Skip to main content

Taggar

roche diagnostics

roche pharma

faktablad

Faktablad - Njurcancer

Faktablad - Njurcancer

Dokument   •   2018-02-11 21:07 CET

Omkring 1 000 personer i Sverige drabbas varje år av njurcancer och runt 500 dör i sin sjukdom. För de flesta patienter är tumören lokaliserad enbart till njuren när diagnosen ställs medan ca 15 procent av patienterna har en spridd sjukdom. Av de patienter som inte har en spridd sjukdom vid diagnos, får en av fem ett återfall inom 5 år.

APHINITY Studieresultat

APHINITY Studieresultat

Dokument   •   2017-10-05 14:16 CEST

Faktablad – multipel skleros (MS)

Faktablad – multipel skleros (MS)

Dokument   •   2017-09-04 10:25 CEST

Multipel skleros (MS) är en kronisk sjukdom och som drabbar framför allt yngre personer och kvinnor i åldern 20 till 40 år. Kvinnor insjuknar dubbelt så ofta som män. I Sverige lever omkring 19 000 personer med MS. Sjukdomen orsakas av att kroppens vita blodkroppar i immunförsvaret, blir överaktiverat. MS kan orsaka en rad olika symtom vilka kan leda till kvarstående funktionsnedsättning.

Infografik – Så uppstår MS, multipel skleros

Immunförsvaret har normalt som uppgift att hålla oss friska genom att bekämpa främmande ämnen som bakterier och virus. Vid MS går istället immunförsvaret felaktigt till attack mot det skyddande fettinnehållande lagret (myelinet) som omger nervtrådarna i hjärnan, ögonen och ryggmärgen. Denna infografik beskriver kortfattat immunsystemet vid MS och fyra angreppssätt för T- och B-celler vid MS

Infografik – Vad är MS?

Infografik – Vad är MS?

Dokument   •   2017-09-04 15:23 CEST

Multipel skleros (MS) är en sjukdom i det centrala nervsystemet (CNS) det vill säga hjärnan och ryggmärgen. Sjukdomsbilden kan variera mycket från fall till fall. Denna infografik syftar till att ge en kort översikt om vad MS är.

Faktablad – Hemofili A (klassisk blödarsjuka)

Hemofili, kallas även klassisk blödarsjuka, är en allvarlig sjukdom och beror på en ärftlig brist på koagulationsfaktor VIII (hemofili A) eller koagulationsfaktor IX (hemofili B). Sjukdomen ses nästan bara hos pojkar och finns hos cirka 7 av 100 000 pojkar och män. Hemofili A är fyra gånger vanligare än hemofili B.

Infografik – Låg kunskap bland allmänheten om lymfom

En europeisk undersökning bland allmänheten visar på en låg kunskap om lymfom, en vanlig form av blodcancer. I denna infografik presenteras resultaten och kort fakta om sjukdomen. Non-Hodgkins lymfom står för merparten av alla fall och här finns ett sextiotal olika undertyper. Follikulärt lymfom är det vanligast förekommande av de lågmaligna lymfomen, och det näst vanligaste av alla lymfom.

Faktablad – Tecentriq (atezolizumab) som behandling vid blåscancer

Syftet med immunterapi vid cancer är att stärka och förbättra immunförsvarets möjligheter att upptäcka och angripa cancerceller. Den stora utmaningen är att även om cancercellerna är sjuka är de ändå kroppens egna celler och immunförsvaret identifierar dem därför inte som ett hot.

Faktablad – Lungcancer

Faktablad – Lungcancer

Dokument   •   2017-02-20 10:00 CET

Omkring 4 000 personer i Sverige drabbas varje år av lungcancer vilket gör denna cancerform till den femte vanligaste. Det är dock den cancerform som tar flest liv, ungefär lika många dör i lungcancer som antalet som insjuknar på ett år.

Ordlista/Nyckelord – Lungcancer

Ordlista/Nyckelord – Lungcancer

Dokument   •   2017-02-20 12:06 CET

Förklaringar av nyckelord inom lungcancer.

Faktablad – Behandling av lungcancer

Faktablad – Behandling av lungcancer

Dokument   •   2017-02-20 10:00 CET

Vid behandling av icke-småcellig lungcancer utgår man från tumörens storlek och typ, i vilket stadium sjukdomen befinner sig, patientens ålder och hälsotillstånd. Tidig upptäckt är avgörande för möjligheterna till bot.

Faktablad – Hjärnmetastaser vid lungcancer

Många cancerformer sprider sig även till hjärnan och bildar metastaser. Lungcancer är den vanligaste bakomliggande orsaken till metastaser i hjärnan. Småcellig lungcancer, adenocarcinom och storcellig cancer är de undergrupper av lungcancer som har den största benägenheten för metastasering till hjärnan.

Faktablad – Tester för behandling vid icke-småcellig lungcancer

Lungcancer är inte en och samma sjukdom utan tumörerna bär på specifika genetiska avvikelser, mutationer, som bidrar till att cancern utvecklas. En rad sådana mutationer är identifierade vilket ger möjlighet att forska fram läkemedel som siktar in sig på just dessa, och på så sätt försöka hejda tumörens utveckling.

TABELL Ny immunterapi ger förlängd överlevnad vid lungcancer
Faktablad – Tecentriq (atezolizumab) som behandling vid icke-småcellig lungcancer

Syftet med immunterapi vid cancer är att stärka och förbättra immunförsvarets möjligheter att upptäcka och angripa cancerceller. Den stora utmaningen ligger i att även om tumörer består av sjuka celler är de ändå kroppsegna och har olika strategier för att ”maskera sig” vilket försvårar för immunförsvaret att hitta och angripa dem.

Faktablad – Urinblåsecancer

Faktablad – Urinblåsecancer

Dokument   •   2017-02-20 12:09 CET

Nära 2 800 personer i Sverige drabbas varje år av cancer i urinblåsa, urinrör, urinledare eller njurbäcken.

Faktablad – Behandling av Urinblåsecancer.pdf

Behandling av cancer i urinblåsan kan bestå av ett enklare kirurgiskt ingrepp under lokalbedövning, lokal behandling i blåsan med cytostatika eller immunterapi, omfattande kirurgiska ingrepp samt cytostatikakurer. Vilken behandling som är lämplig beror på vilken form av cancer det är och man särskiljer på ytlig och muskel-invasiv cancer samt hur aggressiv tumören är (malignitetsgrad). .

Faktablad – Alecensa (alectinib)

Faktablad – Alecensa (alectinib)

Dokument   •   2017-02-20 12:10 CET

Ungefär 5 procent (cirka 70–80 patienter per år i Sverige) av patienterna som drabbas av typen icke-småcellig lungcancer har en form som kallas ALK-positiv lungcancer. I cellens DNA har det uppstått en strukturell förändring genom att EML4- genen kopplats ihop med ALK-genen. Det här leder till en produktion av ett särskilt protein som stimulerar tumörtillväxt.

Faktablad – Tarmcancer

Faktablad – Tarmcancer

Dokument   •   2016-02-17 11:00 CET

Varannan timme får en person i Sverige diagnosen tarmcancer. Tarmcancer (tjock och ändtarmscancer) är den fjärde vanligaste cancerformen och den tredje vanligaste orsaken till död i cancer. Varje år får mer än 6 000 personer diagnosen tarmcancer och cirka 2 700 dör årligen till följd av sjukdomen.

Faktablad – Jättescellsarterit

Faktablad – Jättescellsarterit

Dokument   •   2016-11-16 12:15 CET

Jättecellsarterit (GCA, Giant Cell Arteritis) är en relativt vanlig autoimmun sjukdom där kroppens eget immunförsvar orsakar allvarliga inflammationer i artärerna, främst i huvud och nacke, men ibland även i bröstkorgen. Sjukdomen kallas även temporalisarterit och drabbar personer äldre än 50 år.