4 av 5 svenskar förespråkar tallriksmodellen - men många lägger för lite grönt på fatet

Tallriksmodellen är en modell för näringslära, skapad för att underlätta proportionerna mellan livsmedlen i en måltid. Hur den är formad kan anpassas efter individens energibehov, men den klassiska varianten består av en fjärdedel protein, en fjärdedel kolhydrater och hälften grönsaker.

I en färsk SIFO-undersökning genomförd på uppdrag av ViktVäktarna uppger hela 82 procent av svenskarna att tallriksmodellen är en sund riktlinje. Det är framförallt de yngre, de som är mellan 15-34 år, som tycker så. 90 procent i den här målgruppen förespråkar tallriksmodellen jämfört med 74 procent av dem som är mellan 56-79 år. Det är också fler kvinnor än män som förespråkar modellen.

Tittar man på hur svenskarnas typiska middagstallrik är uppdelad så låter de flesta kolhydraterna uppta 30-40 procent av tallriken och proteinet 30-40 procent. Däremot begränsar majoriteten grönsakerna till 20-30 procent trots att de borde uppta halva tallriken. Endast en av tio äter så mycket grönsaker som den klassiska tallriksmodellen rekommenderar.

– Vi tenderar att äta mer grönt under sommarsäsongen när utbudet är rikare. Men under hösten och vintern finns exempelvis kål i alla dess former, liksom svamp, pumpa och palsternacka. Glöm heller inte morot och rödbeta som kan avnjutas året runt och varieras i det oändliga, säger Karin Nileskog, kostansvarig på ViktVäktarna.

Från undersökningen:

• 82 % av svenskarna anser att tallriksmodellen är en sund riktlinje     
  • 90 % av de som är mellan 15-34 anser det, mot 74 % av dem som är mellan 56-79 
  • 88 % av kvinnorna anser det, mot 75 % av männen
• Majoriteten låter proteinet uppta 30-40 procent av tallriken, kolhydraterna 30-40 procent och grönsakerna 20-30 procent
• Endast 11 % låter grönsakerna uppta 40-50 % av tallriken