Skip to main content

Kampen mot antibiotikaresistens - ett gemensamt ansvar

Nyhet   •   Apr 12, 2016 12:00 CEST

Antibiotikaresistens är en av sjukvårdens största globala utmaningar. I Sverige är situationen med multiresistenta bakterier relativt väl hanterad men på många håll i världen utgör problemet en verklig och högst påtaglig folkhälsofara. För första gången på decennier tas nu samlade initiativ, på både global och nationell nivå, för att tackla den stora utmaningen med antibiotikaresistens, och Roche har en ledande roll i detta arbete på såväl läkemedels- som diagnostiksidan.Under Världsekonomiskt forum i Davos tidigare i år samlades fler än 80 av världens största hälso- och sjukvårdsföretag i ett gemensamt upprop för ett samlat internationellt grepp på hur världen ska hanterar antibiotikaresistens och multiresistenta bakterieinfektioner. En kort tid därefter presenterade den svenska Läkemedelsindustriföreningen (Lif) ett initiativ med förslag tänkt att trygga tillgången till effektiva antibiotika mot multiresistenta bakterier. Roche ser mycket positivt på dessa initiativ och kommer att arbeta hårt för att bidra i kampen mot antibiotikaresistens, enligt Lars Franksson, värde- och innovationschef på Roche Sverige.

– Antibiotikaresistens är dessvärre något vi aldrig helt kommer att kunna bli av med, det kommer alltid att finnas bakterier som utvecklar resistens. I takt med att nya läkemedel tas fram kommer nya former av resistens att utvecklas. Nyckeln till den stora utmaning som antibiotikaresistens utgör för världshälsan är därför det gemensamma ansvarstagandet. Vi som läkemedelsbolag kan och vill bidra, men vi kan inte lösa det på egen hand. Det krävs att andra företag, hälso- och sjukvården och politiken gör gemensam sak. Vi kan inte se varandra som motparter utan behöver ingå olika former av partnerskap, säger han.

Vad händer då rent konkret inom Roche när det gäller kampen mot antibiotikaresistens? En hel del, såväl inom läkemedel som diagnostik blir svaret.

– Det är till exempel oerhört viktigt att vården tar reda på vilken typ av mikroorganism som ligger bakom en infektion innan man sätter in antibiotikabehandling, annars finns risken att man behandlar med något som inte har effekt och i stället bidrar till att ytterligare förvärra resistensproblematiken, säger Ingvar Rydén, medicinsk chef på Roche Diagnostics i Sverige.

Traditionellt sker diagnostik av bakterieinfektioner genom att prover tas som sedan odlas i laboratoriemiljö för att därefter analyseras, en process som tar flera dagar. Vid allvarliga infektioner kan vården inte alltid vänta på testresultatet utan påbörjar behandling innan man har klart för sig exakt vilken infektion det handlar om, med risk att då sätta in fel antibiotika. Ett viktigt led i kampen mot resistensutveckling är därför att utveckla snabba och tillförlitliga metoder för diagnostik, som dessutom kan svara på frågan vilken typ av antibiotika som är effektiv i det specifika fallet.

– Roche Diagnostics kommer inom kort att lansera en testmetod där vården inom några timmar får svar dels på vilken typ av bakterie det handlar om och dels vilken behandling som är verksam. Initialt kommer tester för MRSA att kunna erbjudas men vi kommer succesivt att bygga ut metoden att även omfatta andra typer av infektioner, säger Ingvar Rydén.

Även på läkemedelssidan arbetar Roche aktivt, såväl med befintliga antibiotika i produktportföljen som med flera nya substanser under utveckling.

– De nya läkemedel vi har under utveckling är främst antibiotika riktade mot infektioner som uppstår i sjukhusmiljö, de mest resistenta formerna. Här har vi pågående tidiga patientprövningar, så utvecklingen har lämnat laboratoriet och testas nu ute i verkligheten, säger Margareta Olsson Birgersson, medicinsk chef på Roche Sverige.

Men för att alla ansträngningar ska ge resultat måste ett annat stort problem tacklas.  Just med antibiotika saknas nämligen de grundläggande incitamenten för läkemedelsindustrin – möjligheten att ett läkemedel faktiskt köps in och används så att man kan få ersättning och lönsamhet i sin verksamhet. För att undvika att resistens utvecklas ska ju antibiotika användas endast då det är absolut nödvändigt, men då måste det också finnas effektiva antibiotika snabbt tillgängliga. 

– Det är i detta moment 22 som den stora stötestenen ligger. De effektiva och kraftfulla formerna av antibiotika som nu utvecklas ska ju helst inte användas utom i yttersta nödfall. De måste finnas, men ska helst inte användas. För att den här ekvationen ska gå ihop måste nya ersättningsmodeller tas fram och det är här den gemensamma insatsen blir så viktig. Eftersom grunden för vår affärsmodell och hela vår existens som företag är forskning, innovation och att få fram nya effektiva läkemedel så ser vi nya effektiva sätt att hantera antibiotikaresistens som en del i vår kärnverksamhet, och det är därför vi tar den här frågan på extra stort allvar säger Lars Franksson.