Det allmänna säkerhetsläget i Afghanistan är inte ensamt avgörande

Kvällens Uppdrag granskning fokuserade på utvisningarna till Afghanistan och folkrörelsen Ung i Sveriges sittstrejk för att stoppa dessa. Refugees Welcome Stockholms ordförande, asylrättsjuristen Daniel Carnestedt, är kritisk till den förenklade bild som förmedlades.

Daniel Carnestedt påpekar att Migrationsverket har haft fel om de individuella skyddsskälen förr.

- Dessutom bör man fråga sig om vi inte utöver asylrätten har en moralisk skyldighet att ta hand om ungdomarna från Afghanistan, menar han, och fortsätter:

- Det allmänna säkerhetsläget är inte det enda som är viktigt i bedömningen av skyddsbehovet för människor från Afghanistan. Därför haltar Ribbenviks jämförelse med Syrien, där säkerhetsläget är betydligt sämre, säger Daniel Carnestedt.

Han pekar på att många av de afghaner som sökt asyl i Sverige aldrig har bott i Afghanistan eller inte bott där sedan de var barn. De har levt sina liv på flykt, ofta i grannländerna, och har ingen närmare kännedom om landet.

- Migrationsverket har tidigare gjort spektakulära felbedömningar när andra faktorer än just säkerhetsläget ska tas hänsyn till. Som ett resultat av det gick Migrationsöverdomstolen i mars i år in och ändrade praxis. Domstolen bedömde att minderåriga från Afghanistan som saknade socialt nätverk i och lokalkännedom om landet hade ett skyddsbehov, i motsats till Migrationsverkets linje fram till när den nya domen kom, säger Daniel Carnestedt, och fortsätter:

- Nu ser vi en liknande situation där Migrationsverket och underrätterna inte anser att unga vuxna som visserligen saknar nätverk men som hunnit fylla 18 år har ett skyddsbehov. Som att hotbilden upphör på 18-årsdagen. En del domar från migrationsdomstolarna har gått emot linjen och det kan inte uteslutas att Migrationsöverdomstolen i framtiden tar upp även den frågan. Det är alltså långt ifrån säkert vad som egentligen är juridiskt korrekt i de fallen.

Det finns också en viktig moralisk aspekt som Uppdrag Granskning väljer att inte ta upp, menar Daniel Carnestedt. Migrationsverkets oförmåga att genomföra asylutredningar och fatta beslut inom rimlig tid går ut över de här ungdomarna. Detta har bland annat lyfts fram i media i dag, där det i bland annat Dagens Nyheter konstateras att Migrationsverket inte kommer att klara av att avgöra de ensamkommande barnens ärenden inom den tid som utlovats till regeringen.

- De var under 18 år när de kom hit, under de år det tagit fram till besked har de blivit vuxna och anses inte längre vara skyddsbehövande. Det är inte konstigt i sig, det är så asylrätten fungerar. Men de här ungdomarna drabbas för att Sverige inte har arbetat tillräckligt fort. Hade de fått sina ärenden prövade inom rimlig tid hade de i många fall bedömts ha skyddsskäl och kunnat få uppehållstillstånd. Då finns det en moralisk skyldighet att ta hand om dessa ungdomar nu, menar han.

“Skillnaden mellan Sverige och Afghanistan är nästan så stor klyfta du kan ha i världen. Men det är inte så att asylinstitutet, den internationella asylrätten, är instrumentet som minskar den klyftan”, säger Migrationsverkets generaldirektör Mikael Ribbenvik i SVT:s Uppdrag granskning. Det är ett feltänk, anser Daniel Carnestedt.

- Ribbenvik anser att det inte är Migrationsverkets ansvar att överbrygga skillnaden mellan Afghanistan och Sverige. Det är inte vad det handlar om. Det här gäller inte enbart asylrätt och det är inte enbart Migrationsverket som äger frågan. De här ungdomarna lämnade sitt land eftersom de hade ett skyddsbehov vid den tidpunkten. Väl här fick de inte sina asylärenden prövade innan de hann bli vuxna och i många fall har de inte längre ett skyddsbehov i asylrättslig mening. Där uppstår en moralisk fråga om vi inte borde låta dem stanna eftersom vår otillräcklighet har gått ut över dem, avslutar Daniel Carnestedt.