Var du bor påverkar hur du mår

Länets kvinnor mår olika. Det visar resultatet från Västerbottens Hälsoundersökningar från åren 2012–2014. Rökningen fortsätter att minska medan andra levnadsvanorna varierar mellan stad och glesbygd och även mellan olika stadsdelar. I inlandet har kvinnor mindre alkoholproblem men i stort mindre hälsosamma levnadsvanor än i övriga länet.

Inför Internationella kvinnodagen redovisar Västerbottens läns landsting resultat från nästan 10 000 kvinnor som deltagit i hälsoundersökningen de år de fyller 40, 50 eller 60 år. Resultaten presenteras för fyra geografiska områden: Umeå kommun, Skellefteå kommun, kustlandets glesbygd (Nordmaling, Vännäs, Vindeln och Robertsfors kommuner), samt inlandets glesbygd (Åsele, Bjurholm, Dorotea, Lycksele, Malå, Norsjö, Sorsele, Storuman, och Vilhelmina).

Syftet med Västerbottens Hälsoundersökningar är att motverka förtida sjukdom och död i hjärtkärlsjukdom genom att främja hälsosamma levnadsvanor och hitta personer med tidiga tecken på eller hög risk för att utveckla hjärtkärlsjukdom. Det kan exempelvis vara personer som har högt blodtryck eller diabetes utan att veta om det.

Cirka tre av fyra kvinnor anser att de mår bra eller ganska bra. I Skellefteå och inlandet finns ingen tydlig trend, det går lite upp och ner mellan åren. I Umeå däremot mår medelålders kvinnor gradvis sämre medan den självskattade hälsan bland kvinnorna i kustens glesbygd förbättras.

Rökning, fysisk aktivitet, alkoholkonsumtion och matvanor
Färre än 15 procent av kvinnorna röker då vi räknar både dagligrökare och de som röker ibland. Färre röker i Umeå än i övriga länet. Rökningen minskar i länet som helhet med undantag för kustens glesbygd där rökning bland medelålders kvinnor ser ut att öka.

Länets medelålders kvinnor rör sig mer än tidigare om vi räknar cykling eller promenad till och från jobbet eller på fritiden samt regelrätta träningspass. Det är glädjande att 30–40 procent är fysiskt aktiva och att andelen i Skellefteå ökar. Men samtidigt är skillnaderna i länet ganska stora. Andelen kvinnor som inte rör på sig är stabilt men det vore önskvärt att den minskade. Om de inaktiva kvinnorna började promenera en halvtimme fem gånger per vecka skulle hälsovinsten bli stor.

Färre kvinnor i inlandet än i kuststäderna har problem relaterade till alkoholkonsumtion. I Umeå och Skellefteå är siffrorna högre. Mest påtaglig är en tydlig ökning av riskabelt alkoholbruk eller alkoholberoende i kustlandets glesbygd. I Umeå ser vi samma trend men svagare medan Skellefteå och inlandet i stället har något färre som har problem med alkohol.

Enligt Livsmedelsverkets rekommendation bör vi äta 500 gram frukter och grönsaker varje dag. Skillnaderna i matvanor i länet är små, men vi ser att kvinnor i inlandet äter mindre frukt och grönt än tidigare och i jämförelse med kuststäderna.

Riskfaktorer för hjärt- och kärlsjukdom
Vi ser en tydlig och positiv trend i länet med sjunkande nivåer av kolesterol och LDL/HDL värdet, dvs kvoten mellan det ”dåliga” och ”goda” kolesterolet som ger en bättre balans av blodfetterna. Fler kvinnor i länet, cirka 50 procent, har idag ett kolesterolvärde under det önskvärda värdet 5. Det är bra eftersom de senaste decenniernas nedgång av hjärt- och kärlsjukdomar till stor del kan förklaras av minskade kolesterolnivåer och mindre rökning. Efter en mycket påtaglig ökning av kolesterolnivåerna för knappt tio år sedan, ser vi nu en trend som är positiv för folkhälsan.

Även ökningen av BMI har bromasts upp.Men skillnaderna i länet är stora då kvinnor i glesbygd och inland har högre BMI jämfört med Umeå och Skellefteå. Skillnaden i medelvärde för BMI motsvarar 2.7 kg för en kvinna som är 1.65 lång.Andelen kvinnor med fetma är cirka 17 procent i Umeå och Skellefteå och 20–25 procent i övriga delar av länet.

Läs mer om hälsosamma levnadsvanor på hälsa2020.se

Mer information
Margareta Norberg, medicinsk koordinator för Västerbottens hälsoundersökningar, 070-187 13 35

Med vänliga hälsningar
Annelie Hägglund
Kommunikationsstaben
Västerbottens läns landsting
076-842 70 70