På Vittra lyckas elever med utländsk bakgrund bättre än i övriga Skolsverige

En av svensk skolas största utmaningar är att elever med utländsk bakgrund inte når kunskapsmålen i samma utsträckning som elever med svensk bakgrund. Det leder både till ökade kunskapsklyftor och att likvärdigheten i skolan minskar. Men det finns undantag. Enligt nya uppgifter från Skolverkets statistikdatabas SIRIS lyckas elever med utländsk bakgrund långt bättre inom Vittras skolor jämfört med rikssnittet.

På Vittras 26 skolor hade 35 procent av eleverna som gick ut årskurs 9 i våras det som Skolverket definierar som utländsk bakgrund. Rikssnittet låg på 23 procent.

Kunskapsresultaten är klart högre för elever med utländsk bakgrund inom Vittra än rikssnittet men framförallt är skillnaderna i kunskapsresultat mellan de olika elevgrupper som statistiken redovisar bara hälften så stora som rikssnittet.

De elevgrupper som jämförs i statistiken är elever med:

Rikssnittet visar att under 50 procent av alla elever med utländsk bakgrund som är födda utomlands når minst betyget E i alla ämnen. Inom Vittra är motsvarande siffra nästan 70 procent.

Genomsnittligt meritvärde bland elever med utländsk bakgrund som är födda utomlands är enligt rikssnittet 183,1. Motsvarande siffra för Vittra är 221,8.

Se tabell 1 (bifogad fil)

– Inom Vittra har vi ända sedan starten 1993 drivits av att skapa ökade livschanser för alla barn och elever, det här är ett kvitto på att vi jobbar på rätt sätt. Men självklart kan vi inte vara nöjda förrän 100 procent av våra elever når kunskapsmålen, oavsett vilken bakgrund eleverna har, säger Susana Olsson Casas, utbildningsdirektör på Vittra.

En annan faktor som ofta lyfts fram som avgörande för elevernas kunskapsresultat är föräldrarnas utbildningsnivå. Enligt SIRIS statistik lyckas även den här gruppen bättre på Vittras skolor än rikssnittet.

Se tabell 2 (bifogad fil)

Vad är det då som Vittra göra annorlunda, som gör att de kan fånga upp elever som andra, enligt statistiken, tappar?

– Ett viktigt framgångsrecept är att våra skolor har en nära dialog med eleven och hemmet om elevens utveckling, både kunskapsmässigt och rent socialt, samt täta kunskapsuppföljningar i arbetslaget. Genom kunskapsuppföljningarna kan vi tidigt fånga upp de elever som behöver mer stöd, eller utmaning, och anpassa undervisningen därefter. Det i sin tur kräver gott samarbete i arbetslagen på skolan och att personalen på skolan har de rätta verktygen, säger Daniel Eskilson, kvalitetschef på Vittra.

Vittra har inga särskilda klasser med enbart nyanlända, utan de elever som kommer till skolan blir snabbt en del av den nya klassen och skolans gemenskap. I Vittra arbetar man även aktivt med skolkulturen och under de dagliga samlingarna diskuterar man aktuella händelser, går igenom strukturen för dagen och pratar om hur man beter sig respektfullt mot varandra.

– Att direkt bli en del av gemenskapen, i kombination med vårt arbete med attityder och bemötande, skapar en trygghet för eleverna som är avgörande för goda studieresultat, säger Susana Olsson Casas.

Vittras kunskapsresultat ligger totalt sett en bra bit över rikssnittet med ett genomsnittligt meritvärde på 240,9 (jämfört med rikssnittet 224,7) och med en behörighet till gymnasiet på 90,9 procent (jämfört med rikssnittet 85,6 procent). Med andra ord lyckas man i undervisningen fånga upp både de som behöver mer stöd och de som behöver lite mer utmaning för att nå sina mål.

Även om Vittra är stolta över kunskapsresultaten och utvecklingen totalt sett för eleverna så finns många utvecklingsområden kvar för att bi ännu bättre.

– Det finns för stora skillnader mellan våra skolor. Just nu pågår ett stort arbete inom Vittra där vi samlar lärdomar och de goda exemplen och sprider dem i organisationen, säger Susana Olsson Casas.

Kontaktuppgifter:

Emelie Sporrong, kommunikationschef Vittra

Tel: 0708 791 984, emelie.sporrong@vittra.se