Skip to main content

"Sjukvården måste våga ställa frågor om våld"

Pressmeddelande   •   Dec 12, 2011 09:52 CET

Hälften av personalen på Nordens största akutmottagning på Södersjukhuset i Stockholm frågar inte en kvinna med misshandelsskador om hon blivit misshandlad.
Det visar en ny svensk studie gjord av NCK, Nationellt Centrum för Kvinnofrid.
Samma undersökning visar att personalen bara dokumenterar skadorna i en tiondel av fallen och att elva procent av de tillfrågade inte tycker att det är vårdens uppgift att undersöka underliggande orsak till en patients skada.

217 personer deltog i studien, de flesta av dem arbetar på Södersjukhusets olika akutmottagningar.
- Den här likgiltigheten är skamlig. Varje år mördas mellan 15 och 20 kvinnor av en närstående, enligt siffror från Brå. I över hälften av dessa fall har kvinnan tidigare sökt vård till följd av misshandeln. Akuten är inte sällan den enda kontakten en misshandlad kvinna har med sjukvården. Att personalen tar våldet på allvar och dokumenterar skadorna kan alltså vara en fråga om liv och död. Om inte vården vågar ställa frågor om synliga skador, vem ska då göra det? säger Roks ordförande Angela Beausang.

I NCK:s rapport framgår att 28 procent av de tillfrågade anser att det kan vara patientens "passiva och beroende personlighet" som gör att de utsätts för våld från sin partner"; 17 procent tycker att ”man bara är offer om man själv väljer att vara det”, och 21 procent anser att det som regel ”inte är en persons fel att två träter”.

Angela Beausang poängterar att kvinnojoursrörelsen i decennier har påpekat att sjukvårdens bemötande måste bygga på kunskap ommäns våld mot kvinnor och hur våldsmekanismerna fungerar, och hur de påverkar hur kvinnor och barn kommunicerar våldet de utsätts för.
- Kvinnojourerna har under sitt drygt 30-åriga arbete med att stötta kvinnor och deras barn haft respektfullt bemötande som en hederskodex. Vår erfarenhet är att kvinnor som söker vård för skador åsamkade av en man ofta förminskar mannens våld, eller skyller på olyckor. Det finns en stor skam i att bli slagen av någon som egentligen ska älska och ära en. Detta gör det än viktigare att sjukvården har kunskap om mäns våld mot kvinnor och insikt om hur viktigt det är att dokumentera skador och ställa rätt frågor.

Enligt FN är våld mot kvinnor fortfarande en av de vanligast förekommande kränkningarna av de mänskliga rättigheterna. År 2010 gjordes enligt statistik från Brå 27 312 anmälningar av misshandel mot kvinnor över 18 år i Sverige. I 85 % av fallen var den misstänkta en man. I tre av fyra av de anmälda fallen var den misstänkte gärningsmannen bekant med kvinnan, i vartannat fall närstående. Och mörkertalen är stora – Brå har i tidigare studier uppskattat att endast vart femte fall anmäls till polisen.

Roks anser i likhet med FN att mäns våld mot kvinnor är ett stort samhällsproblem som det krävs omfattande och strukturella lösningar för att lösa.
- Roks jourer har under åren byggt upp en gedigen kunskap om kvinnor och barns utsatthet. Roks utbildar fortlöpande sina jourer i vad som händer inom forskningen, vi har nyligen utarbetat en kvalitetssäkringsmodell för arbetet på jourerna och vi producerar löpande rapporter och skrifter i våra kärnfrågor. Det här är kunskap som i större utsträckning borde tas till vara av andra aktörer i samhället.

Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, Roks, är den största medlemsorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i vårt land. Omkring 100 jourer ger stöd och skydd åt våldsutsatta kvinnor, tjejer och barn. Roks uppgift är att tillvarata jourernas gemensamma intressen och stötta dem i deras viktiga arbete. Roks har även ett opinionsbildande syfte, och arbetar utåtriktat med att synliggöra den verklighet som våra jourer möter.