Media no image

Framtidens vård behöver RCCs kunskapsstyrningsmodell

Nyheter   •   Jun 28, 2017 10:26 CEST

Satsningarna på cancerstrategin och regionala cancercentrum har satt fart på svensk cancervård. Inför nästa fas har RCC gemensamt definierat ett antal utmaningar för framtidens cancervård. I en debattartikel publicerad idag i Dagens Medicin framgår hur RCC vill ta sig an dessa. Ståndpunkterna beskrivs även i ett positionspapper och kommer att skickas till Socialdepartementet inom ramen för regeringens rådslag om framtidens cancervård.

Satsningarna på cancerstrategin och regionala cancercentrum har satt fart på svensk cancervård. Cancersatsningen visar att nationell samordning kan förenas med professionernas inflytande och lokalt självstyre. Många menar också att RCC-modellen för samlad kunskapsstyrning kan appliceras även i andra delar av vården.

Under hösten ska en ny organisation för kunskapsstyrning i vården införas inom ett tjugotal så kallade programområden. Därmed tar landstingen ett stort steg framåt vad gäller professionellt inflytande över vårdens utveckling och kvalitet.

I utredningarna bakom den kommande kunskapsorganisationen har betonats att intryck tagits av RCCs modell med samlad kunskapsstyrning. Vi som utvecklat modellen menar att ännu mer kan hämtas från våra gemensamma erfarenheter.

Att ha en nationell strategi har varit ovärderligt, det borde alla programområden ha vid start! Att ha samlat ansvar för såväl framtagande av kunskapsdokument som stöd till kvalitetsregister och förbättringar i vården via processledare är en framgångsfaktor för RCC.

Vår nationella samverkan, med stöd från SKL och avstämningar med tjänstemanna- och politiska ledningar där har varit en förutsättning för att nå dit vi är idag. Att lägga ansvaret för nationell samverkan i en region, med en processledare per programområde som stöd, gör det svårt att hålla det nationella perspektivet och riskerar försvaga arbetet för jämlik vård.

RCC behöver utvecklas. Vi har kommit en bra bit på väg men ser också utmaningar så som fler patienter, nya behandlingar och en kvarstående jämlikhetsklyfta. Uthållighet och kraftfulla insatser för att fortsätta förbättra cancervården krävs alltjämt.

Inför nästa fas har vi definierat de utmaningar cancervården står inför och hur vi vill ta oss an dessa. Vi ser fyra områden där fortsatta uppdrag till RCC kan möta framtidens behov och bidra till en ännu bättre och mer jämlik cancervård.

1. Patientinflytande
Patientmedverkan behöver vidareutvecklas för att möta framtida patienters behov och förväntningar.
RCC kan bidra genom att
Tillsammans med patientföreträdare utarbeta nationell patientinformation.
Utveckla verktyg och implementera modeller för inhämtande av patienters egenrapporterade upplevelser och hälsotillstånd för individanpassad behandling.

2. Prevention
RCCs uppdrag kan omfatta primärpreventivt arbete kring levnadsvanor och sekundärpreventivt arbete i form av hälsofrämjande samtal och rehabiliteringsbedömningar hos kontaktsjuksköterskor. Jämlik tillgång till screening och högt deltagande har potential att rädda liv.
RCC kan bidra genom att
Arbeta med att införa tobaksfri cancerbehandling och hälsofrämjande samtal i cancervården.
Tillsammans med landstingen leda införandet av nationell tarmcancerscreening.

3. Processarbete
Fortsatt arbete med sammanhållna vårdprocesser behöver prioriteras med fokus på delaktighet, kontinuitet och rehabilitering. Samverkan mellan specialiserad, primär- och kommunal vård behöver öka. Det nya arbetssättet med standardiserade vårdförlopp har gett effekt, men behöver stödjas och följas för långsiktig framgång.
RCC kan bidra genom att
Koordinera och utveckla arbetet med cancerprocesser och standardiserade vårdförlopp

4. Kunskapsstöd från professionerna
Samlad kunskapsstyrning inkluderar nationella vård­prog­ram, processarbete för implementering och kvalitetsdata för uppföljning. Inom cancerområdet används den nationella IT-plattformen INCA (informationsnätverk för cancervården) både som kvalitetsregisterplattform och som e-hälsolösning för funktioner som kliniska studier, patientsäker cytostatikabehandling och uppföljning av nya kostsamma läkemedel.

En samlad kunskapsorganisation svarar för evidensunderlag och bereder beslut, landsting och regioner beslutar och svarar för genomförande. Forskning, utveckling och kommunikation är viktiga komponenter och nationell samverkan stimulerar det regionala arbetet och hjälper till att lösa svåra och kontroversiella frågor.

Framtidens kunskapsstyrning behöver beakta skillnader i uppdrag mellan enskilda RC respektive RCC, liksom mellan organisationerna RC och RCC.
RCC kan bidra genom att
Strukturera uppföljningen i de nationella vårdprogrammen.
Leda ett pilotprojekt där vårdprogram- och registergrupper synkroniseras för ökad effektivitet och helhetssyn.

Beatrice Melin RCC Norr, Filippa Nyberg RCC Uppsala Örebro, Gunilla Gunnarsson, RCC i samverkan, Mef Nilbert RCC Syd, Roger Henriksson RCC Stockholm Gotland, Srinivas Uppugunduri RCC Sydöst, Thomas Björk-Eriksson RCC Väst

Satsningarna på cancerstrategin och regionala cancercentrum har satt fart på svensk cancervård. Inför nästa fas har RCC definierat ett antal utmaningar för framtidens cancervård. I en debattartikel publicerad idag i Dagens Medicin framgår hur RCC vill ta sig an dessa. Ståndpunkterna finns även beskrivna i ett positionspapper och ska skickas till regeringen inom rådslaget om framtidens cancervård.

Läs vidare »
Jexlimyfe3qhyhwkqlnr
Rius2skxcydjbmrdeqnv Sy0kjnm1zntbeqauwe9y

Beatrice Melin ny ordförande för RCC i samverkan

Nyheter   •   Jun 29, 2017 09:00 CEST

Beatrice Melin har i veckan utsetts till ny cancersamordnare vid SKL samt ordförande för Regionala cancercentrum i samverkan. Hon tillträder tjänsten den 1 oktober 2017, då hon avgår som verksamhetschef vid Regionalt cancercentrum norr.

Media no image
Qirgxatbgber12tzdggw Sy0kjnm1zntbeqauwe9y

Ökad överlevnad ökar kraven på cancerrehabilitering

Nyheter   •   Jun 01, 2017 08:42 CEST

Allt fler patienter överlever cancer. Allt fler behöver därför även cancerrehabilitering av god och likvärdig kvalitet. Inte bara sjukdomen påverkar patienten utan även behandlingen. Cancerrehabilitering pågår från diagnos och framåt – ibland livet ut. Nu ska ett nytt nationellt vårdprogram för cancerrehabilitering bidra till att stärka rehabiliteringen genom bättre organisation, samverkan och rutiner.

Det nu reviderade nationella vårdprogrammet för cancerrehabilitering är ett välunderbyggt underlag för alla landsting och regioner att besluta om konkreta tillämpningar på sjukhus, mottagningar och vårdcentraler. Med förbättrade och likvärdiga strukturer och rutiner ska cancerrehabiliteringen bli mer jämlik för alla patienter, även om de geografiska och organisatoriska förutsättningarna över landet varierar.

– Dialog är det viktigaste, patienten och vårdteamet kommer tillsammans fram till vad patienten behöver. Det handlar inte om att komma tillbaka, snarare om att komma vidare. Oavsett hur det är med sjukdomen finns det alltid något som kan göra livet lite bättre, det finns inga hopplösa fall! Det säger Gunnar Eckerdal, ordförande i vårdprogramgruppen för cancerrehabilitering.

Några områden som lyfts i vårdprogrammet

  • Det vårdteam som först etablerar kontakt med patienten ska kartlägga behoven i direkt dialog med patienten och den närstående. Tillsammans formulerar de en cancerrehabiliteringsplan som därefter fortlöpande följs upp och utvecklas. Kontaktsjuksköterskan har ett avgörande ansvar för att detta ska fungera.
  • I de team som vårdar patienter med cancer bör det finnas kurator. Patientens kontakt med kuratorn etableras enligt rutiner för enheten.
  • Smärta måste uppmärksammas på ett ordnat sätt. Effekten av insatt behandling måste utvärderas och dokumenteras på ett strukturerat sätt.
  • Fysisk aktivitet har stor betydelse för att minska biverkningar, fatigue och andra symtom samt på resultatet av cancerbehandling. Det ska vara lätt för en patient att träffa fysioterapeut för information och träningsråd. Arbetsterapeuten bidrar på motsvarande sätt med råd som underlättar fysisk aktivitet och det dagliga livet.
  • Lymfödem måste uppmärksammas bättre. Vårdpersonal bör utbildas, lymfterapeut bör träffa patienten för diagnostik, behandling och uppföljning. Landstingen måste skapa en struktur för detta som bättre än idag säkerställer likvärdig vård för alla patienter med cancer som utvecklar lymfödem.
  • Näring och kost är synnerligen viktiga för patienter med cancer. Diagnostik och rekommendationer måste följa riktlinjer, och det måste vara enkelt för patienten att etablera kontakt med dietist enligt lokala rutiner.
  • Cancer påverkar sexualiteten. Dialog om detta med det ordinarie vårdteamet förutsätter utbildning. Varje landsting måste beskriva hur patienter med särskilda behov ska få kontakt med sexolog.
  • Behov av stöd och behandling vid olika former av psykisk reaktion måste tillgodoses. 
  • De patienter som har minderåriga barn måste stödjas för att barnets behov så långt som möjligt ska tillgodoses.
  • Primärvårdens viktiga roll för cancerrehabilitering måste beskrivas i landstingens uppdrag/beställningar.
  • Landstingen måste utveckla säkra rutiner för stöd till patienter som gått igenom botande cancerbehandling som långt senare kan leda till följdsjukdomar och andra problem. Det måste för patienten vara tydligt vilken vårdenhet som kan kontaktas, även många år efter avslutad behandling.

Det tidigare vårdprogrammet från 2014 utgör nu en kunskapsbakgrund för det nya gällande vårdprogrammet. Vårdprogram och kunskapsbakgrund finns att läsa och ladda ner på cancercentrum.se.

Allt fler patienter överlever cancer. Allt fler behöver därför cancerrehabilitering av god och likvärdig kvalitet. Inte bara sjukdomen påverkar patienten utan även behandlingen. Cancerrehabilitering pågår från diagnos och framåt – ibland livet ut. Ett nytt nationellt vårdprogram för cancerrehabilitering ska bidra till att stärka rehabiliteringen genom bättre organisation, samverkan och rutiner.

Läs vidare »
Nbcoaltl33cufikfzb7x
P5y4v0zznjhwfs0zhddo Kspcrqttzgop2qyglemg

Patienter med cancermisstanke överlag nöjda med utredningsförloppet

Nyheter   •   Maj 23, 2017 10:00 CEST

Helhetsintrycket av vården hos patienter som utretts enligt standardiserat vårdförlopp bedöms som gott. Vårdens bemötande rankas högt, nästan alla som svarat på 2016 års uppföljningsenkät tycker att de fått ett bra bemötande från vårdpersonalen. Det visar ny statistik som publiceras idag. Förbättringsbehov finns, en tredjedel har uppmanats ta med närstående inför besked om utredningsresultat.

G451lmwaizxy5ux2h9yc
Ylx6aajfhoz2iwfy5r5v Sy0kjnm1zntbeqauwe9y

Livmoderhalscancer förebyggs bättre med nytt screeningprogram

Pressmeddelanden   •   Maj 18, 2017 07:38 CEST

Det svenska screeningprogrammet med gynekologisk cellprovskontroll genomgår nu stora förändringar. Alla cellprover för kvinnor som har fyllt 30 år ska i fortsättningen analyseras för humant papillomvirus (HPV). Screeningen med gynekologiska cellprover blir därmed säkrare, effektivare och mer likvärdig i hela landet. På sikt väntas antalet fall av livmoderhalscancer minska.

M1p79mmmege8tiwjs0rh
Sy0kjnm1zntbeqauwe9y

Programmet klart för Cancerdagen i Almedalen 2017

Nyheter   •   Maj 11, 2017 13:55 CEST

För sjätte året i rad arrangerar RCC i samverkan Cancerdagen i Almedalen. Nytt i år är veckodagen. Tisdag den 4 juli kl 9-14.30 bjuder RCC in till aulan på Visby lasarett och till tre högaktuella debatter om cancervårdens och RCCs framtid. Medverkar gör regeringsrepresentanter, statliga utredare, ledande politiker från landsting och regioner, utländska gäster, RCC-chefer, patienter med flera.

Media no image
Jm8kmlh5hcv6vsxlyd8g

Storsatsning på svensk forskning om precisionsmedicin

Nyheter   •   Maj 08, 2017 08:45 CEST

Sjöbergstiftelsen har beslutat om en stor satsning för att stärka svensk forskning om precisionsmedicin vid cancer. Samverkan med RCC ger snabb tillgång till infrastruktur som möjliggör för hela landet att delta i det nya forskningsprogrammet.

För att få starkare kliniska och translationella studier, givet patientunderlaget i Sverige, avser stiftelsen att stödja forskningsinsatser byggda på lokal och nationell samverkan via infrastruktur som redan är tillgänglig eller som är under uppbyggnad.

Lungcancer initialt fokusområde
Lungcancer är fokusdiagnos till en början, men avsikten är att senare även stödja motsvarande verksamhet gällande ytterligare tumörformer. Sjöbergstiftelsen avser att i framtiden kanalisera huvuddelen av sitt stöd till cancerforskning genom detta program.

Universitetens dekaner, universitetslandstingens FoU-direktörer och sjukvårdsregionernas RCC-chefer är inbjudna att gemensamt ansöka om deltagande i forskningsprogrammet senast 15 juni 2017.

Vill se mer likvärdig cancervård
– Vi hoppas med denna satsning ge sjukvården en möjlighet att bli mer likvärdig i Sverige vad gäller diagnostik och behandling, säger Ingemar Sjöberg, ordförande i Sjöbergstiftelsen.

– RCC i samverkan ser mycket positivt på Sjöbergstiftelsens initiativ. Stiftelsen satsar på ett angeläget forskningsområde och har sett värdet av att samverka med RCC för att säkra en infrastruktur som möjliggör för hela Sverige att delta, säger Gunilla Gunnarsson, ordförande för RCC i samverkan.

Sjöbergstiftelsen har beslutat om en stor satsning för att stärka svensk forskning om precisionsmedicin vid cancer. Samverkan med RCC ger snabb tillgång till infrastruktur som möjliggör för hela landet att delta i det nya forskningsprogrammet. Lungcancer är initialt ett fokusområde, men avsikten är att senare även stödja motsvarande verksamhet gällande ytterligare tumörformer.

Läs vidare »
Fgxwtjgnl2aflpi5pguj
Djak3huatagwzzoiavej Jm8kmlh5hcv6vsxlyd8g

Arbetet med standardiserade vårdförlopp ger resultat

Pressmeddelanden   •   Apr 12, 2017 10:18 CEST

Patienter med cancer som utretts enligt standardiserat vårdförlopp får behandling snabbare än innan vårdförloppen infördes. Det visar 2016 års väntetidsdata för SVF, som presenteras idag på regionala cancercentrums webbplats. I november 2016 redovisades väntetidsdata för första halvåret 2016. Nu finns data för hela 2016 och väntetiderna under båda halvåren 2016 är kortare än innan SVF infördes.

Media no image
Jm8kmlh5hcv6vsxlyd8g

Staten och landstingen överens om fortsatt satsning på cancervården

Nyheter   •   Dec 16, 2016 14:54 CET

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och staten har inför 2017 träffat en överenskommelse om att fortsätta satsningen på kortare väntetider i cancervården. Överenskommelsen för 2017 omfattar totalt 447 miljoner kronor. Av dessa utgör 407 miljoner stimulansmedel till landstingen för införandet av 10 nya vårdförlopp.

Arbetet med standardiserade vårdförlopp inleddes framgångsrikt under 2015 med införandet av vårdförlopp för fem diagnoser. Under 2016 infördes ytterligare 13 standardiserade vårdförlopp.

I canceröverenskommelsen för 2017 ligger att standardiserade vårdförlopp ska införas för 10 nya diagnoser, bland annat livmoderhalscancer, njurcancer och sarkom.

– Höstens första rapportering av införandet av de fem första vårdförloppen visade att det nya arbetssättet fungerar. Utredningstiderna är på väg åt rätt håll och patienterna är nöjda. Med den uppslutning vi har från såväl landstingsledningarna som professionen och patienterna är jag övertygad om att vi kommer se en fortsatt positiv utveckling. Det säger Gunilla Gunnarsson, cancersamordnare vid SKL.

407 miljoner som stimulansmedel till landstingen

Överenskommelsens 447 miljoner kronor fördelar sig på nedanstående insatsområden.

  • 407 miljoner kronor i stimulansmedel till landsting/regioner för införande av ytterligare tio standardiserade vårdförlopp.
  • 9 miljoner kr till SKL för RCC i samverkans arbete med framtagandet av ytterligare standardiserade vårdförlopp, nationellt stöd och kommunikationsinsatser.
  • 18 miljoner kr till RCC, varav 12 mkr (2 miljoner kr till vardera RCC) gäller RCC:s regionala stödjande, stimulerande och sammanhållande arbete vid införandet av standardiserade vårdförlopp, samt 6 mkr (1 mkr per RCC) för insatser som syftar till att ytterligare stärka primärvårdens arbete gällande införande av standardiserade vårdförlopp.
  • 13 miljoner kronor till SKL för övrigt arbete inom cancerområdet bl.a. fortsatt stöd för RCC i samverkans arbete, utveckling av nationella vårdprogram, fortsatt nivåstrukturering av cancervården och uppföljning av cancerläkemedel.

Sammanhållen vårdprocess och nöjdare patienter

Målet med överenskommelsen är en förbättrad tillgänglighet genom kortare väntetider och minskade regionala skillnader. I första hand ska vårdförloppet kortas från det att välgrundad misstanke om cancer föreligger till dess att behandlingen startas.

Införandet av vårdförlopp ska även ge en mer sammanhållen vårdprocess kring patienten och öka nöjdheten hos patienterna genom bland annat bättre information och mer delaktighet.


Fakta
Standardiserade vårdförlopp som ska införas under 2017

  • Analcancer
  • Akut lymfatisk leukemi
  • Kronisk lymfatisk leukemi
  • Livmoderhalscancer
  • Livmoderkroppscancer
  • Njurcancer
  • Peniscancer
  • Skelett- och mjukdelssarkom
  • Sköldkörtelcancer
  • Testikelcancer

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och staten har inför 2017 träffat en överenskommelse om att fortsätta satsningen på kortare väntetider i cancervården. Överenskommelsen för 2017 omfattar totalt 447 miljoner kronor. Av dessa utgör 407 miljoner stimulansmedel till landstingen för införandet av 10 nya vårdförlopp.

Läs vidare »
Media no image
Jm8kmlh5hcv6vsxlyd8g Sy0kjnm1zntbeqauwe9y

Landstingen delar på 203 SVF-miljoner

Nyheter   •   Nov 24, 2016 13:19 CET

Regeringen beslutade idag att betala ut 203 miljoner kronor till de landsting som infört 13 nya standardiserade vårdförlopp (SVF) inom cancerområdet och som uppfyllt villkoren i 2016 års överenskommelse mellan regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting, SKL. Sex landsting får ingen tilldelning denna omgång då de inte nått upp till alla grundkrav i överenskommelsen.

Dagens utbetalning utgör den andra delen av de totalt 406 miljoner, som staten i år delar ut i form av stimulansmedel till landstingen inom ramen för den nationella satsningen på att korta väntetiderna och göra cancervården mer jämlik.

– Alla landsting arbetar intensivt och engagerat med att införa vårdförloppen och förändra arbetssätten i cancervården. Det märks inte minst på att vi nu kan se att väntetiderna för patienter som utretts enligt SVF är på väg åt rätt håll. Det säger Gunilla Gunnarsson, cancersamordnare vid SKL och ordförande i RCC i samverkan.

Tretton vårdförlopp ska vara införda

Landsting som senast den 1 november lämnat en redovisning till Socialdepartementet av genomförandet av årets handlingsplan, och som infört samtliga årets tretton standardiserade vårdförlopp, får del av de 203 miljonerna.

– Trots hårt arbete har några landsting inte hunnit införa samtliga tretton SVF i år. I enlighet med överenskommelsen har regeringen därför beslutat att dessa inte får vara med och dela på höstens stimulansmedel. Det är ett tufft besked för de som blir utan, och från RCCs sida kommer vi stärka vårt stöd för att försöka få igång införandet av nästa års vårdförlopp mycket tidigare under året i alla landsting, säger Gunilla Gunnarsson.

Undantag för en diagnos

Ett standardiserat vårdförlopp räknas som infört då minst en (1) patient har startat och avslutat ett standardiserat vårdförlopp. Patienten ska alltså ha gått igenom en utredning enligt SVF, från beslut om välgrundad misstanke till start av första behandling. Alternativt ska SVF vara avslutat av andra orsaker, t.ex. att cancermisstanken kunnat avskrivas.

Den minst vanliga bland årets SVF-diagnoser, cancer i gallblåsa och gallvägar, har genom en ändring i årets överenskommelse undantagits från grundkravet på SVF-utredda patienter, då det visat sig att antalet insjuknade i landet är så få att det kan vara svårt att få patienter igenom vårdförloppet i alla landsting. Parterna kommer också att beakta denna problematik i nästa års överenskommelse.

Utbetalning del två av stimulansmedlen till landstingen, för genomförande av nationella satsningen på kortare väntetider i cancervården, 2016.

Landsting kronor
Dalarna 6 540 758
Jönköping 8 095 698
Kalmar 5 531 836
Norrbotten 5 812 386
Skåne 30 341 137
Stockholm 51 935 406
Södermanland 6 603 227
Uppsala 8 242 955
Värmland 6 421 500
Västerbotten 6 129 965
Västernorrland 5 676 557
Västmanland 6 150 866
Västra Götaland 38 372 086
Örebro 6 773 130
Östergötland 10 372 493
Totalt 203 000 000

Regeringen beslutade idag att betala ut 203 miljoner kronor till de landsting som infört 13 nya standardiserade vårdförlopp (SVF) inom cancerområdet och som uppfyllt villkoren i 2016 års överenskommelse mellan regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting, SKL. Sex landsting får ingen tilldelning denna omgång då de inte nått upp till alla grundkrav i överenskommelsen.

Läs vidare »

Kontaktpersoner 31 kontaktpersoner

  • Presskontakt
  • Kommunikationsstrateg
  • Samordnar kommunikationsområdet för Regionala cancercentrum i samverkan
  • bo.alm@skl.se
  • 070-319 76 55
  • 08-452 76 55

Om Regionala cancercentrum i samverkan

Tillsammans för patienten – genom hela cancervården

Regionala cancercentrum arbetar tillsammans med landsting, regioner, patienter, närstående och vårdpersonal för en mer patientfokuserad, jämlik, kunskapsbaserad och effektiv cancervård.

Adress

  • Regionala cancercentrum i samverkan
  • Sveriges Kommuner och Landsting
  • 118 82 Stockholm
  • Sweden