Krafttag behövs för en jämställd idrott

För att lyckas nå en jämställd idrott behövs styrning med regler och ekonomiska medel och tydliga utbildningsinsatser i alla delar av idrotten. Besluten som fattades på Riksidrottsmötet våren 2017 går i linje med slutsatserna i rapporten Resurser, representation och ”riktig idrott” från Centrum för idrottsforskning.

Idag presenterades Centrum för idrottsforsknings (CIF:s) årliga uppföljning av statens stöd till idrotten. Årets fördjupning, delrapporten Resurser, representation och ”riktig idrott”, visar att även om mycket har hänt i idrottens jämställdhetsarbete är det långt kvar innan kvinnor och män har samma makt att forma idrotten och sitt deltagande i idrottsrörelsen.

- Jag välkomnar den här rapporten som visaratt de beslut RF-stämman tog för ett år sedan är rätt väg för att skapa en snabbare förändring för att nå en jämställd idrott. Det går för långsamt, även om vi nu har vridit upp farten, säger Björn Eriksson, ordförande Riksidrottsförbundet.

Rapportens slutsatser pekar på att Riksidrottsförbundet och idrottsrörelsen i stort har arbetat framförallt med mål- och policystyrning. Den tidigare frånvaron av regel- och ekonomistyrning har sannolikt gjort att tempot i förändringen för en jämställd idrott har varit lägre. 

- Riksidrottsmötet och Riksidrottsstyrelsen kom till samma slutsatser under 2017. Därför beslutade stämman för ett år sedan om regelstyrning i form av en stadgeändring som innebär könskvotering i specialidrottsförbundens styrelser och valberedningar. Samma stämma beslutade även om en översyn av våra bidragssystem. Jämställdhetsperspektivet genomsyrar översynen som ska presenteras i november i år. Det är ett exempel på den ekonomistyrning som både RF och CIF har identifierat som nödvändig, säger Björn Eriksson.

Även om idrotten på en aggregerad deltagarnivå är tämligen jämställd ur ett kvantitativt perspektiv finns stora skillnader mellan idrotter och på beslutande positioner.

- Vi behöver arbeta mer med de könsmönster som tyvärr reproduceras inom flera idrotter och föreningar. Ett sätt att komma åt det är att vi inom idrotten förändrar de könsnormer som finns och det gör vi genom utbildning på alla nivåer och att säkerställa att alla tränarutbildningar är utformade så att de skapar normmedvetenhet hos ledare. Av naturliga skäl har inte den myriad av åtgärder på bland annat utbildningsområdet som genomförts och dragits igång under senaste åren kunnat mätas i denna rapport, säger Björn Eriksson.

Rapporten visar att det saknas kunskap om resursfördelningen ur ett jämställdhetsperspektiv.

- Vi hade gärna sett mer i rapporten om resursfördelningen. Det kan handla om träningstider, ersättningar, utrustning med mera. En mycket viktig del för att vi ska nå våra mål, där vi faktiskt har för lite kunskap idag, säger Björn Eriksson.

Siffrorna bekräftar tidigare data att tjejer slutar med föreningsidrott tidigare än killar samt att många av dem fortsätter träna utanför idrottsföreningen. Men även att rätt utbud av aktiviteter och form för träning ökar tjejers idrottande i förening.

- Rapporten ger ytterligare argument till varför vi måste fortsätta vårt förändringsarbete. Jag är övertygad att vi med en bredare verksamhet kommer att få fler att stanna längre. De idrotter som växer gör det framförallt på tjejsidan, säger Björn Eriksson.

Hela rapporten finns på Centrum för idrottsforsknings hemsida

Här finns information om Riksidrottsförbundets arbete för jämställdhet

Här kan du läsa mer om idrottens förändringsarbete Strategi 2025 

Här kan du läsa mer om inkluderande idrott/Jämställdhet 

För mer information kontakta

Björn Eriksson
Ordförande Riksidrottsförbundet
070-626 46 06