​”Vi vill lösa detta och lära oss mer”

Efter en brand är frågorna många. Hur kunde det börja brinna? Var branden anlagd eller rör det sig om en olyckshändelse, som en kvarglömd spisplatta eller ett stearinljus som vält? Lars-Göran Bengtsson är olycksutredare och hans jobb är att besvara så många av dessa frågor som möjligt.

Det är bråda dagar för Lars-Göran Bengtsson. Under den senaste tiden har vi kunnat läsa om den ovanliga och explosiva branden på Närlunda i Helsingborg i september. Frågorna och funderingarna är många. Från media, från grannar, invånare – och från Lars-Göran Bengtsson. Han älskar sitt yrke som ofta är komplicerat och ibland något av ett pussel att lägga.

- Jag och min arbetsgrupp vill inget hellre än att räta ut så många frågetecken kring detta som möjligt. Vår målsättning är tydlig: Vi vill förstå vad som orsakade branden och den kraftiga explosionen, säger han och förklarar de skillnader som alltid finns mellan Polisens och räddningstjänstens utredning.

Utvärdera för att bli bättre

- För polisen handlar det om att kunna utreda om huruvida ett brott har begåtts eller inte. Vårt uppdrag går ut på att försöka ta reda vad som har hänt, oavsett om ett brott har begåtts eller inte. Vi är dels intresserade av branden och dess uppkomst men minst lika viktigt är att utvärdera vår egen insats. Hur agerade vi? Hur såg vår riskbedömning ut? Alla våra insatser utvärderas och poängen är att vi ständigt ska lära oss och bygga på vår egen kunskap. Till vår hjälp har vi bland annat hjälmkameror och händelserapporter, säger Lars-Göran Bengtsson, som i nuläget inte vill spekulera i orsakerna till branden på Närlunda, samtidigt som han medger att det finns flera olika förklaringsmodeller som han och hans grupp jobbar med.

- Även om den ena branden aldrig är den andra helt lik är det på det stora hela samma metodik som ligger till grund för utredningsarbetet. Först och främst handlar det om att den operativa personalen dokumenterar händelsen väl, till exempel genom bilder. I övrigt jobbar vi enligt olika spår eller hypoteser. Genom en grundlig utredning kan vi ofta komma nära sanningen, säger han.

Sprida kunskapen vidare

Inte sällan kommer kunskapen andra räddningstjänster och myndigheter till gagn. Att dela erfarenheter och kunskap är viktigt.

- Ett exempel är det utsläpp av farligt ämne i en pizzeria i Helsingborg 2015. Den hade flera intressanta komponenter som gjorde att det vi lärde oss av den utredningen också hade ett värde för andra räddningstjänster. Generellt brukar vi föra kunskap vidare via konferenser, artiklar och via MSB. Det är såklart väldigt roligt och tillfredställande att våra utredningar verkligen kommer till nytta och att vi kan sprida vår kunskap. Man får aldrig glömma att både våra utredningar och insatsutvärderingar fyller huvudsakligt syftet: Vi ska ha bästa möjliga räddningstjänst för invånaren. Det känns fantastiskt att vara en del i det arbetet, säger Lars- Göran Bengtsson, som också vill nämna en annan viktig grupp när det gäller utredningsarbetet.

- Att förlora en anhörig, en vän eller en granne i en brand är en stor tragedi. Man kan aldrig få tillbaka den man förlorat. Men enligt min erfarenhet finns det ändå ett visst värde i att få reda på vad som troligen har hänt. Det kan göra det lite, lite lättare att gå vidare, avslutar han.

Fakta

LSO, lagen om skydd mot olyckor, anger enkelt uttryckt att olyckor ska undersökas och att räddningstjänstens insatser (när räddningstjänsten till exempel rycker ut till en brand eller en trafikolycka) ska utvärderas. ”När en räddningsinsats är avslutad ska kommunen se till att olyckan undersöks för att i skälig omfattning klarlägga orsakerna till olyckan, olycksförloppet och hur insatsen genomförs”.

Rent grundläggande handlar det om att vi ska lära oss av våra insatser för att färre ska dö i bränder och olyckor.

Till sin hjälp har räddningstjänsten en mängd olika verktyg och metoder. Hjälmkamera är en viktig teknisk lösning. En annan viktig bit är de händelserapporter som räddningsledaren ansvarar för tillsammans med sina kollegor.