"En vara kan aldrig bli dyrare än den kostar att importera"

Hur ser det ut på spannmålsmarknaden idag? Vilka är fördelarna och nackdelarna med att marknaden inte längre är lokal utan global? Det var frågor likt dessa som Söderslätts vd, Kenneth Normark, samtalade kring när han gästade Vretaklusters frukostmöte med rekordmånga deltagare.

Söderslätts Spannmålsgrupp, som köper och säljer spannmål, etablerades i Skåne 2001, huvudkontoret ligger i Alnarpsparken norr om Malmö. Sedan 2008 tillbaka finns de här i regionen med sin mellansvenska filial. I november flyttade de tre medarbetarna ut till Vreta Kluster.

– Vi handlar enbart med spannmål och oljeväxter. Våra ägare är växtodlare och man kan säga att vi ser oss som deras förlängda arm. Hos oss är målsättningen att spannmålen ska gå direkt från producent till slutkund – utan kostsam logistik, berättade Kenneth Normark. Vi står för en verklig lågmarginalprodukt.

Förr var marknaden lokal och spannmålen flyttades inte runt som den görs nu.

– I dag är marknaden global och vi här i Sverige påverkas av hur situationen är i USA, i Argentina, i Ukraina – och inte som förr då man visste att hade man ett bra år var priserna låga – och höga om det var ett dåligt år, sa Kenneth Normark.

De största spannmålsbörserna ligger i Chicago och i Paris. I Sverige har Handelsbanken, SEB och Danske Bank öppnat konto för börshandel.

Vetet är motorn

Att veteproduktionen i världen har ökat de senaste fem åren beror inte bara på att det finns fler munnar att mätta utan också på att detta sädesslag även har andra användningsområden, till exempel som drivmedel.

– Världens veteskörd på 694 miljoner ton lämnar efter sig ett utgående lager på 206 miljoner ton, vilket betyder att det finns 30 procent kvar i ”skafferiet”. Hur stor den andelen är beror på flera faktorer – inte bara väder och vind utan även världsekonomin och världspolitiken i stort, förklarade Kenneth Normark. Vad kommer det till exempel att betyda att Kinas BNP går ner?

EU-länderna som tillsammans är världens största veteproducent har bara kvar 10 procent i lager. Inför skörden 2012 finns det prognoser som visar på minus 3 miljoner ton. Då måste man fråga sig, räcker det? Hur hårt har den senaste vintern slagit? Har de flesta använt sig av vinterkänsliga sorter som ger hög avkastning? Många har sått om sina fält, hur blir det för dem som inte har gjort det?

– Även i Sverige har vi haft en ökad konsumtionskurva men lite si och så på produktionssidan, vi är inget överskottsland längre, menade Kenneth Normark. År 2011 hade vi ett överskott på 280 kton, 2012 blir det kanske bara 80.

En rörlig marknad

En alltmer rörlig marknad där kalkylerna ändrar sig varje dag är något vi får räkna med och också en osäkerhet när det lönar sig att exportera respektive att importera.

– Ligger marknaden i överskott gäller exportkalkylen, ligger den i underskott är det importkalkylen som gäller. Den stora fördelen med en global marknad är att en vara aldrig kan bli dyrare än den kostar att importera, menade Kenneth Normark.