Var skall vi bo?

Tidningen Byggindustrin redovisar i nr 29 ett ras för bostadsbyggandet i Sverige. Antalet byggstartade bostäder har minskat med 74 % mellan andra halvåret 2006 och första halvåret 2012. Den valda tidsperioden överensstämmer med den period nuvarande regering suttit vid makten och självklart bär politikerna en viss skuld till nedgången. Angreppsättet att hacka på regering eller andra myndigheter för problemen som varit, är knappast konstruktivt. Låt oss i stället se på vad det egentligen är som försvårar bostadsbyggandet idag, samt fundera på vad vi kan göra åt det framöver.

I min värld är den allt övergripande orsaken till att vi inte bygger fler bostäder, trots ett tydligt demografiskt behov i vart fall i storstäderna, konsumenternas bristande vilja och/eller förmåga att betala vad nya bostäder kostar. På så sätt är det bara ett resultat av normal marknadsekonomi och skulle knappast varit något att oroa sig för, om det inte handlat om något så viktigt som bostäder. Bostäder som är den allra viktigaste enskilda förutsättningen för att vi skall få tillväxt i de olika regionerna och i Sverige som land.

Men nu är det allvar och hela Sveriges framtida tillväxt påverkas av ett för lågt bostadsbyggande. Vad kan vi då göra åt denna problematik?

En effektivisering av byggprocessen är viktigt, och pågår för fullt. Men när man i exempelvis elektronikindustrin effektiviserar genom att tillverka produkterna i lågkostnadsländer så låter det inte sig göras på samma sätt när det handlar om bostäder, vi tar i stället hit arbetskraft från lågkostnadsländer. Men jag, liksom de allra flesta, tycker inte det är ok att vi betalar dessa mindre i lön än vad de svenska avtalen stipulerar, rätt eller fel. Detta innebär att vi inte når några effekter på kostnadsmassan. Samtidigt köper vi svenskar, utan att tveka, en lågprisprodukt som producerats i ett lågkostnadsland. Egentligen är det ingen skillnad, men känslomässigt verkar de flesta, liksom jag, tycka det.

När nu vägen mot att bygga med billig arbetskraft är stängd finns det ändå en del andra saker som vi skyndsamt måste ta tag i såsom:

- Ta bort kravet på 15 % i kontantinsats, i vart fall för billigare bostäder, och inför i stället amorteringskrav.De nuvarande begränsningarna hotar hela flyttkedjan.

- Stoppa de särkrav som finns i de olika kommunerna, vilka effektivt stoppar ett industrialiserat byggande - Tillåt vissa målgrupper, exempelvis studenter, att välja en standard också i det som produceras nytt som är något lägre än normen, så att de i gengäld får lite pengar över att leva studentliv för.

- Säkerställ att överklaganden av bygglov och detaljplaner avgörs snabbt så takten i utvecklingen av nya bostäder kan kraftigt ökas

- Ändra nuvarande utformning av ”reavinstbeskattningen”, som bestraffar den som byter bostad och påverkar rörligheten på bostadsmarknaden negativt

- Skapa incitament för kommunerna att öka bostadsbyggandet

Det finns säker fler bra förslag på vad som kan ändras för att öka bostadsbyggandet, men framför allt, låt oss nu inte börja diskutera politik för att på olika sätt bevisa vem som är skyldig till det låga byggandet. Jag ser med skräck fram emot den valdebatt som redan inletts inom detta ämne och befarar att det inte leder till något annat än att allt stannar upp ännu mer fram till valet. Vi måste i stället se framåt och gemensamt hitta rätt recept!

Per-Ingemar Persson, ansvarig för Veidekkekoncernens entreprenadverksamhet i Sverige och Danmark samt industriverksamheten i Norge,