Skip to main content

Öresundsregionen som internationell metropol

Pressmeddelande   •   Nov 22, 2006 14:35 CET

Öresundsregionen år 2045. Befolkning 4,5 miljoner. På Kastrup landar affärsresenärer till regionens internationella, kunskapsintensiva företag, främst i Köpenhamn. Arbetstillfällena har ökat med en halv miljon.
Efterfrågan på bostadsbyggande i Skåne är stor. De anställda tar den allt snabbare och tätare trafikerade kollektivtrafiken från bostad till jobb. Fortfarande är dock bilen snabbast på många sträckor, men med effektivare och mer miljövänliga motorer.

Under tisdagen presenterades slutresultatet från projektet ÖRIB (Öresundsregionens Infrastruktur og Byudvikling) i form av två scenarier för regionens utveckling på 40 års sikt. Erfarenheterna av arbetet har varit så positiva att efterfrågan på en fortsättning är stor - från både Danmark och Skåne – för att fördjupa och bredda analysen.

- ÖRIB er blevet et godt bidrag til en ”masterplan” for Øresundsregionens udvikling. Interregprojektet er det hidtil mest ambitiøse forsøg på at diskutere Øresundsregionens fremtidige udvikling uden skelen til administrative og nationale grænser.

Jeg vil gerne ønske ÖRIB-samarbejdet tillykke med de første resultater og ser frem til et fortsat samarbejde over Øresund på at udvikle fælles forestillinger om planlægningen af hele regionen.
Connie Hedegaard, Miljøminister i Danmark

– Det här projektet har varit mycket fruktbart och vi hoppas det blir startskottet på någonting större och mer långsiktigt. Genom ett fortsatt samarbete och gemensamt utvecklingsarbete över sundet kommer vi att kunna placera Öresundsregionen som en tydlig, attraktiv och konkurrenskraftig plats på såväl Europakartan som världskartan. Samtidigt utnyttjar vi regionens alla fördelar på ett klokt och hållbart sätt. Genom att arbeta mer integrerat inom Öresundsregionen, når vi lättare målet.
Annika Annerby Jansson, ordförande Regionfullmäktige, Region Skåne.

I konferensen medverkade bland andra: Ines Uusman - Generaldirektör för Boverket, Ilmar Reepalu, ordf kommunstyrelsen Malmö, Klaus Bondam, teknik och miljøborgmester, Køpenhamn, Vibeke Storm Rasmussen, regionsrådsformand, Region Hovedstaden, Kristian Ebbensgaard, regionsrådsformand, Region Sjælland, Christine Axelsson, ordf Regionala Utvecklingsledningen, Region Skåne, Peter Danielsson, ordf kommunstyrelsen Helsingborg och Hans Andersen, Byrådsmedlem, Helsingør.

De 26 danska och svenska parterna i ÖRIB har genom tematiska studier av boende, näringsliv, resande och godstransporter, tagit fram bilder av hur regionen kan se ut år 2045.

Projektdeltagarna har sett på hur regionen kan bli attraktiv och konkurrenskraftig och vilka prioriteringar som kan behövas för att få denna positiva utveckling och en god tillgänglighet.

Kontakt
Annika Annerby Jansson, ordförande Regionfullmäktige, Region Skåne. + 46 (0)703-27 99 68
Projektansvarig Charlotte Lindström, Region Skåne, + 46 (0)705 18 33 23
Projektledare Annette Klysner, Region Skåne, + 46 (0)76 893 00 94

Pressbilder www.orib.se
Emma Kvistberg, projektsekreterare ÖRIB + 46 (0)76 893 02 32

Mer information och utkast till slutrapport: www.orib.se

Sammanfattning slutsatser ÖRIB

ÖRIB-projektet har visat att Öresundsregionen har goda förutsättningar att utvecklas till en mycket attraktiv och konkurrenskraftig region i ett Europeisk och globalt perspektiv.

Öresundsområdet har en unik konkurrensfördel genom sitt geografiska läge jämfört med Östersjöområdets övriga stora stadsregioner. Restiderna till de stora marknaderna på den europeiska kontinenten är jämförelsevis korta och kommer att sänkas ytterligare när Fehmarn Bältförbindelsen byggs ut. Snabbtågförbindelser till andra stora europeiska stadscentrum kan kanske bli möjligt på några decenniers sikt.

Öresundsregionen har också en hög storregional marknadspotential genom sitt strategiska läge i skärningspunkten mellan många nordeuropeiska transportstråk. Hög landtillgänglighet till i synnerhet Kastrup och bra utbud av flyglinjer är strategiskt.

Ökad integration och förbättrad inomregional tillgänglighet på tvären i hela Öresundsregionen kommer att stärka den egna regionens marknadspotential, vilket i sin tur stimulerar tillväxt och differentiering i näringsliv och arbetsmarknad inom den egna regionen. Därmed attraheras ytterligare hushåll och verksamheter.

Möjligheterna att inrymma ny bebyggelse för boende och arbetsplatser i attraktiva områden med hög tillgänglighet till god stadsmiljö och höga naturkvalitéer är goda.

Redan idag finns en stor befolkning och utbyggd infrastruktur. Om folkmängd och näringsliv växer snabbt under de kommande årtiondena kommer dock kraven på samordnad utveckling av bebyggelse och transportsystem att öka. Utnyttjandet av mark och infrastruktur kommer att behöva bli mer effektivt. Näringslivets lokaliseringskrav kan bli mer differentierade; ”rätt” verksamhet behöver lokaliseras på ”rätt” plats. Det blir också viktigt att de flesta jobben och bostäderna finns i lägen där det blir bekvämt att resa kollektivt.

Det är möjligt att förbättra förhållandena i trafiksystemet, och att öka den inomregionala tillgängligheten till arbetsmarknad och service jämfört med idag, samtidigt som befolkning, näringsliv, ekonomi och transporter växer kraftigt. Kollektivtrafikens betydelse kommer att öka. Utbyggnad av en ny HH-förbindelse och Ring 5 väster om Köpenhamn skulle ge stora regionala tillgänglighetsförbättringar. Med hjälp av avgifter, IT-baserad information och andra styrmedel förutses ett effektivare utnyttjande av infrastrukturen kunna uppnås. Mer effektiva motorer, och minskad användning av fossila drivmedel, kommer att leda till väsentligt minskade utsläpp av koldioxid jämfört med i dag. Avgifter på biltrafik kan komma att krävas för att minska trängseln och förbättra framkomligheten i regionens tätast befolkade delar.

Projektet har visat att de kvalitativa skillnaderna mellan en- och flerkärnig utveckling är jämförelsevis små. Det har också visat att risken för trängsel hotar att öka rejält i transportsystemet. Kombinerade effekter av gods- och persontransporter behöver vägas in. Kraven på effektiv användning av systemet kommer att öka.

Betydande investeringar kommer dock att krävas. Standard och kapacitet behöver förbättras i både väg- och järnvägssystem. Styrning behövs för att säkerställa ett effektivt nyttjande av hela det samlade transportsystemet.