Skip to main content

Stor efterfrågan - men liten tillgänglighet - på preventiv vård i Sverige

Pressmeddelande   •   Jul 04, 2019 12:40 CEST

Rapporten om prevention för ett hälsosamt och hållbart samhälle har tagits fram av PwC i samarbete med AbbVie, Apoteket AB, Roche Diagnostics och Tamro.

Majoritet av befolkningen vill att hälso- och sjukvården ska vara engagerade i att arbeta förbyggande med deras hälsa. Men idag är det bara en liten del av vårdens resurser som satsas på preventiva åtgärder, trots kunskapen om att det kan ge stora vinster för individen, vårdsystemet och samhället i stort.

Kantar Sifo har under april 2019 genomfört en undersökning av befolkningens inställning till hälsofrämjande insatser och deras upplevelse av hur vården arbetar med prevention, det vill säga med att aktivt förhindra att sjukdom uppstår eller undvika att ett sjukdomstillstånd förvärras [1]. Undersökningen genomfördes på uppdrag av PwC, tillsammans med hälso- och sjukvårdsföretagen Roche Diagnostics, AbbVie, Apoteket och Tamro.

Enligt undersökningen gör hela 93 procent av respondenterna aktiva livsval för att förbättra sin egen hälsa.Enkäten visar att information från en läkare, som dessutom är styrkt av dåliga provresultat, är det som i störst grad (78 procent) skulle motivera respondenterna till att förbättra sin hälsa.

Av de tillfrågade anger 40 procent att de kan tänka sig att använda teknik för självmonitorering av medicinska värden. Därtill kan 79 procent av alla respondenterna tänka sig att dela egeninsamlad hälsodata med sin vårdgivare. Undersökning visar också att hälften av respondenterna önskar att vården i sina beslut ska lägga stor vikt vid data som individen själv har samlat in om sin hälsa. Bland de som har två eller fler diagnoser är det nästan två tredjedelar som vill att vården lägger stor vikt vid deras egeninsamlade hälsodata. Självmonitorering vid diabetes och blodförtunnande behandling är exempel på sådana - idag väl etablerade - hälsodataberoende samarbeten mellan patient och hälso- och sjukvård.

Majoriteten anser inte att vården har högt engagemang i prevention
Samtidigt är det endast en tredjedel av respondenterna som tycker att vården i hög eller mycket hög utsträckning är engagerade i deras hälsa i förebyggande syfte och nästan lika många anser att vårdens engagemang är lågt eller mycket lågt.

Hälso- och sjukvårdslagen fastslår att “Hälso- och sjukvården ska arbeta för att förebygga ohälsa”[2]. Samtidigt visar en WHO-rapport från 2014 att uppskattningsvis endast 3-4 procent av den offentliga hälso- och sjukvårdens budgetar i Europa är riktade mot prevention [3].

För många diagnoser är tidig upptäckt en viktig faktor som påverkar behandling och minimerar negativa konsekvenser av sjukdomen. Implementering av nationella screeningprogram för vissa sjukdomar, till exempel cervixcancer, har konstaterats kunna rädda liv [4]. Ändå genomförs de inte fullt ut [5].

- Att bara 12 av de 21 regionerna i Sverige har infört primär screening för HPV, trots att det rekommenderas i nationella vårdprogrammet för prevention av livmoderhalscancer, visar tydligt på den stora förbättringspotentialen i hälso- och sjukvårdens primärpreventionsarbete, säger Magnus Göransson, vd på Roche Diagnostics i Sverige.

Att ställa om till ett mer preventivt hälsoarbete kommer på kort sikt att vara en kostnad. Effekter kommer i vissa fall att uppstå på kort sikt och i andra fall på betydligt längre sikt. Oavsett tidsperspektiv måste prevention ses som en investering i hälsa. Vinster med ökad prevention kommer inte enbart att ses inom hälso- och sjukvården, utan även i andra delar av systemet, exempelvis genom sänkta kostnader i sjukförsäkringen.

Sekundärprevention viktigt vid hjärtsvikt
Även med sekundärprevention finns det mycket att vinna. Hjärtsvikt är idag den enskilt största diagnosen vid Sveriges medicinkliniker. Omkring 200 000 personer i Sverige beräknas ha en symptomgivande hjärtsvikt och årligen sker cirka 60 000 vårdtillfällen på sjukhus på grund av hjärtsvikt [6]. För hjärtsviktspatienterna i Sverige är det viktigt med uppföljningsprogram inom primärvården för att undvika akuta omhändertaganden på sjukhus. En validerad diagnostisering som kan utesluta hjärtsvikt redan i primärvården, utan vidare utredning med ekokardiografi, kan förbättra vårdkedjan för patient, sjukvården och samhället.

Idag finns många sådana här exempel på preventiva möjligheter, men de implementeras långsamt och ojämlikt över landet. För att uppnå ett friskare Sverige måste vården och dess partners värdera all den kunskap som redan finns och som ligger oanvänd och satsa resurser på att införa den. Mer om orsaker och möjliga lösningar på dagens obalans mellan sjukvård och prevention finns att läsa i den rapport som tagits fram av PwC, tillsammans med Roche Diagnostics, AbbVie, Apoteket och Tamro [1].

För mer information kontakta gärna

  • Anne Västgård, External Affairs Manager på Roche Diagnostics i Sverige, telefon 070 – 930 72 41 eller e-post anne.vaestgard@roche.com.
  • Jonas Köpniwsky, presskontakt PwC Sverige, telefon 010-200 79 29 eller e-post se_press@pwc.com.

Fakta om medborgarundersökningen kring prevention
Med hjälp av Kantar Sifos genomfördes under perioden den 3-9 april 2019 en undersökning med en slumpmässigt rekryterad panel. Totalt ingick 1 009 personer i åldrarna 18-84 år, vilket är riksrepresentativt. Panelen svarade på 24 frågor samt bakgrundsfrågor om kön, ålder och region.

Om prevention
Prevention handlar om att förhindra att sjukdom uppstår hos en frisk individ eller förvärras hos en person med sjukdom. Prevention kan delas in i olika stadier relaterat till kostnad och/eller påverkningsgrad på antalet individer. De vanligast förekommande begreppen är primär- och sekundärprevention. Primärprevention handlar om att förhindra att sjukdom uppkommer. Sekundärprevention handlar om att förhindra att ett sjukdomstillstånd återkommer. Ibland används även uttrycket tertiär prevention och då avses den behandling av en (ofta kronisk) sjukdom som syftar till att förhindra en försämring eller ge patienten ett så symtomfritt liv som möjligt.


Referenser

  1. PwC i samarbete med AbbVie, Apoteket AB, Roche Diagnostics och Tamro. Från sjukvård till hälsovård. Prevention är medicinen för ett hållbart samhälle. En rapport om prevention för ett hälsosamt och hållbart samhälle. Juni 2019.
  2. Hälso- och sjukvårdslagen 3 kap § 2
  3. WHO Regional Office for Europe. The case for investing in public health. A public health summary report for EPHO 8. 2014. http://www.euro.who.int/__data/assets/pdf_file/0009/278073/Case-Investing-Public-Health.pdf
  4. Regionala cancercentrum i samverkan. Gällande vårdprogram cervixcancerprevention. Fastställt 2018-12-11. https://www.cancercentrum.se/samverkan/vara-uppdrag/prevention-och-tidig-upptackt/gynekologisk-cellprovskontroll/vardprogram/gallande-vardprogram/
  5. Regionala cancercentrum i samverkan. Status för införandet av vårdprogrammet för livmoderhalscancerprevention per den 28 maj 2019. https://www.cancercentrum.se/samverkan/vara-uppdrag/prevention-och-tidig-upptackt/gynekologisk-cellprovskontroll/vardprogram/status-for-inforandet/
  6. Nationella kvalitetsregistret för hjärtsvikt – RiksSvikt. https://www.ucr.uu.se/rikssvikt/om-rikssvikt/bakgrund-och-historia

Om Roche Diagnostics i Sverige
Roche är ett av världens största forskande bioteknikföretag, med fokus på att föra vetenskapen framåt förbättrar vi människors liv. Vi utvecklar både läkemedel och diagnostik. Roche Diagnostics i Sverige (med bolagsnamnet Roche Diagnostics Scandinavia AB) arbetar med diagnostiska lösningar för hela hälso- och sjukvårdskedjan. Diagnostik möjliggör att bekräfta, utesluta och förebygga sjukdomar, att minska väntetider och sjukhusinläggningar, optimera resursanvändning och hitta rätt behandling för varje individ. Våra cirka 90 medarbetare verkar för ett friskt Sverige, där all kunskap tillämpas. För mer information om oss besök www.roche.se.

Bifogade filer

PDF-dokument