Naturkatastrofers påverkan på hälsan

Naturkatastrofer påverkar människor både kroppsligt, psykiskt och socialt visar forskning vid Region Örebro län. Speciellt de sociala behoven har visat sig vara det allra viktigaste för de drabbade. Resultaten från forskare Karin Hugelius avhandling används redan idag inom det FN-ledda nätverket för katastrofkommunikation.

Vid en situation med väldigt många människor i behov av hjälp och samtidigt svårt skadad infrastruktur och hårt ansträngd sjukvård går det inte att använda de metoder sjukvården normalt sett använder.

– Trots att katastrofer drabbat människan i alla tider vet vi fortfarande ganska lite om hur de påverkar vår hälsa och hur man ska göra för att hjälpa på bästa sätt när det väl händer, säger Karin Hugelius, ambulanssjuksköterska vid Karlskoga lasarett och doktorand vid institutionen för hälsovetenskaper på Örebro universitet.

Hur kan radio användas ur ett hälso- och sjukvårdsperspektiv?

– I min forskning har jag utgått från supertyfonen Haiyan som drabbade delar av Filippinerna hösten 2013. Där provade man för första gången att använda radio för att sprida information till människor i katastrofområdet.

Karin Hugelius har tittat på hur radio kan användas ur ett hälso- och sjukvårdsperspektiv för att bidra till återhämtning hos de överlevade. Hon har också tittat specifikt på hur den sjukvårdspersonal som fanns på plats när katastrofen slog till upplevde sin situation och hur deras hälsa påverkades.

Resultat i avhandlingen visar att radio kan användas för att sprida information, råd och stöd till överlevande efter en katastrof. Både informationen och den musik som spelades i radion bidrog till återhämtning enligt de överlevande som deltog i studien.

– Mina forskningsresultat har redan börjat användas, bland annat i ett nätverk för katastrofkommunikation som leds av FN. Där har man använt mina studier i utbildningar för både hjälparbetare och journalister.

Viktigt att kunna nå sina anhöriga

– Naturkatastrofer påverkar de drabbade på många sätt. De sociala behoven visade sig vara speciellt viktiga. Det kunde vara att få kontakt med sina anhöriga. Det gällde både överlevare i allmänhet och för sjukvårdspersonalen. Det visade sig tydligt några dagar efter tyfonen då det var längst kö till det tält där de kunde ladda sin mobil. Mat- och sjukvårdsköerna var betydligt kortare.

Det är viktigt att möjliggöra att människor kan få kontakt med sina nära och kära i ett tidigt skede efter katastrofen.

Sjukvårdspersonalen verkade också ha delvis andra behov än övriga överlevande och det behöver vi lära oss mer om eftersom sjukvårdens funktion i samband med en katastrof är viktig. Sjukvårdspersonalen kände sig väldigt utsatta och ensamma i katastrofen, både personligt och professionellt.

Rätt förberedelse är a och o

När hälso- och sjukvården planerar för vad man ska göra i en katastrofsituation, både i Sverige och utomlands, är det viktigt att inte bara se till fysiska sjukvårdsinsatser utan även planera för psykosociala åtgärder.

Karin Hugelius forskning visar att det är viktigt att de som jobbar inom sjukvården både som individer och som organisation förbereder sig på rätt saker och sedan gör rätt saker den dag katastrofen sker igen.

– En rekommendation är att ha utbildningar i katastrofmedicin. Vi har det här i Region Örebro län för våra läkare, sjuksköterskor och andra yrkesgrupper. Där fokuserar vi inte bara på medicinska åtgärder eller organisationsfrågor utan tar även upp personliga förberedelser såsom stresshanteringsfrågor.

För mer information kontakta
Karin Hugelius
Ambulanssjuksköterska
Karlskoga lasarett
Region Örebro län
Telefon: 070-219 59 35