Gå direkt till innehåll

Pressmeddelande -

Remissyttrande Fi2014/2212 Företagsskattekommitténs slutbetänkande: ”Neutral bolagsskatt – för ökad effektivitet och stabilitet” (SOU 2014:40)

Svenska Riskkapitalföreningen (SVCA) är föreningen för aktörer på den svenska riskkapitalmarknaden (Private Equity). SVCA företräder företag som direkt eller indirekt investerar i onoterade bolag d.v.s. såväl institutionella investerare som svenska förvaltare av s.k. riskkapitalfonder samt svenska investeringsrådgivare till utländska förvaltare. Föreningen har 97 ordinarie medlemmar som är General Partners (GP) eller andra förvaltare som investerar i onoterade företag och är aktiva ägare direkt eller indirekt, dessas exklusiva investeringsrådgivare eller Limited Partners (LP) vilket även innefattar offentligt ägda organisationer med motsvarande verksamhet samt ett 60-tal associerade medlemmar.

SVCA representerar Private Equity "riskkapital-aktörer" i hela ekosystemet för kapitalförsörjning. De ordinarie medlemmarna utvecklar och tillför kapital till onoterade bolag i alla skeden från "riskkapital" i tidiga skeden (affärsänglar och venture capital till senare skeden/mognare bolag (growth capital och buyout). Föreningen verkar för att skapa långsiktiga, förutsägbara och konkurrenskraftiga förutsättningar för att främja kapitaltillförsel och kapitalimport. SVCA har inrättat en särskild skatte- och regleringskommitté i syfte att analysera lagförslag och bereda remissyttranden. Skatte- och regleringskommittén består av mycket erfarna specialister inom bland annat företagsutveckling, företagsbeskattning. SVCA ser framemot en dialog med Regeringskansliet vid förevarande remissyttrande och framtida utredningar.

SVCA har lämnats tillfälle att yttra sig över Företagsskattekommitténs slutbetänkande. SVCA kommenterar i det följande de delar av slutbetänkandet som SVCA bedömer vara av störst betydelse för dess medlemmars intressen. Att SVCA inte kommenterar exempelvis de särskilda regler som införs för banker eller den närmare reglering av vad som avses med finansiella kostnader, såsom att räntekomponenten ska skiljas ut från hyra, betyder emellertid inte att SVCA tillstyrker dessa delar av förslaget.

Inledningsvis vill SVCA uppmärksamma att syftena med kommittédirektivet riskerar att inte uppnås av kommitténs förslag. Det finns modern forskning på området som inte stödjer kommitténs slutsatser om de påstått positiva effekterna av huvudförslaget. SVCA ansluter sig till sakkunnige Magnus Henreksons särskilda yttrande vad gäller att kommittén inte har beaktat principal-agent-problem, ägarstyrning och entreprenörskap. Detta accentueras i små och medelstora företag där ägarkontroll och ägarbeskattningen har mycket stor betydelse för entreprenören och företagets framgång. Detta är särskilt viktigt inom teknik- och IT-sektorn. Om de nu föreslagna skattereglerna genom kedjebeskattningsinslaget tvingar fram investeringar från eget kapital talar mycket för att dessa investeringar kommer att utebli. Det noteras särskilt att vissa investerare (såsom exempelvis vissa banker och reglerade finansiella institut) är förhindrade att äga aktier över en viss nivå. SVCA finner att det helt saknas en analys av det lönsamhetskrav som kommittén uppställer vad gäller utfallet före respektive efter skatt. SVCA ansluter sig i detta sammanhang till experten Krister Anderssons särskilda yttrande.

Fakta om Private Equity-sektorn

Cirka 800 svenska onoterade bolag är hel- eller delägda av aktörer inom Private Equity, dessa sysselsätter sammanlagt cirka 200.000 anställda. Det motsvarar närmare 5 procent av de anställda i Sverige. Den svenska Private Equitysektorn motsvarar ca 9 procent av BNP, exklusive

multiplikatoreffekten. Private Equity-ägda företag finns i många samhällssektorer och är spridda över landet. Private Equity är också en viktig del av den så kallade huvudkontorsekonomin och central för Stockholm som finansiellt nav i Norden. Indirekt sysselsätter Private Equity ett stort antal rådgivare (specialistkompetens inom juridik och finans m.m.). Den indirekta sysselsättningen bland högutbildade specialister motsvarar ca 1.500 – 2.000 årsarbetskrafter koncentrerade till Stockholmsregionen. Den svenska Private Equity-sektorn är ur ett internationellt perspektiv i högre grad beroende av kapitalimport. Private Equitys pengar kommer i stor utsträckning från internationella pensionsfonder, försäkringsbolag och universitet.

Sammanfattning

SVCA delar regeringens uppfattning att skattesystemet bör gynna företagande, sysselsättning och investeringar. För att uppnå regeringens syften är SVCA av uppfattningen att både entreprenörer, vilka ofta investerat all sin tid och betydande belopp, och investerare, som också ofta investerat mycket tid och kapital, måste gynnas av skattereformer.

SVCA delar vidare uppfattningen att skatteundandragande ska motverkas. Varken svenskt eller utländskt lånat kapital får emellertid diskrimineras eftersom kapitalförsörjningen till svenskt näringsliv i allmänhet och svenska tillväxtföretag i synnerhet då riskerar att strypas. Kommitténs förslag riskerar enligt SVCA att få den effekten. Sammanfattningsvis har SVCA följande synpunkter på slutbetänkandet.

  • SVCA avstyrker huvudförslaget.
  • Jämfört med huvudförslaget förordar SVCA det alternativa förslaget. Det alternativa förslaget behöver dock utredas ytterligare. Bland annat bör enligt SVCA de nuvarande ränteavdragsbegränsningsreglerna justeras eller avskaffas och den nya avdragsbegränsningen baseras på EBITDA och inte EBIT (i likhet med regleringen i Tyskland).
  • Ingen lagstiftningsåtgärd på området bör företas innan resultatet av BEPS-projektet inom OECD-samarbetet har redovisats.
  • Halveringen av tidigare års underskott får retroaktiv effekt och måste utgå ur förslaget.
  • SVCA finner att båda förslagen har lagtekniska problem som måste vidareutredas.
  • SVCA förespråkar att regler om underkapitalisering ska utredas som ett alternativ till förslagen.

Yttrande

Avvakta BEPS-projektet (Base Erosion and Profit Shifting)

SVCA anser att regeringen under alla omständigheter bör avvakta resultatet av BEPS-projektet som för närvarande utarbetas inom ramen för OECD-samarbetet. Ett antal av de frågor som driver i vart fall huvudförslaget synes hanteras inom ramen för ovan nämnda initiativ till gemensamt regelverk genom OECD. Att Sverige förekommer detta för att därefter behöva ändra lagstiftningen på nytt efter införandet av BEPS förefaller mindre lyckat. Det ökar rättsosäkerheten och oförutsägbarheten i beskattningssystemet, vilket i sin tur motverkar kapitalimporten, investeringar, tillväxt och ökad välfärd.

Huvudförslaget motverkar regeringens övergripande målsättning

Sverige är en liten öppen ekonomi. För att upprätthålla en fungerande välfärd av hög kvalitet krävs tillväxt och ett konkurrenskraftigt näringsliv. Det pågår en omfattande strukturomvandling från tillverkningsindustri till tjänstebaserade verksamheter. Därutöver krävs utbyggnad av infrastruktur och bostäder till följd av urbaniseringen för att tillväxten inte ska hämmas. Private Equity har och kommer framöver att spela en viktig roll i att bidra till ett konkurrenskraftigt näringsliv. De svenska tillväxtbolagen kan inte förlita sig på den inhemska marknaden för att kunna växa och bli lönsamma. Sverige är dessutom beroende av kapitalimport för att säkra kapitaltillförseln till tillväxtbolag. Idag är Sverige världsledande när det gäller att skapa snabbväxande företag inom techsektorn. Klarna, Spotify, Skype, King och Mojang är alla exempel på snabbväxande techföretag som håller på att erövra världen.

Tillgång till uthålligt kapital är, förutom kompetens, avgörande för att techföretagen ska kunna bli världsledande. Kapitalmarknaden kan beskrivas som helt internationaliserad. Bara den omständigheten att Sveriges företagsbeskattningsmodell med förslaget kommer vara unik och obeprövad kommer negativt och väsentligt påverka Sveriges konkurrenskraft som nation på kapitalmarknaden och därmed svenskt näringsliv. Många av SVCAs medlemmar har erfarenheten att osäkra och obeprövade skatteregler har större negativ inverkan på investeringsviljan än höga skattesatser i och för sig. Förutsägbarhet och rättssäkerhet är oerhört väsentligt för den som ska fatta beslut om investeringar i ett annat land. Sverige bör därför inte välja en egen företagsbeskattningsmodell som dessutom inte är beprövad. Det finns redan

väl beprövade system i andra länder för att justera för skatteeffekterna av överbelåning och andra inte avsedda effekter av en lånefinansierad verksamhet.

Regeringens övergripande målsättning med tillsättandet av utredningen var att skapa ett skattesystem som gynnar företagande, investeringar och sysselsättning. För att främja tillväxt och därmed arbetstillfällen är det enligt SVCAs uppfattning av största vikt att Sverige inte ses som en udda fågel ur ett internationellt perspektiv, då det riskerar att avskräcka investerare. Det finns fyra viktiga skäl till varför huvudförslaget snarare motverkar än främjar regeringens övergripande målsättning:

  1. Huvudförslaget snedvrider konkurrensen mellan traditionell tjänstesektor och kapitalintensiva sektorer samt e-tjänster 
    SVCA finner att förslaget kommer att gynna traditionell tjänstesektor framför kapitalintensiva sektorer, där finansiering genom lån är den enda till buds stående. Branscher som infrastruktur, fastighets-, rederi-, cleantech och traditionell svensk basindustri är exempel på det senare. SVCA finner att huvudförslaget skapar en skattekil mellan rörelsekostnader och finansiella kostnader. Förslaget snedvrider konkurrensen mellan finansiella tjänster och andra tjänster av organisatorisk karaktär.
  2. Huvudförslaget utgör hinder för tillväxtföretag 
    Förslaget innebär vidare att negativt finansnetto inte skattemässigt kommer kunna dras av. Konsekvensen blir att vissa bolag kommer att betala skatt trots att de redoviserar förlust eller ett nollresultat, vilket är oacceptabelt. Det kommer att leda till att kostnaderna för tillväxtföretag ökar. Inom forsknings- och utvecklingstunga verksamheter och i synnerhet sådana som dessutom är kapitalintensiva slår förslaget därmed dubbelt vilket kommer att hämma tillväxten kraftigt.
  3. Huvudförslaget riskerar hämma investeringar i Sverige
    Ett av syftena med huvudförslaget är att öka neutraliteten mellan lånefinansiering och finansiering med eget kapital. SVCA anser att den eftersträvade neutraliteten är olycklig. Eget kapital är strukturellt efterställt lånat kapital, vilket medför att investering med eget kapital medför högre risk och därmed är dyrare. Tillgång till eget kapital är vidare ofta förbehållet etablerad näringsverksamhet med stadig generering av vinst, medan det är en bristvara för nystartade verksamheter. Av dessa skäl är det ofta en nödvändighet att finansiera investeringar med en kombination av eget kapital och lånat kapital, dels för att göra investeringen lönsam och dels för att det helt enkelt inte finns tillgång till eget kapital.

    Huvudförslaget medför att finansiering via eget kapital framtvingas vilket SVCA menar leder till högre kostnader och därmed minskad investeringsvilja i Sverige. Detta är särskilt olyckligt i ett läge där svensk ekonomi är i behov av investeringar i kapitalintensiva sektorer såsom infrastruktur, clean tech och life science.

    SVCA befarar därför att många investeringar i företag kommer att hämmas genom huvudförslaget. OECD-ekonomin har den senaste tiden upplevt mycket låga företagsräntor. I kombination med en hög skuldsättningsgrad och en rimlig förväntan om höjda räntor riskerar investeringar i Sverige med det nya förslaget att bli dyrare än i konkurrerande länder. Av konkurrensskäl bör därför inte ett svenskt skattesystem missgynna investeringar i Sverige.
  4. Kedjebeskattningseffekter kräver ytterligare utredning 
    SVCA menar att kedjebeskattningseffekterna av huvudförslaget måste utredas ytterligare. SVCA ansluter sig till experten Lena Swedenborgs särskilda yttrande som belyser problematiken.3 Det är ur ett praktiskt perspektiv en mycket vanlig situation som beskrivs, särskilt inom entreprenörsverksamheter. Det är t.ex. mycket vanligt att entreprenörer slår sig samman i olika konstellationer och med olika ekonomiska förutsättningar, vilka inte bör motverkas av kedjebeskattningseffekter. SVCA anser att huvudförslaget innehåller mycket svåra gränsdragningsproblem och kan inte överblicka de snedvridande effekterna eller vilka konsekvenser dessa kan få för svenskt näringsliv.

Lagtekniska synpunkter

SVCA har följande kommentarer på den lagtekniska utformningen av förslagen.

  1. Utjämning av finansnetton bör tillåtas (avsnitt 14.3.2)
    Med huvudförslaget följer en reglering att positiva eller negativa finansnetton inte ska få sparas för att utnyttjas kommande år. Kommittén anför som främsta skäl för att inte tillåta s.k. rullning att sådana regler skulle behöva kompletteras med regler för vad som ska hända med sparade finansnetton vid ägarförändringar. Detta i sin tur skulle enligt kommittén skapa en ökad administrativ börda för företagen och komplicera skattesystemet.

    Mot bakgrund av att det finns regler om en beloppsspärr och koncernspärr vid ägarförändringar avseende bolag med underskottsavdrag ser inte SVCA på vilket sätt liknande regler för sparade finansnetton nämnvärt skulle komplicera skattesystemet. Kommitténs förslag sker på bekostnad av neutralitet och förutsägbarhet i skattesystemet och baseras delvis på slutsatsen att det inte är vanligt att företag har varierande positivt och negativt finansnetto. Detta påstående verkar inte vara underbyggt, särskilt inte som utredningen dessutom föreslår att valutakursförluster ska ingå i begreppet finansiella kostnader. Förslaget skapar en betydande osäkerhet och missgynnar företag som redovisar förluster och därför inte heller får del av finansieringsavdraget. SVCA ansluter sig till det som experterna Krister Andersson och Annika Fritsch anför om saken i sina särskilda yttranden.
  2. Otydlig definition av begreppet finansiella kostnader (avsnitt 14.5)
    Avsnitt 14.5 – Finansiella kostnader
    Förslaget är otydligt om vad som gäller för kundfordringar. Det anförs å ena sidan att räntekomponenten i kundfordringar samt kostnaden för leverantörskrediter inte omfattas av begreppet finansiella kostnader (se sid 179 samt 224). Vad som däremot gäller vid förluster av en kundfordring är oklart. Enligt redovisningsprinciper är en kundfordran att anse som ett finansiellt instrument. En förlust på en kundfordran skulle därför kunna räknas in i begreppet finansiella kostnader. Om detta är kommitténs mening motsätter sig SVCA detta. Vinsten från försäljning av en vara eller tjänst utgör en operationell intäkt och beskattas. Därför måste givetvis en förlust på en kundfordran räknas som en operationell kostnad, och inte som en finansiell kostnad som inte är avdragsbar. Detta måste förtydligas.

    Avsnitt 14.5.1 – Definition av begreppet ränta
    Kommittén konstaterar i diskussionen om behovet av definitionen "finansiell kostnad" att det inte finns någon definition av ränta, varken skatterättslig eller civilrättslig (s. 198). SVCA anser att det är av stor vikt att lagstiftningen är tydlig och klar om vad som ska innefattas i begreppet "finansiella kostnader" eftersom detta får en direkt betydelse för beskattningen. Som ett led i detta bör det även därför utredas ytterligare och klargöras vad som ska anses innefattas i begreppet ränta, som i redovisningssammanhang kan ha olika betydelse beroende på om t.ex. svenska redovisningsprinciper eller internationella redovisningsprinciper (exempelvis IFRS) tillämpas.

    Avsnitt 14.5.2 – Finansiella instrument
    Kommittén har föreslagit att definitionen av finansiellt instrument ska vara densamma som i årsredovisningslagen. Årsredovisningslagen innehåller dock inte någon definition av begreppet, som istället får tolkas genom god redovisningssed. Detta är olyckligt. Vad som är god redovisningssed skiljer sig från tid till annan och mellan olika branscher. Olika företag tillämpar därutöver olika regelverk för sin redovisning, varav vissa regelverk inte innehåller någon definition av vad som är ett finansiellt instrument. Det får konsekvensen att ett företag kan komma att behandla samma instrument på ett sätt i sin redovisning men på ett annat sätt skatterättsligt. SVCA anser i sig att det är lämpligt att den skattemässiga behandlingen knyter an till den redovisningsmässiga behandlingen när det gäller periodisering, men finner det mindre lämpligt att företag ska behöva tolka skatterättsliga definitioner utefter vad som för tillfället är god redovisningssed.

    Även behandlingen av terminer och optioner är oklar och kan leda till svåra tillämpningsproblem. På sidan 203 i förslaget förefaller det som att undantaget för vissa terminer och optioner i den föreslagna 24a kap. 3 § är beroende på hur instrumentet faktiskt avslutas. På sidan 219 samt i författningskommentaren till paragrafen ser det istället ut som att det är syftet med instrumentet som är det avgörande.
  3. Tidigare års underskott bör inte halveras (avsnitt 14.9.7)
    SVCA anser att förslaget om att tidigare års underskott ska halveras vid ikraftträdandet av huvudförslaget riskerar att stå i uppenbar strid mot såväl förbudet mot retroaktiv skattelagstiftning (RF 2:10) som kravet på förutsägbarhet, vilka båda är grundläggande principer i en rättsstat. Det är sällan – om någonsin – motiverat från lagstiftarens sida att bryta mot dessa principer. Att detta nu föreslås, till synes enkom av skälet att finna finansiering för förslaget, riskerar att kraftigt undergräva såväl svenska om utländska aktörers förtroende för det svenska skatte- och rättssystemet.
  4. Företag som går med förlust ska inte behöva betala skatt
    Så som huvudförslaget är utformat kommer ett företag som har en operationell vinst att få betala skatt även om de finansiella kostnaderna (underskottet) är större än vinsten. Det innebär att skatten kommer att belasta det egna kapitalet och inte någon vinst i företaget. Ett sådant system är ohållbart.

SVCA avstyrker huvudförslaget

Utöver vad som ovan anförts leder huvudförslaget också till ökade administrativa bördor då finansiella intäkter och kostnader måste avgränsas från andra kostnader, ibland först långt efter det att kostnaderna uppstått. Definitionerna av vad som ska anses utgöra en finansiell kostnad eller en finansiell intäkt är tekniskt invecklat och innebär inte sällan en eftersyn, eftersom det kan stå klart först långt senare att kostnaden avsåg en finansiell tjänst och inte en organisatorisk kostnad och det kommer att bli svårt för företagen att göra dessa gränsdragningar. Nu nämnda förslag ökar komplexiteten och minskar förutsägbarheten i skattesystemet. SVCA avstyrker därför huvudförslaget.

Vidareutredning av det alternativa förslaget

I förhållande till huvudförslaget förordar SVCA det alternativa förslaget, förutsatt att det modifieras enligt följande. Avdragsbegränsningen i det alternativa förslaget kan inte baseras på EBIT, såsom kommittén har föreslagit. En sådan avdragsbegränsning snedvrider kraftigt mot företag med hög andel fasta tillgångar, som dels typiskt sett är kapitalintensiva med stora risker och dels har stora värdeminskningsavdrag som kommer påverka avdragsrätten om EBIT används som mått.

Enligt SVCA är det av största vikt att ett nytt system innebär att de nuvarande ränteavdragsbegränsningsreglerna avskaffas. Tillämpningen av reglerna, som endast var avsedda som en tillfällig åtgärd i avvaktan på just en grundligar utredning om företagsskattesystemet, har inneburit en betydande osäkerhet för svenska och utländska tillämpare. Båda lagstiftningarna som ligger till grund för ränteavdragsbegränsningarna föregicks av en bristfällig beredningsprocess, se t.ex. Anders Hultqvist, "Om beredningsprocessen för skattelag", utgiven av Svenskt näringsliv i september 2014. Tvärtemot lagstiftarens intentioner att undvika oklara och skönsmässiga begrepp som medför en osäker rättstillämpning, innehåller reglerna begreppet "affärsmässiga skäl" som redan givit upphov till åtskilliga rättsprövningar. Enligt SVCAs uppfattning måste dessa regler ersättas med ett system som är klart, förutsägbart och internationellt konkurrenskraftigt.

SVCA menar därför att kommittén i tilläggsdirektiv bör ges i uppdrag att ytterligare utreda, analysera och förfina en EBITDA-baserad avdragsbegränsning, som kombineras med ett avskaffande av nuvarande ränteavdragsbegränsningar. Detta är också den modell som använts internationellt i liknande system, bland annat i Tyskland och Finland. SVCA anser att reglerna bör utformas så att de på ett enkelt och förutsägbart sätt kan tillämpas av både entreprenörer och investerare och ska inte försvåra för kapitalintensiv verksamhet och verksamhet där investeringar måste ske tidigt i verksamhetscykeln och därigenom måhända föranleda tillfälliga underskott. En sådan vidareutredning bör även omfatta regler om underkapitalisering, s.k. thin cap-regler, som ett alternativ för att uppnå regeringens syften.


Ämnen

Kategorier


Om SVCA:
Svenska Riskkapitalföreningen (SVCA) är branschföreningen för aktörer på den svenska riskkapitalmarknaden. Riskkapital är en aktiv ägarform och fungerar som en katalysator för tillväxt i svensk ekonomi. www.svca.se

SVCA är en intresseorganisation för aktörer inom private equity

Swedish Private Equity & Venture Capital Association (SVCA) är en intresseorganisation för aktörer inom private equity. SVCA har ca 70 ordinarie medlemmar. Medlemsföretagen är både aktörer som investerar i tidiga faser (s.k. venture capital) och aktörer som investerar i mogna företag med stabila kassaflöden.
Såväl statliga som privata aktörer är medlemmar i SVCA.

SVCA förmedlar inte riskkapital.

SVCA
c/o KG10, Kungsgatan 8
111 43 Stockholm
Sweden