Henry Bronett - ny krönikör för Villatidningen

Många som hör namnet Henry Bronett tänker direkt på ”Cirkus Scott”, men om vi tar oss tid att titta lite närmare upptäcker vi snart att han är en man med många strängar på sin lyra.  

Förutom de tio år han jobbade med sin bror i familjeföretaget ”Cirkus Scott” har han bland annat hunnit med att verka i både film och teatervärlden. Han har arbetat som manusförfattare och producerat program. Han har studerat konflikthantering och emotionellt ledarskap. Listan kan göras lång.

Sedan år 2005 arbetar han dock främst som författare. Det året utkom hans första bok ” Största Möjliga Njutning”. Sedan dess har han gett ut både barnböcker och diksamlingar, producerat föreställningen ”Cirkus Symfoni”, läst in talböcker och mycket mer. Från och med i år kommer Henry att skriva en krönika i varje nummer av Villatidningen. 

Vad fick dig att sadla om till författare?
- Jag har alltid skrivit. Det är väl snarare så att jag hade ett behov av att andra fick se. Första gången jag stod på scen var jag tre år gammal. Jag minns det tydligt eftersom det var en så stark upplevelse. Jag hällde en hink konfetti över en kusk och den här känslan av alla leenden  jag fick av publiken gjorde att jag ville ha mer. Det finns en excibitionistisk ådra, att man vill bli sedd och hörd, och det vill jag gärna med det jag skriver också. Jag vill höra vad folk tänker om vad jag skriver. Jag skrev en gång om ett minne när jag var i München och mamma tog med mig på ett museum. Där satt en grupp neanertalare som kurade i en grotta, och homosapiens som kurade vid en lägereld. Jag blev så nyfiken på vad de berättade för varandra på den tiden. Vad sa de till sina barn? Då var jag kanske fem år, så nyfikenheten på berättandet och lusten att berätta har funnits sedan jag var barn. 

Vad fick dig att vilja skriva för Villatidningen?
- Jag tyckte om den. Det är välskrivna artiklar och jag har behållning av vad som står i den. Det är alltifrån basal kunskap, den är även underhållande och ni ger utrymme för berättandet, vilket många tidningar inte tycks ha tid för längre. Berättandet är viktigt, något jag tror definierar oss som människor. När vi inte berättar längre och bara delger kall information, då tror jag det också påverkar vår empatiska förmåga. Det är viktigt!

Vad kan läsarna förvänta sig av dina krönikor?
- De kommer att handla om reflektioner kring husknutarna. Det kanske finns något som har en aktualitet, då kan jag inte låta bli att prata om det. Även om jag inte är partipolitiskt bunden, så är jag ibland intresserad av politik, i den mån den driver landet framåt. Och humor kan det säkert bli frågan om. Som Victor Borge sa ”Det kortaste avståndet mellan två människor är ett leende”. Det intresserar mig!

För mer information:

Michael Ekvall, Marknadsansvarig 018 10 37 30 eller 070 589 37 46 eller michael_e@villatidningen.se