Undersökning av Poseidon på Göta platsen

Undersökning av Poseidon

Våren 2010 fick Studio Västsvensk Konservering - enheten för konservering inom Västarvet - 
i uppdrag av Park- och Naturförvaltningen i Göteborgs Stad, att sammanställa en kravspecifikation för konservering av Skulpturerna i Poseidonfontänen på Götaplatsen. I uppdraget arbetar SVK tillsammans med Helena Strandberg, frilansande konservator med doktorsexamen från Göteborgs universitet i ämnet: konservering av bronsskulpturer.

Fontänen har under flera årtionden haft problem med läckage från brunnskaret vilket har lett till att betongplattan under fontänen är nedbruten till följd av erosion och urlakning. I samband med renoveringen av betongplattan kommer brunnskarets invändiga kopparplåt att rivas och rekonstrueras och skulpturerna monteras ner och konserveras.

Kravspecifikationen föregås av förundersökningar som inkluderar såväl arkivstudier, visuell undersökning som praktiska tester av lämpliga konserveringsåtgärder.

Den visuella undersökningen av skulpturerna påbörjades under vecka 34 och fortsätter under vecka 35 med bland annat invändig besiktning av Poseidon. Besiktningen utförs med liten kamera s.k. ”titthålskirurgi” i syfte att kontrollera statusen på bärande delar och sammanfogningar.

Poseidonfontänen är tillverkad av gjutet brons, brunnskaret är gjutet av Herman Bergmans Konstgjuteri AB i Sthlm och skulpturerna av L Rasmussens Broncestøberi i Köpenhamn.

Poseidonfontänens tillblivelse

Genom ett beslut i stadsfullmäktige 30 juni 1921 avsatte stadsfullmäktige i enlighet med C F Lindbergs donationsfond en summa på 80 000 kr för Götaplatsens skulpturala utsmyckning. Kommittén vände sig omedelbart till landets då erkänt främste skulptör Carl Milles med anmodan om att göra ett förberedande förslag till springbrunn.

Brunnen var inte färdig till jubileumsutställningen 1923 då Göteborg fyllde 300 år, vilket var tanken. Milles utförde då en provisorisk modell i gips i full skala som uppsattes på platsen, och konstnären fick möjlighet att pröva sin skapelse. Det provisoriska karet togs bort efter utställningens slut.

Det ”riktiga” brunnskaret, dagens kar, invigdes den 20 nov 1927, först tre år senare 1930 kom Poseidon och de sex mindre skulpturerna på plats.

Invigningen och avtäckningen av skulpturerna skedde 24 september 1931 kl 19.30 inför 20 000 åskådare. Många förskräcktes vid åsynen av Poseidon och tyckte han var ful, eller för stor. Den borde ha varit vacker som den klassiska bilden av Poseidon med yvigt skägg. Den ansågs till och med så fruktansvärd att folk med svaga nerver varnades för att gå över Götaplatsen efter mörkrets inbrott.

Göteborgarna var så upprörda till en början att Milles erbjöd sig att göra en ny staty. Milles tillstod att benen var för långa men menade också att detta var nödvändigt för att konsten inte skulle bli akademisk och tråkig. Men många av donationsledamöter och myndigheter var nöjda och folk vande sig med tiden.

Källor: Göteborgs Posten, 25 september 1931
samt: Öhnander, Statyer berättar, Tre böcker 2004

För mer information:
Linda Denlert, Studio Västsvensk Konservering/Västarvet
Tfn: 031-63 70 02
linda.denlert@vgregion.se