Årets nyårslöfte - flygfritt 2019

Att avstå från att flyga är en av de viktigaste sakerna man som enskild individ kan göra för klimatet – särskilt om 100 000 personer gör samma sak. Genom kampanjen Flygfritt 2019 utmanas nu svenska folket att avge ett nyårslöfte som gör stor klimatnytta, nämligen att tillsammans hålla sig på jorden nästa år.

”Vi håller oss på jorden” driver kampanjen Flygfritt 2019 som utmanar svenska folket att ta ett kollektivt ansvar för att minska vårt flygresande. Den går ut på att man lovar att ta ett flygfritt år nästa år – förutsatt att 100 000 svenskar visar att de är villiga att göra samma sak. Uppnås målet och 100 000 svenskar avstår från att flyga nästa år motsvarar det lika stora utsläpp som 45 000 bilar ger på ett helt år. Maja Rosén, initiativtagare till Vi håller oss på jorden, menar att det även skulle sända en tydlig signal till politikerna om att vi är många som är beredda att förändra vår livsstil för att rädda klimatet.

De senaste dagarna har det rapporterats om hur flygresandet fortsätter att öka trots att vi befinner oss i en klimatkris. Maja Rosén tror inte att det beror på att människor inte bryr sig, men att många har en bild av att det inte är någon mening att man som enskild individ väljer bort flyget när alla andra flyger mer än någonsin. Hon menar att många inte heller insett att vi befinner oss i mänsklighetens största krissituation.

”Det vi har märkt när vi har pratat flyg och klimat med folk under året är att väldigt många inte insett klimatkrisens allvar och inte heller hur mycket flyget påverkar klimatet. Många tror att det går att kompensera sitt flygresande genom att till exempel äta mindre kött och att sopsortera.”

I krissituationer tittar vi människor på hur vår omgivning agerar. Än så länge beter sig de flesta som vanligt, trots att vi befinner oss i en akut klimatkris. Maja Rosén menar att om vi blir många som börjar agera kommer fler att följa efter.

”Jag brukar fråga människor om de hade avstått från att flyga om deras 50 närmaste vänner och bekanta berättade att de hade slutat flyga av klimatskäl. Det får folk att tänka till och de flesta medger att de nog skulle ha gjort det”, säger Maja Rosén.

Hon berättar att många som anmält sig till kampanjen är tidigare storflygare som har tänkt om. Och om man väl accepterar det ohållbara i att flyga blir man mer mottaglig för livsstilsförändringar överlag.

”Vi har märkt att många som anmält sig börjar se på klimatkrisen på ett nytt sätt. Vår kampanj handlar egentligen inte bara om flyget, den är ett sätt att få människor att vakna och inse att det är vi själva – vi alla – som är lösningen på klimatkrisen.”

Maja Rosén säger att hon förstår att det för många känns som en stor uppoffring att avstå från att flyga, men menar att det inte är realistiskt att tro vi ska lyckas lösa mänsklighetens största utmaning någonsin utan ansträngning. Hon tror att om människor insåg allvaret skulle de flesta vara beredda att göra stora uppoffringar.

”Hur mycket man är beredd att kämpa för att uppnå ett mål beror på hur attraktivt målet framstår. Om man inser att det faktiskt rör sig om ens egen och ens egna barns överlevnad är jag övertygad om att de allra flesta skulle vara villiga att avstå betydlig mer än ens flygsemestrar.”

Intresset för kampanjen har hittills varit stort, såväl i Sverige som internationellt och Maja Rosén och den växande skara som engagerar sig i Vi håller oss på jorden tänker se till att målet på 100 000 anmälda uppnås före tolvslaget på nyårsafton.

”Nu tänker vi ta krafttag tillsammans och göra allt vi kan för att nå ut. Det märks att allt fler oroar sig för klimatet och det här är det perfekta nyårslöftet för den som vill komma igång och göra något som gör stor skillnad”.