Ny rapport: Väljer unga fel? – grundskoleelevers attityder till gymnasievalet

Matchningen på arbetsmarknaden hänger samman med elevernas gymnasieval flera år före arbetslivet. I en ny rapport presenterar Alexandru Panican, Lunds universitet och Ratio, vad som avgör gymnasievalet samt ungdomars attityder till gymnasievalet. Rapporten (nr 19) ingår i forskningsprogrammet Kompetens för tillväxt.

Det empiriska materialet har samlats med hjälp av semi-strukturerade intervjuer gjorda i fem skånska kommuner. Kommuner som har olika skolresultat och olika socio-ekonomiska förhållanden.

Studien har lett till följande slutsatser:

Gymnasievalet upplevs som positivt. Skolvalfriheten anses göra det möjligt att välja utbildning utifrån egna kunskapsintressen samt bestämma sig för den skola som matchar egna önskemål. Tidigare forskningsresultat som problematiserar valfrihet överensstämmer inte med elevernas egna reflektioner.Teoretiska program beskrivs i ytterlighetstermer i förhållande till yrkesutbildningar. Teoretiskt inriktade elever har en nedvärderande syn på yrkesutbildningar vilka anses vara sekunda utbildningsformer för mindre studiemotiverade elever. Yrkesinriktade elever har även de en nedvärderade syn på yrkesprogram.

Kopplingen mellan vald utbildning och arbetskraftsefterfrågan samt utbildningens relevans för den egna etableringen på arbetsmarknaden intresserar inte eleverna. En majoritet säger att de inte har fått någon information om utbildningsdimensionering, yrkesutgång eller utbildningens attraktionskraft på arbetsmarknaden.De intervjuade anser att den framtida inkomsten, som förväntas bli hög, utgör en mycket viktig dimension gällande framtida arbetsmarknadsetablering.Den viktigaste dimensionen i valet av utbildning är att den ska vara ”rolig” även om utbildningen skulle visa sig inte leda till ett jobb.Lärare, klassmentorer samt studie- och yrkesvägledare anses ha en marginell betydelse under valprocessen. Kompisar, oftast klasskamrater, har stort inflytande under valet.