​Regeringen sopar viktiga förslag under mattan

Ett Sverige utan ideella föreningar fungerar inte. Ändå sopas en rad viktiga och konkreta förslag under mattan i den skrivelse som presenterades av demokratiminister Alice Bah Kuhnke idag. Förslag som legat på regeringens bord i två år.

I Sverige finns cirka 200 000 föreningar. Varje år lägger vi totalt 500 miljoner timmar på ideellt arbete. Vilket är unikt i internationella sammanhang. Statsminister Stefan Löfven har vid upprepade tillfällen bedyrat civilsamhällets betydelse och bland annat sagt: “Volontära krafter är en viktig del för att skapa trygghet. Vi måste stödja civilsamhället som är ett av de starkaste kitten vi har i Sverige. Ett starkt civilsamhälle med många föreningar, där många människor är engagerade, bygger ett starkt samhälle.”

I februari 2016 presenterades en lång rad konkreta åtgärder i utredningen Palett för ett stärkt civilsamhälle för att förbättra förutsättningarna för föreningslivet. Efter mer än två års arbete presenterade den 8 maj kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke en skrivelse för riksdagen hur regeringen vill stödja och förenkla för svenskt föreningsliv. Av alla de konkreta förslag på strukturella förändringar från utredningen bidde det en tumme som göms undan i en skrivelse.

– Jag är besviken på att regeringen sopar Dan Ericssons konkreta och förhållandevis enkla förbättringsåtgärder i utredningen Palett för ett stärkt civilsamhälle under mattan, säger Björn Eriksson, ordförande i Riksidrottsförbundet.

Under en längre tid har allt fler myndigheter börjat likställa ideella föreningars allmännyttiga verksamhet med privat näringsverksamhet. Något som går emot den av riksdagen antagna politiken för det civila samhället som istället ska stärka förutsättningarna ideella organisationer just för att de har ett annat syfte och mål än företag och staten.

– Det senaste exemplet på att staten inte tar hänsyn till den ideella sektorn är avsaknaden av konsekvensanalys och stöd för implementering av den nya dataskyddsförordningen, även kallad, GDPR. Den ställer stora krav på föreningar som i de allra flesta fall är helt ideella, utan anställd personal. Vi vill göra rätt, men när det blir för krångligt är risken stor att många ledare inte orkar mer, säger Björn Eriksson.

Ett av utredningens förslag som regeringen inte vill genomföra är att se till att det alltid görs konsekvensanalyser för civilsamhället i statliga utredningar - så att inte onödig byråkrati står i vägen för civilsamhällets förutsättningar.

Ytterligare förslag som regeringen väljer att inte arbeta vidare med är dels att klargöra det EU-rättsliga läget i frågan om idrottens ideella verksamhet i Sverige strider mot EU:s konkurrensregler och dels att regeringen säkerställer idrottens särart ur ett konkurrensrättsligt perspektiv.

– Oklarheten i frågan hur konkurrensrätten förhåller sig till föreningsfriheten är en tickande bomb, som riskerar att explodera om inte politiken ser till att desarmera den. Det ska ju vara politiken och inte juridiken som bestämmer spelreglerna för föreningslivet, säger Björn Eriksson.

För mer information kontakta

Björn Eriksson
Ordförande Riksidrottsförbundet
070-626 46 06