en flerdubbling av skyddade skogar, hagmarker, kustområden och andra naturtyper i Sverige under de närmaste åtta åren. För att klara det krävs årliga budgetförstärkningar i miljardklassen från och med nu. Mer än 800 skogslevande arter är utrotningshotade i Sverige.

– Sverige behöver en helt ny skogspolitik som tar sin utgångspunkt i Nagoyaplanens syn på hur vi hållbart använder våra ekosystem, säger Mikael Karlsson och Håkan Wirtén.

Nagoyaplanens 20 mål - som är kopplade till FN:s konvention om biologisk mångfald - ska uppnås senast 2020. Skogs- och jordbruksmark ska förvaltas hållbart, miljöskadliga subventioner avskaffas och utrotningen av arter stoppas. Minst 10 procent av våra havsmiljöer och minst 17 procent av skogar, myrar, sjöar och andra naturtyper ska skyddas.

Miljöorganisationerna efterlyser bland annat att EU:s jordbrukspolitik förändras så att stöd kopplas till höga krav på miljöåtgärder. Idag går mindre än 10 procent av EU-budgeten till åtgärder för hållbar utveckling. Bindande hållbarhetskrav vid upphandling av exempelvis trä, papper, bomull, soja, palmolja, kött, mjölk och fisk lyfts fram i rapporten, liksom satsningar på integrerad havsförvaltning för hela Östersjön.

På global nivå beräknas kostnaderna för att bevara ekosystemens produktionsförmåga till som mest 300 miljarder dollar per år. Om vi inte agerar beräknas kostnaderna däremot uppgå till 4 000 miljarder dollar.

För frågor, kontakta:
Håkan Wirtén, generalsekreterare WWF, 0705- 65 45 15
Lovisa Hagberg, miljöpolicyrådgivare, 0705-84 15 81
Marie von Zeipel, pressekreterare WWF, 0706-29 10 77
Mikael Karlsson, ordförande Naturskyddsföreningen, 070-316 27 22
Louise Wileen Bjarke, presschef Naturskyddsföreningen, 070-884 77 28