Skip to main content

Viktigt steg mot att förbjuda klustervapen

Pressmeddelande   •   Feb 28, 2007 13:27 CET

Vid en internationell konferens som avslutades i Oslo i förra veckan ställde sig 46 stater, Internationella rödakorskommittén och FN bakom en deklaration om att reglera användningen av klustervapen. Klustervapen förorsakar stort lidande bland civilbefolkningen.

Klustervapen riskerar att allvarligt skada civilbefolkningen både under en konflikt och efter att striderna upphört. De så kallade substridsdelarna sprids över stora områden och det är svårt att exakt beräkna var de landar. De kan också ligga kvar som blindgångare eftersom de inte utlöses om de landar på mjuka underlag som till exempel sand, snö eller plöjd mark. Så gott som samtliga som drabbas av effekterna av klusterbomber är civila och majoriteten är barn.

Internationell överenskommelse
En internationell regeringskonferens i Oslo som avslutades den 23 februari 2007 enades om att anta en överenskommelse som förbjuder användning, produktion, överföring och lagring av klusterbomber som orsakar orimliga skador. 46 stater, däribland Sverige, ställde sig bakom deklarationen. Det gjorde även internationella organisationer som FN och Internationella rödakorskommittén (ICRC) som också deltog i mötet. Arbetet med att formulera en internationellt bindande överenskommelse ska vara klart under 2008.

- Det är mycket glädjande att deklarationen kom till stånd och att så många stater åtagit sig att arbeta för att reglera användningen av dessa vapen som förorsakar så mycket lidande, säger Malin Greenhill, folkrättsexpert på Röda Korset.

Fakta klustervapen
Klustervapen utvecklades under andra världskriget för strider på öppna ytor, som till exempel den polska slätten. De är inte utvecklade för dagens krigföring som inte sällan sker i tätbefolkade områden.

Det finns ingen allmänt vedertagen definition av klustervapen, men FN har i mars 2005 föreslagit en definition av klustervapen. Den föreslagna definitionen är följande: "behållare/kapslar designade för att sprida eller frigöra multipelt subkrigsmateriel".

Klustervapen kan kortfattat beskrivas som en bomb- eller raketkapsel som avfyras, släpps eller på annat sätt avlossas mot ett mål. Kapseln innehåller ett antal mindre "substridsdelar". Efter att bom- eller raketkapseln avfyrats öppnar den sig på en förutbestämd höjd och sprider ut substridsdelarna som därmed kan komma att verka över ett större område. Klustervapen innefattar både luftbaserade klusterbomber som släpps från flygplan och markbaserade som till exempel artillerigranater.

Det finns inget specifikt förbud att använda klustervapen inom den internationella humanitära rätten. Däremot finns generella regler som förbjuder användningen av vapen som är urskillningslösa. Med det menas vapen som inte kan göra åtskillnad mellan dem som deltar i striderna och dem som står utanför.

Sverige har endast en typ av klustervapen, Bombkapsel 90, som släpps från Jas 39 Gripen. Den svenska regeringen menar att Bombkapsel 90 behövs för att försvara Sverige från utländsk invasion. Belgien, Norge och Österrike har beslutat att förbjuda eller införa ett avbrott i användningen av klustervapen.

Mer information

Malin Greenhill, Röda Korsets folkrättsexpert, e-post:malin.greenhill@redcross.se Tel: 08-452 47 04