Skip to main content

Envishet och omtanke framgångsfaktorer för lyckad integration

Nyhet   •   Jan 15, 2016 14:38 CET

På systerskolorna Rudanskolan och Söderby Skola i Haninge har hälften av eleverna ett annat modersmål än svenska och totalt talas över 20 språk på skolorna. I och med att fler och fler människor söker sig till Sverige tar också skolorna emot ett ökat antal nyanlända elever. Men det som ibland i samhällsdebatten lyfts som en svår utmaning väljer skolornas rektor Josephine Wallenberg tillsammans med sina medarbetare att se som en stor fördel. Hon menar att alla skolor har mycket att vinna på att ha ett blandat elevunderlag.

– Skolan behöver spegla hur samhället ser ut och ta tillvara alla fantastiska kompetenser som finns. Tänk vilket tråkigt samhälle vi hade haft utan invandringen, säger Josephine Wallenberg.

Tidigare hände det att hon mötte en del människor med fördomar kring hur en så pass mångkulturell skola kan fungera. Hon tror att det bottnade i att människor var rädda för något som var nytt och okänt för dem.

– Det är naturligt att människor kan känna en rädsla för sådant som är nytt till en början men nu när de har sett alla fördelar som finns med en blandad skolmiljö och upplevt hur bra det fungerar finns det knappt några sådana uppfattningar kvar, berättar hon.

Josephine Wallenberg är tydlig med att hur man tar emot en elev som helt eller delvis saknar svenskan som språk, är direkt avgörande för hur det kommer att gå. Hon tror inte på att isolera elever med bristande spåkkunskaper i särskilda grupper utan menar att det för de allra flesta blir bättre att börja i en vanlig klass så fort som möjligt.

– Ju yngre barnen är desto lättare har de att komma in direkt i den vanliga undervisningen. Har vi möjlighet placerar vi eleven i en klass där någon annan med samma modersmål redan går och givetvis får eleven också professionell studiehandledning på sitt modersmål, berättar hon.

Att språket är en avgörande faktor för integration är de flesta överens om. Josephine Wallenberg tror att en del lärare kan vara rädda för att tala om för elever att deras språk inte är tillräckligt bra men själv har hon aldrig varit med om att någon tagit illa upp om man lyft detta på ett respektfullt sätt.

– Det handlar ju i grunden om omtanke. Man behöver ett bra språk för att klara sig i samhället, annars riskerar man att hamna i konflikter för att man inte kan uttrycka sig och inte förstår, säger hon.

För att få språkinlärningen att fungera menar Josephine Wallenberg att det handlar om att skapa en studiemotiverande miljö och att snabbt bryta upp eventuella gängkulturer och andra problem som riskerar att ta fokus från studierna.

– Det gör man genom samtal, relationer och förväntningar. Det är viktigt att vi sätter känslan av att man faktiskt väljer att gå på Söderby Skola och Rudanskolan och att här pluggar vi, säger hon.

Tre grundvärderingar som behöver finnas med genom hela verksamheten är öppenhet, envishet och omtanke.

– Eleverna måste känna att vi verkligen bryr oss och att vi har en förlåtande miljö där det är okej att göra fel. Vi behöver fokusera på att stärka positivt beteende och skapa dialog istället för bestraffningar, som bara riskerar att skapa ett utanförskap. Bakom den stöddiga fasaden som vissa elever visar finns det alltid ett litet barn som är jätterädd för att misslyckas, säger hon.

Många av eleverna börjar på Söderby Skola, som är en f–3–skola, och går sedan vidare till Rudanskolan, som har årskurserna 4–9. Josephine Wallenberg menar det är väldigt viktigt att ha ett genomtänkt arbetssätt kring hela skoldagen, även den tid som ligger utanför själva skolundervisningen.

– Vi låter till exempel alla barn på Söderby Skola gå full tid på fritids oavsett om deras föräldrar arbetar eller inte eftersom vi ser att det skapar goda möjligheter till social tid, läxläsning och fritidsaktiviteter. För oss är detta en viktig del av skolans kompensatoriska uppdrag att öka likvärdigheten och försöka jämna ut de skillnader vi kan se i samhället generellt sätt, säger Josephine Walleberg.

Eleverna på Rudanskolan är äldre men trots detta säger Josephine Wallenberg att det är vanligt att de hänger kvar på skolan efter skoltid för att snacka, spela spel eller läsa läxor. Hon menar att det är viktigt att man låter det vara på det sättet och tillvaratar den tiden på ett så bra sätt som möjligt.

– Eleverna ska få den hjälp de behöver, även om det är efter lektionstid. Det är upp till mig som ledare att skapa en organisation där det fungerar med lärarnas tid.

Hon menar att det också handlar om att vara tydlig med vilken ledarstil man vill ska råda på skolan.

– När jag tillträdde det här jobbet fick jag vid ett tillfälle frågan om jag skulle klara det, givet att jag är tjej och inte lika fysiskt stark som vissa av eleverna. Det antyddes kanske att det hade varit bättre om jag varit en storvuxen man och haft militärbakgrund men jag tror inte att det är så, min ledarstil går inte ut på att skrämma någon utan på att bygga relationer, säger Josephine Wallenberg.

Att skolornas medarbetare delar dessa värderingar tycker hon är jätteviktigt och lyfter samtidigt fram att hon aldrig har haft några problem med att rekrytera till skolorna.

– Många vill jobba här för de vet att det är två stabila skolor med ordning och reda. Som duktig och engagerad pedagog får man också stort friutrymme inom våra givna ramar.

Den bästa feedbacken på att skolornas arbetssätt fungerar tycker Josephine Wallenberg är när elever som slutat kommer tillbaka och hälsar på.

– De är framför allt de struliga eleverna som är måna om att hålla kvar en god kontakt med skolan. Det är fantastiskt att kunna följa deras utveckling och se att det i de allra flesta fallen går väldigt bra för dem, avslutar hon.

Denna text finns också publicerad i Pysslingen Skolors kvalitetsrapport för 2014/15

Kommentarer (0)

Lägg till kommentar

Kommentera

Agree With Privacy Policy