<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?>
<rss version="2.0" xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/">
  <channel>
    <title>Timbro - evenemang</title>
    <link>http://www.mynewsdesk.com/se/pressroom/aktiebolaget_timbro__/event/list</link>
    <description>Mynewsdesk nyhetsfeed direkt från källan</description>
    <image>
      <title>Timbro - evenemang</title>
      <link>http://www.mynewsdesk.com/se/pressroom/aktiebolaget_timbro__/event/list</link>
      <url>http://www.mynewsdesk.com/images/redesign/graphics/logos/logo-small.png</url>
      <width>128</width>
      <height>23</height>
    </image>
    <language>sv</language>
    <ttl>15</ttl>
<item>
  <title>Boklansering i Malmö: Balansakten – Medelklassen som lever ur hand i mun</title>
  <pubDate>Tue, 09 Apr 2013 12:31:31 +0200</pubDate>
  <description>
    &lt;p&gt;
      &lt;strong&gt;Tid:&lt;/strong&gt; 2013-04-18, 08:00 - 09:00&lt;br /&gt;
      &lt;strong&gt;Plats:&lt;/strong&gt; Malmö Börshus, Skeppsbron 2, Malmö
    &lt;/p&gt;
    &lt;p&gt;Sverige tillhör världens rikaste länder. Men medan statens finanser är stabila och visar goda marginaler lever många i befolkningen med små marginaler och utan den trygghet ett eget sparande ger. En fjärdedel av svenskarna i åldrarna 30-49 år klarar sig faktiskt inte längre än fyra veckor utan lön. Nästan hälften i samma grupp har max 50 000 kronor på sparkontot, visar ny statistik. Minsta lilla utgiftsökning eller inkomstbortfall riskerar att få långtgående konsekvenser för den enskilda familjen.

I boken "Balansakten" beskriver Philip Lerulf den historiska bakgrunden till den här situationen, hur det gick till när svensken överlät sparandet åt det offentliga och hur uppbyggnaden av breda socialförsäkringssystem, tänkta att öka människors frihet, snarare har gett upphov till nya inlåsningseffekter.

Bortom braskande rubriker om ”villamiljonärer” och ”aktieklipp” skildrar författaren ett Sverige där många, trots hyfsade löner, hårt arbete och sparsamhet, har förtvivlat svårt att få pengarna att räcka till, än mindre utrymme att spara ihop till en egen ekonomisk trygghet.

Philip Lerulf är utbildad journalist och verksam som kommunikationskonsult. Han var tidigare projektledare för programområdet Folkkapitalism på Timbro med ansvar för frågor om privatekonomi och förmögenhetsbildning.

Boken kommenteras av Mats Persson (Fp), regionråd tillika ledamot av Folkpartiets partistyrelse, och Petter Birgersson, politisk redaktör Ystads Allehanda.

Seminariet modereras av Josefine Uppling.&lt;/p&gt;
  </description>
  <guid>http://www.mynewsdesk.com/se/pressroom/aktiebolaget_timbro__/event/view/boklansering-i-malmoe-balansakten-medelklassen-som-lever-ur-hand-i-mun-41672?utm_source=rss&amp;utm_medium=rss&amp;utm_campaign=Subscription&amp;utm_content=event</guid>
  <link>http://www.mynewsdesk.com/se/pressroom/aktiebolaget_timbro__/event/view/boklansering-i-malmoe-balansakten-medelklassen-som-lever-ur-hand-i-mun-41672?utm_source=rss&amp;utm_medium=rss&amp;utm_campaign=Subscription&amp;utm_content=event</link>
  <dc:creator>Timbro</dc:creator>
</item>
<item>
  <title>På väg mot 9 miljarder – Har Europa råd att gå miste om GM-grödornas potential?</title>
  <pubDate>Mon, 08 Apr 2013 12:04:04 +0200</pubDate>
  <description>
    &lt;p&gt;
      &lt;strong&gt;Tid:&lt;/strong&gt; 2013-04-11, 12:00 - 13:00&lt;br /&gt;
      &lt;strong&gt;Plats:&lt;/strong&gt; Timbro, Kungsgatan 60, 2tr, Stockholm
    &lt;/p&gt;
    &lt;p&gt;I stora delar av världen förs en diskussion om hur GM-grödor ska användas i jordbruket – i Europa diskuteras fortfarande om man alls ska tillåta tekniken. I dag har bönder i Kina, Indien, USA, Kanada, Brasilien och Filippinerna tillgång till modernt utsäde, medan europeiska bönder lär få vänta länge på att tillämpa tekniken.
 
Håller Europa och Sverige på att missa biovetenskapens möjligheter att bidra till ett mer resurseffektivt samhälle?
 
Välkommen till lansering av rapporten "På väg mot 9 miljarder – har Europa råd att gå miste om GM-grödornas potential?". Ivar Virgin, doktor i biokemi på Stockholm Environment Institute (SEI), skriver om hur de revolutionerande framstegen i bioteknik kan bana väg för ett mer produktivt och miljövänligt jordbruk. Det är viktigt – för till år 2050 beräknas världens befolkning växa från 7 till 9 miljarder.

I panelen
Bengt-Anders Johansson (M), vice ordförande Miljö- och Jordbruksutskottet.
Pyry Niemi (S), ledamot Gentekniknämnden och Miljö- och Jordbruksutskottet.

Moderator är författaren och DN-journalisten Anders Bolling.

Välkommen!
Lydiah Wålsten, projektledare Miljö, tillväxt, konsumtion.&lt;/p&gt;
  </description>
  <guid>http://www.mynewsdesk.com/se/pressroom/aktiebolaget_timbro__/event/view/paa-vaeg-mot-9-miljarder-har-europa-raad-att-gaa-miste-om-gm-groedornas-potential-41642?utm_source=rss&amp;utm_medium=rss&amp;utm_campaign=Subscription&amp;utm_content=event</guid>
  <link>http://www.mynewsdesk.com/se/pressroom/aktiebolaget_timbro__/event/view/paa-vaeg-mot-9-miljarder-har-europa-raad-att-gaa-miste-om-gm-groedornas-potential-41642?utm_source=rss&amp;utm_medium=rss&amp;utm_campaign=Subscription&amp;utm_content=event</link>
  <dc:creator>Timbro</dc:creator>
</item>
<item>
  <title>Världens bästa integrationspolitik?</title>
  <pubDate>Mon, 08 Apr 2013 11:44:15 +0200</pubDate>
  <description>
    &lt;p&gt;
      &lt;strong&gt;Tid:&lt;/strong&gt; 2013-04-10, 12:00 - 13:00&lt;br /&gt;
      &lt;strong&gt;Plats:&lt;/strong&gt; Timbro, Kungsgatan 60, 2tr, Stockholm
    &lt;/p&gt;
    &lt;p&gt;När man diskuterar integrationsproblemen i Sverige är det sällan man hör någon ifrågasätta om integrationspolitiken i sig kan vara skadlig för utrikes föddas möjligheter att komma in i samhället och på arbetsmarknaden. Det som efterfrågas är i regel ”bättre” integrationspolitik.

I studien ”Den svenska integrationspolitiken: en förebild för EU?” skriven av forskaren Anja Wiesbrock görs jämförelse mellan det index som rankar integrationsåtgärder i tjugosex länder och de faktiska utfallen i form av sysselsättning och bidragsnivåer. Läsningen är förbryllande. I den ranking som jämför ländernas integrationsåtgärder är Sverige i topp. Områden där Sverige får nästintill full pott är tillgänglighet på arbetsmarknaden, arbetsmarknadsåtgärder och rättigheter vid anställning. Men samtidigt är problemen för utrikes födda, i jämförelse med andra OECD-länders, betydligt värre i Sverige. Varför är det så? Hur kan landet med, på papperet, världens bästa integrationspolitik, ha så dåligt utfall?

I samband med utgivningen av denna studie bjuder Timbro in till ett panelsamtal med författaren Anja Wiesbrock, Miljöpartiets integrationspolitiska talesperson, riksdagsledamoten Mehmet Kaplan samt Andreas Johansson Heinö, statsvetare vid Göteborgs universitet och Senior Fellow på Timbro.

Modererar samtalet gör författaren och skribenten Thomas Gür.&lt;/p&gt;
  </description>
  <guid>http://www.mynewsdesk.com/se/pressroom/aktiebolaget_timbro__/event/view/vaerldens-baesta-integrationspolitik-41640?utm_source=rss&amp;utm_medium=rss&amp;utm_campaign=Subscription&amp;utm_content=event</guid>
  <link>http://www.mynewsdesk.com/se/pressroom/aktiebolaget_timbro__/event/view/vaerldens-baesta-integrationspolitik-41640?utm_source=rss&amp;utm_medium=rss&amp;utm_campaign=Subscription&amp;utm_content=event</link>
  <dc:creator>Timbro</dc:creator>
</item>
<item>
  <title>Rapportfrukost 14 februari: Forntiden är inte vad den borde vara: vår nostalgiska skoldebatt</title>
  <pubDate>Fri, 01 Feb 2013 12:35:13 +0100</pubDate>
  <description>
    &lt;p&gt;
      &lt;strong&gt;Tid:&lt;/strong&gt; 2013-02-14, 09:00 - 10:00&lt;br /&gt;
      &lt;strong&gt;Plats:&lt;/strong&gt; Norra Latin, Drottninggatan 71 B, 1tr, Rum 357, Stockholm
    &lt;/p&gt;
    &lt;p&gt;Sedan Alliansen tillträdde 2006 har den statliga styrningen av skolan ökat kraftigt, ofta med behovet av en ökad likvärdighet som motivering. Men är det möjligt att kombinera en hård centralstyrning med målet om mångfald?  Och vilket ansvar har staten historiskt tagit för att ge alla barn och unga en chans till högre utbildning?
Deltar gör journalisten Magnus Nilsson, Nina Larsson, partisekreterare för Folkpartiet, Svend Dahl, statsvetare och chef på Liberala nyhetsbyrån och  Karin Svanborg-Sjövall, Timbro.&lt;/p&gt;
  </description>
  <guid>http://www.mynewsdesk.com/se/pressroom/aktiebolaget_timbro__/event/view/rapportfrukost-14-februari-forntiden-aer-inte-vad-den-borde-vara-vaar-nostalgiska-skoldebatt-40731?utm_source=rss&amp;utm_medium=rss&amp;utm_campaign=Subscription&amp;utm_content=event</guid>
  <link>http://www.mynewsdesk.com/se/pressroom/aktiebolaget_timbro__/event/view/rapportfrukost-14-februari-forntiden-aer-inte-vad-den-borde-vara-vaar-nostalgiska-skoldebatt-40731?utm_source=rss&amp;utm_medium=rss&amp;utm_campaign=Subscription&amp;utm_content=event</link>
  <dc:creator>Timbro</dc:creator>
</item>
<item>
  <title>Release: Islam och liberalismen – en ny skrift av Carl Rudbeck</title>
  <pubDate>Tue, 18 Dec 2012 15:33:42 +0100</pubDate>
  <description>
    &lt;p&gt;
      &lt;strong&gt;Tid:&lt;/strong&gt; 2013-01-10, 17:30 - 18:30&lt;br /&gt;
      &lt;strong&gt;Plats:&lt;/strong&gt; Timbro, Kungsgatan 60, 2tr, Stockholm
    &lt;/p&gt;
    &lt;p&gt;Islam och liberalism kan vid första påseendet tyckas vara oförenliga storheter. Islam predikar människans underkastelse under Gud medan liberalismen tenderar att göra människan till alltings yttersta mått. Liberalismen är den breda ideologi som ger plats åt oliktänkande så länge oliktänkandet respekterar demokratiskt stiftade lagar. I ett liberalt samhälle måste inte alla vara liberala utan var och en får dyrka sin Gud på sitt sätt. Eller låta bli att alls dyrka.

Carl Rudbeck diskuterar hur vi i dag börjar se konturerna till nya former av islam, inte minst i USA och Europa. Den stora frågan är hur mycket islam låter sig reformeras och ändå förbli trogen dess centrala dogmer. Det är en fråga som också är aktuell och relevant i dagens Sverige.

Carl Rudbeck är journalist, doktorerade i litteraturhistoria med en avhandling om Walter Benjamin, och har undervisat i arabiska vid Stockholms universitet.
 
Skriften presenteras och diskuteras på ett kvällsseminarium med Jan Hjärpe, professor emeritus i islamologi vid Lunds universitet, Mohammad Fazlhashemi, professor i idéhistoria vid Umeå universitet och Pernilla Ouis, docent i hälsa och samhälle vid Malmö högskola.

Samtalet modereras av Eli Göndör, fil dr i religionshistoria med inriktning mot islamologi.&lt;/p&gt;
  </description>
  <guid>http://www.mynewsdesk.com/se/pressroom/aktiebolaget_timbro__/event/view/release-islam-och-liberalismen-en-ny-skrift-av-carl-rudbeck-40343?utm_source=rss&amp;utm_medium=rss&amp;utm_campaign=Subscription&amp;utm_content=event</guid>
  <link>http://www.mynewsdesk.com/se/pressroom/aktiebolaget_timbro__/event/view/release-islam-och-liberalismen-en-ny-skrift-av-carl-rudbeck-40343?utm_source=rss&amp;utm_medium=rss&amp;utm_campaign=Subscription&amp;utm_content=event</link>
  <dc:creator>Timbro</dc:creator>
</item>
<item>
  <title>Arkitekturens svarta bok</title>
  <pubDate>Mon, 17 Dec 2012 16:04:24 +0100</pubDate>
  <description>
    &lt;p&gt;
      &lt;strong&gt;Tid:&lt;/strong&gt; 2013-01-31, 12:00 - 13:00&lt;br /&gt;
      &lt;strong&gt;Plats:&lt;/strong&gt; Timbro, Kungsgatan 60, 2tr, Stockholm
    &lt;/p&gt;
    &lt;p&gt;Varför har modern arkitektur blivit så impopulär bland vanligt folk, medan den ihärdigt försvaras av arkitekterna själva? Varför accepteras det att det byggs kortsiktigt, med låg kvalitet och utan hänsynstagande till omgivning och historia? Varför tolereras stilmässig variation i lägre grad vad gäller arkitektur än vad gäller andra konstarter?

I en ny bok undersöker sociologen Alexander Zlatanos Ibsen och bildkonstnären Christopher Rådlund dessa frågeställningar och presenterar tre vanföreställningar som de menar har präglat tänkandet hos arkitekter och stadsplanerare från efterkrigstiden fram till idag: 1. Arkitekturen har blivit använd som ett politiskt instrument, 2. Arkitekturen har blivit hanterad som ett politiskt instrument och 3. Arkitekturens viktigaste uppgift har ansetts vara att bryta med traditionen och omgivningen. 

– Vi vill i stället föra fram en humanistisk förståelse av arkitekturen, som skapare av sammanhang där människor känner att de hör hemma, säger Alexander Zlatanos Ibsen.

Välkomna till ett lunchseminarium om arkitektur. 

Medverkar gör författarna till boken "En sort bok om arkitektur", Christopher Rådlund och Alexander Zlatanos Ibsen, samt Jerker Söderlind, arkitekt och samhällsdebattör samt Malin Zimm, doktor i arkitektur och koordinator på Arkitekturmuseet.

Moderator är Lars Anders Johansson, ansvarig för Timbros kulturprogram.&lt;/p&gt;
  </description>
  <guid>http://www.mynewsdesk.com/se/pressroom/aktiebolaget_timbro__/event/view/arkitekturens-svarta-bok-40331?utm_source=rss&amp;utm_medium=rss&amp;utm_campaign=Subscription&amp;utm_content=event</guid>
  <link>http://www.mynewsdesk.com/se/pressroom/aktiebolaget_timbro__/event/view/arkitekturens-svarta-bok-40331?utm_source=rss&amp;utm_medium=rss&amp;utm_campaign=Subscription&amp;utm_content=event</link>
  <dc:creator>Timbro</dc:creator>
</item>
<item>
  <title>Riskfyllda medier</title>
  <pubDate>Mon, 17 Dec 2012 15:49:35 +0100</pubDate>
  <description>
    &lt;p&gt;
      &lt;strong&gt;Tid:&lt;/strong&gt; 2013-01-18, 12:00 - 13:15&lt;br /&gt;
      &lt;strong&gt;Plats:&lt;/strong&gt; Timbro, Kungsgatan 60, 2tr, Stockholm
    &lt;/p&gt;
    &lt;p&gt;Varför är potentiellt farliga ämnen överhuvudtaget tillåtna? Den utgångspunkten är vanlig när nyhetsmedier rapporterar exempelvis om nya forskningsstudier. Larmande journalistik är ibland befogad men då och då sprids en onyanserad bild av hur stora riskerna för hälsa och säkerhet egentligen är enligt forskningen. Eller larmar medierna för sällan?

Frågan är hur nyhetsmedierna sköter sin roll att presentera risker på ett ansvarsfullt och förståeligt sätt. Engelska BBC har infört en checklista för rapportering av risker som definierar hur det bör gå till. Är det en bra modell även för svenska medier?

Timbro Medieinstitut bjuder in till seminarium för att diskutera vilka krav man bör ställa på nyhetsmedier som rapporterar om risker. 

I den namnkunniga panelen:

Ulrika Björkstén, chef för Sveriges Radios vetenskapsredaktion
Ragnar Löfstedt, professor i risk management vid King's College, London
Magnus Nelin, informationsdirektör för KF och Coop
Ola Sigvardsson, Pressombudsman 

Moderator är Mats Olin, chef Timbro Medieinstitut. &lt;/p&gt;
  </description>
  <guid>http://www.mynewsdesk.com/se/pressroom/aktiebolaget_timbro__/event/view/riskfyllda-medier-40330?utm_source=rss&amp;utm_medium=rss&amp;utm_campaign=Subscription&amp;utm_content=event</guid>
  <link>http://www.mynewsdesk.com/se/pressroom/aktiebolaget_timbro__/event/view/riskfyllda-medier-40330?utm_source=rss&amp;utm_medium=rss&amp;utm_campaign=Subscription&amp;utm_content=event</link>
  <dc:creator>Timbro</dc:creator>
</item>
<item>
  <title>Hade hela Sverige kunnat leva?</title>
  <pubDate>Thu, 13 Dec 2012 12:25:46 +0100</pubDate>
  <description>
    &lt;p&gt;
      &lt;strong&gt;Tid:&lt;/strong&gt; 2012-12-17, 09:00 - 10:00&lt;br /&gt;
      &lt;strong&gt;Plats:&lt;/strong&gt; Timbro, Kungsgatan 60, 2tr, Stockholm
    &lt;/p&gt;
    &lt;p&gt;Det heter att Hela Sverige ska leva. Ambitionen är att människor ska kunna leva och arbeta i hela Sverige och att levnadsstandarden inte ska skilja sig alltför mycket åt mellan olika kommuner.

Samtidigt fortsätter utflyttningen och det blir allt svårare att leva upp till devisen. I rapporten “Hade hela Sverige kunnat leva?” resonerar årets sommarsmeder Dag Elfström och Kina Lundqvist om vad en mer långsiktig näringspolitik för landsbygden skulle kunna vara.

De uppmanar också Alliansens politiker att ta tillvara på berättelsen om hur Sveriges politiker ökade ojämlikheten i ambitionen att göra Sverige till världens mest jämlika land.

Kommenterar gör CUF:s ordförande Hanna Wagenius och KDU:s ordförande Aron Modig. Moderator är Daniel Löfstedt, journalist som arbetar på Timbro Medieinstitut. Under frukosten presenteras också en ny undersökning från Demoskop om vilket parti väljarna upplever har bäst politik för landsbygden.

Utan ett levande näringsliv finns ingen levande landsbygd.&lt;/p&gt;
  </description>
  <guid>http://www.mynewsdesk.com/se/pressroom/aktiebolaget_timbro__/event/view/hade-hela-sverige-kunnat-leva-40312?utm_source=rss&amp;utm_medium=rss&amp;utm_campaign=Subscription&amp;utm_content=event</guid>
  <link>http://www.mynewsdesk.com/se/pressroom/aktiebolaget_timbro__/event/view/hade-hela-sverige-kunnat-leva-40312?utm_source=rss&amp;utm_medium=rss&amp;utm_campaign=Subscription&amp;utm_content=event</link>
  <dc:creator>Timbro</dc:creator>
</item>
<item>
  <title>Hotar ideell sektor den svenska modellen?</title>
  <pubDate>Thu, 06 Dec 2012 18:07:01 +0100</pubDate>
  <description>
    &lt;p&gt;
      &lt;strong&gt;Tid:&lt;/strong&gt; 2012-12-11, 12:00 - 13:00&lt;br /&gt;
      &lt;strong&gt;Plats:&lt;/strong&gt; Timbro, Kungsgatan 60, 2tr, Stockholm
    &lt;/p&gt;
    &lt;p&gt;Hotar ideell sektor den svenska modellen?

Den svenska välfärdsmodellen bygger sedan ett par decennier på ett partnerskap mellan offentlig och privat sektor. Men i dag höjs röster för en statssocialistisk återställare. LO:s förslag om hur det ska gå till har visserligen skjutits upp, men principbeslutet ligger fast: endast ideella verksamheter ska få konkurrera med offentliga huvudmän. Parallellt vill LO även tillsätta en utredning som identifierar ytterligare områden som står på tur för att återsocialiseras samt skrota Lagen om valfrihetssystem (LOV).

Inom delar av den ideella sektorn har förslagen om en ny stopplag välkomnats. Frågan är om det är så välbetänkt. Traditionellt har stora delar av fackföreningsrörelsen betraktat ideell verksamhet som "välgörenhet" och ett hot mot arbetstillfällen och löneutveckling. Men kanske framförallt, som ett hot mot den politiska kontrollen över välfärdens organisation.

Efter ett år av upphetsad debatt är det dags att konkretisera vad som står på spel med ett vinstförbud och slopad LOV. Vad händer med valfriheten i våra kommuner om endast ideella aktörer - som står för en liten del av den privata verksamheten - tillåts konkurrera med kommuner och landsting? Hotar föreställningen om den ideella sektorns växtkraft den framgångsrika svenska välfärdsmodellen?

Välkommen till ett lunchseminarium om den hetaste av de politiska frågorna just nu: formerna för framtidens välfärd.

Medverkande i panelen:

Mattias Lundbäck, forskare vid Ratio, presenterar en nypublicerad rapport om varför det finns så få ideella organisationer i den svenska välfärden

Lars Pettersson, generalsekreterare för FAMNA, som organiserar non-profitaktörer inom vård och social omsorg

Karin Svanborg-Sjövall, projektledare för välfärdsfrågor på Timbro

Moderator är Håkan Tribell, chef Timbro idé&lt;/p&gt;
  </description>
  <guid>http://www.mynewsdesk.com/se/pressroom/aktiebolaget_timbro__/event/view/hotar-ideell-sektor-den-svenska-modellen-40263?utm_source=rss&amp;utm_medium=rss&amp;utm_campaign=Subscription&amp;utm_content=event</guid>
  <link>http://www.mynewsdesk.com/se/pressroom/aktiebolaget_timbro__/event/view/hotar-ideell-sektor-den-svenska-modellen-40263?utm_source=rss&amp;utm_medium=rss&amp;utm_campaign=Subscription&amp;utm_content=event</link>
  <dc:creator>Timbro</dc:creator>
</item>
<item>
  <title>Medier misslyckas med att granska bostadsbristen</title>
  <pubDate>Mon, 26 Nov 2012 07:00:00 +0100</pubDate>
  <description>
    &lt;p&gt;
      &lt;strong&gt;Tid:&lt;/strong&gt; 2012-12-10, 11:30 - 12:30&lt;br /&gt;
      &lt;strong&gt;Plats:&lt;/strong&gt; Timbro, Kungsgatan 60, 2tr, Stockholm
    &lt;/p&gt;
    &lt;p&gt;Bostadsbristen i storstadsregionerna är ett frekvent ämne i nyhetsmedierna. Men hur ser rapporteringen egentligen ut? Hur beskrivs orsakerna till bostadsbristen och vilka lösningar lyfts fram?

Rapporten "Medier misslyckas med att granska bostadsbristen" av Timbro Medieinstitut presenteras och diskuteras den 10 december.

Panelen består av:

Joakim Larsson, borgarråd i Stockholm med ansvar för bland annat de kommunala bostadsbolagen

Christel Armstrong Darvik, vd för Stena Fastigheter

Pontus Herin, Ekonomijournalist, har skrivit boken "I Djursholm och Tensta kindpussar vi varandra"

Mats Olin, chef för Timbro Medieinstitut.

Moderator är Maria Eriksson.&lt;/p&gt;
  </description>
  <guid>http://www.mynewsdesk.com/se/pressroom/aktiebolaget_timbro__/event/view/medier-misslyckas-med-att-granska-bostadsbristen-40163?utm_source=rss&amp;utm_medium=rss&amp;utm_campaign=Subscription&amp;utm_content=event</guid>
  <link>http://www.mynewsdesk.com/se/pressroom/aktiebolaget_timbro__/event/view/medier-misslyckas-med-att-granska-bostadsbristen-40163?utm_source=rss&amp;utm_medium=rss&amp;utm_campaign=Subscription&amp;utm_content=event</link>
  <dc:creator>Timbro</dc:creator>
</item>
<item>
  <title>Release av boken: "Välviljans rasism"</title>
  <pubDate>Sat, 24 Nov 2012 08:00:00 +0100</pubDate>
  <description>
    &lt;p&gt;
      &lt;strong&gt;Tid:&lt;/strong&gt; 2012-12-03, 17:30 - 18:30&lt;br /&gt;
      &lt;strong&gt;Plats:&lt;/strong&gt; Timbro, Kungsgatan 60, 2tr, Stockholm
    &lt;/p&gt;
    &lt;p&gt;Fler invandrare i partistyrelser, mer mångfald på våra arbetsplatser, fler invandrare på ledarsidorna och utrikesfödda på centrala positioner i samhället. Inom politik och offentlig sektor har det blivit en självklarhet att tänka på mångfald och multikulturalism.

I den nyutkomna boken "Välviljans rasism" beskriver Adam Cwejman hur samhällets svar på rasism har blivit en inverterad version av rasismen.

I stället för att sätta fokus på färdigheter och människors unika erfarenheter har alltför mycket uppmärksamhet lagts på människors härkomst, hävdar Cwejman. I boken skissas en individualistisk vision bortom etnicitet och härkomst, idén om den postetniska meritokratin.

I samband med släppet av boken anordnar Timbro ett seminarium med diskussion kring dess teman.

Deltagare:

Adam Cwejman, projektledare Integrationsfrågor på Timbro

Sakine Madon, redaktionschef på Newsmill och krönikör i Expressen

Daniel Poohl, vd, chefredaktör och ansvarig utgivare Expo Tidskriften

Moderator är Sanna Rayman, ledarskribent på Svenska Dagbladet
___________________________________________________________________________________
Adam Cwejman arbetar halvtid som ansvarig för Timbros Integrationsprojekt och frilansar även som skribent. Han har en fil kand i Internationella relationer och skriver sin masteruppsats i Europakunskap. Tidigare har han arbetat som förbundsordförande för Liberala ungdomsförbundet och har en bakgrund inom Folkpartiet.
___________________________________________________________________________________&lt;/p&gt;
  </description>
  <guid>http://www.mynewsdesk.com/se/pressroom/aktiebolaget_timbro__/event/view/release-av-boken-vaelviljans-rasism-40162?utm_source=rss&amp;utm_medium=rss&amp;utm_campaign=Subscription&amp;utm_content=event</guid>
  <link>http://www.mynewsdesk.com/se/pressroom/aktiebolaget_timbro__/event/view/release-av-boken-vaelviljans-rasism-40162?utm_source=rss&amp;utm_medium=rss&amp;utm_campaign=Subscription&amp;utm_content=event</link>
  <dc:creator>Timbro</dc:creator>
</item>
<item>
  <title>Bokpresentation: Medelvägens motståndare. Ludwig von Mises</title>
  <pubDate>Thu, 01 Nov 2012 13:31:15 +0100</pubDate>
  <description>
    &lt;p&gt;
      &lt;strong&gt;Tid:&lt;/strong&gt; 2012-11-22, 18:00 - 19:30&lt;br /&gt;
      &lt;strong&gt;Plats:&lt;/strong&gt; Timbro, Kungsgatan 60, 2tr, Stockholm
    &lt;/p&gt;
    &lt;p&gt;År 1912 gav den österrikiske ekonomen Ludwig von Mises (1881-1973) ut sin första bok, som bar den föga spännande titeln Theorie des geldes und der Umlaufsmittel (ungefär: Teorin om pengar och transaktionsmedel).
I dag, 100 år senare, gör finanskrisen, skuldkrisen och frågan om vad pengar egentligen är, att Ludwig von Mises återigen är högaktuell. Internationellt är han ett välkänt namn, men i Sverige har han sällan uppmärksammats. Nu kommer äntligen texter av Mises på svenska. Urvalet har gjorts av ekonomen Kurt Wickman, som också skrivit ett biografiskt förord.

Ludwig von Mises var en centralgestalt i den så kallade österrikiska ekonomiska skolan. Med sin penningteori pekade han redan 1912 ut grunddragen i de mekanismer som bland annat orsakade finanskrisen 2008. 

Välkommen till en kväll då lär känna Ludwig von Mises.

Medverkande:
Kurt Wickman, nationalekonom vid Högskolan i Gävle.
Alexandra Ivanov, Executive Board Member i European Students for Liberty
Patrick Krassén, egenföretagare och rektor för Stureakademin

Moderator är Håkan Tribell, chef Timbro Idé&lt;/p&gt;
  </description>
  <guid>http://www.mynewsdesk.com/se/pressroom/aktiebolaget_timbro__/event/view/bokpresentation-medelvaegens-motstaandare-ludwig-von-mises-39850?utm_source=rss&amp;utm_medium=rss&amp;utm_campaign=Subscription&amp;utm_content=event</guid>
  <link>http://www.mynewsdesk.com/se/pressroom/aktiebolaget_timbro__/event/view/bokpresentation-medelvaegens-motstaandare-ludwig-von-mises-39850?utm_source=rss&amp;utm_medium=rss&amp;utm_campaign=Subscription&amp;utm_content=event</link>
  <dc:creator>Timbro</dc:creator>
</item>
<item>
  <title>Bokrelease: I väntan på välfärden</title>
  <pubDate>Thu, 01 Nov 2012 13:20:15 +0100</pubDate>
  <description>
    &lt;p&gt;
      &lt;strong&gt;Tid:&lt;/strong&gt; 2012-11-14, 09:00 - 10:00&lt;br /&gt;
      &lt;strong&gt;Plats:&lt;/strong&gt; Timbro, Kungsgatan 60, 2tr, Stockholm
    &lt;/p&gt;
    &lt;p&gt;Köerna är välfärdsstatens akilleshäl. I den nya boken "I väntan på välfärden" visar Nima Sanandaji på de stora kostnader som köerna skapar och diskuterar hur man kan lösa problemet.

Sverige har stora välfärdsambitioner, men hjälpen dröjer ofta. Patienter kan vänta månader, eller rentav år, på rätt vård. Äldre kan tvingas stå i kö till det stöd som de så väl behöver i livets slutskede. Många som vänder sig till Försäkringskassan får inte svar inom det första halvåret. Även byråkratin kring ersättning från a-kassan och socialkontoren kan dröja veckor och månader. Köerna är välfärdsstatens akilleshäl, slår Nima Sanandaji fast i boken "I väntan på välfärden".

- Vi betalar årligen in runt 1 600 miljarder kronor i skatt till de offentliga systemen. Men den offentliga tryggheten realiseras inte när så många behöver vänta på välfärden. Resultatet blir inte bara sämre välfärd och höga samhällskostnader, utan också en ojämlik tillgång till välfärdstjänsterna. Forskningen visar att akademiker, som vet hur man navigerar sig kring byråkratin, väntar hälften så länge i offentliga vårdköer som icke-akademiker. Köerna återskapar den ojämlikhet som skattefinansierad välfärd syftar till att utjämna, förklarar Sanandaji.

Boken presenteras på ett frukostseminarium med bland andra Jan Edling, Flexicurity, tidigare analytiker på Vinnova och LO-utredare.&lt;/p&gt;
  </description>
  <guid>http://www.mynewsdesk.com/se/pressroom/aktiebolaget_timbro__/event/view/bokrelease-i-vaentan-paa-vaelfaerden-39846?utm_source=rss&amp;utm_medium=rss&amp;utm_campaign=Subscription&amp;utm_content=event</guid>
  <link>http://www.mynewsdesk.com/se/pressroom/aktiebolaget_timbro__/event/view/bokrelease-i-vaentan-paa-vaelfaerden-39846?utm_source=rss&amp;utm_medium=rss&amp;utm_campaign=Subscription&amp;utm_content=event</link>
  <dc:creator>Timbro</dc:creator>
</item>
<item>
  <title>Alliansens myndighetspolitik – ny regering men samma byråkrati</title>
  <pubDate>Thu, 04 Oct 2012 15:00:06 +0200</pubDate>
  <description>
    &lt;p&gt;
      &lt;strong&gt;Tid:&lt;/strong&gt; 2012-10-16, 12:00 - 13:00&lt;br /&gt;
      &lt;strong&gt;Plats:&lt;/strong&gt; Timbro, Kungsgatan 60, 2tr, Stockholm
    &lt;/p&gt;
    &lt;p&gt;I boken Alliansens myndighetspolitik görs en omfattande granskning av statsförvaltningen och dess utveckling under alliansens regeringsinnehav. Resultatet är tydligt: så gott som inga förändringar har skett. År 2011 fanns det 13 färre myndigheter jämfört med 2006, men trots detta har kostnaderna ökat och antalet anställda i staten är oförändrat.

Boken tecknar bilden av en statsförvaltning som inte tycks kunna minska i omfång. Verksamhet har flyttats mellan olika myndigheter, men med Arbetslivsinstitutet som enda undantag har ingen verksamhet avvecklats i sin helhet. Totalt har under perioden 47 myndigheter avvecklats eller ombildats samtidigt som 34 nya myndigheter har tillkommit.

Boken presenteras och diskuteras på ett lunchseminarium med bland andra civilminister Stefan Attefall, Statskontorets generaldirektör Yvonne Gustafsson och bokens författare Henrik RS Olsson.

Moderator är Peter Santesson, ansvarig för reformstrategi på Timbro.&lt;/p&gt;
  </description>
  <guid>http://www.mynewsdesk.com/se/pressroom/aktiebolaget_timbro__/event/view/alliansens-myndighetspolitik-ny-regering-men-samma-byraakrati-39383?utm_source=rss&amp;utm_medium=rss&amp;utm_campaign=Subscription&amp;utm_content=event</guid>
  <link>http://www.mynewsdesk.com/se/pressroom/aktiebolaget_timbro__/event/view/alliansens-myndighetspolitik-ny-regering-men-samma-byraakrati-39383?utm_source=rss&amp;utm_medium=rss&amp;utm_campaign=Subscription&amp;utm_content=event</link>
  <dc:creator>Timbro</dc:creator>
</item>
<item>
  <title>Bokrelease: Gillar vi olika? Hur den svenska likhetsnormen hindrar integrationen</title>
  <pubDate>Thu, 04 Oct 2012 14:29:00 +0200</pubDate>
  <description>
    &lt;p&gt;
      &lt;strong&gt;Tid:&lt;/strong&gt; 2012-10-08, 17:00 - 18:00&lt;br /&gt;
      &lt;strong&gt;Plats:&lt;/strong&gt; Timbro, Kungsgatan 60, 2tr, Stockholm
    &lt;/p&gt;
    &lt;p&gt;Svenskar vill se sig som ett tolerant folk. I det mångkulturella samhället är svenskheten inte så viktig längre. För vi gillar olika.
Men gör vi verkligen det? Statsvetaren Andreas Johansson Heinö har synat självbilden och finner att den tyvärr inte stämmer. I teorin är vi toleranta, men i praktiken stöter vi snabbt bort avvikare. Vi gillar inte särskilt olika. Vi gillar lika.

Om vi ska klara invandringens och integrationens utmaningar krävs att vi förstår vilka vi är - och varför.
I Gillar vi olika? beskriver Andreas Johansson Heinö hur Sverige på relativt kort tid blivit ett invandrarland, jämför svensk invandringspolitik med utvecklingen i resten av Europa och skärskådar invanda föreställningar om mångkulturalism, nationalism, integration och assimilation. Och ställer frågan: vad innebär det egentligen att vara svensk?

För att samtala om boken och de frågor som tas upp i den har vi bjudit in en panel bestående av:
Integrationsminister Erik Ullenhag
Karin Zelano från tankesmedjan Fores
Bokens författare Andreas Johansson Heinö, statsvetare vid Göteborgs universitet.

Moderator är Adam Cwejman, projektledare för integration på Timbro.&lt;/p&gt;
  </description>
  <guid>http://www.mynewsdesk.com/se/pressroom/aktiebolaget_timbro__/event/view/bokrelease-gillar-vi-olika-hur-den-svenska-likhetsnormen-hindrar-integrationen-39382?utm_source=rss&amp;utm_medium=rss&amp;utm_campaign=Subscription&amp;utm_content=event</guid>
  <link>http://www.mynewsdesk.com/se/pressroom/aktiebolaget_timbro__/event/view/bokrelease-gillar-vi-olika-hur-den-svenska-likhetsnormen-hindrar-integrationen-39382?utm_source=rss&amp;utm_medium=rss&amp;utm_campaign=Subscription&amp;utm_content=event</link>
  <dc:creator>Timbro</dc:creator>
</item>
<item>
  <title>John Tomasi: Därför bör Rawls och Nozick komma bättre överens</title>
  <pubDate>Thu, 04 Oct 2012 13:30:47 +0200</pubDate>
  <description>
    &lt;p&gt;
      &lt;strong&gt;Tid:&lt;/strong&gt; 2012-10-05, 08:00 - 09:00&lt;br /&gt;
      &lt;strong&gt;Plats:&lt;/strong&gt; Timbro, Kungsgatan 60, 2tr, Stockholm
    &lt;/p&gt;
    &lt;p&gt;Ett dödläge. Det kallar John Tomasi, professor i statsvetenskap och filosofi vid Browns universitet, dagens moraliska debatt mellan höger och vänster. Den 5 oktober gästar Tomasi Timbro där han utvecklar sina idéer om varför höger och vänster borde komma bättre överens.

Tomasi, inbjuden till Sverige med anledning av forskningsinstitutet Ratios 10-årsjubileum, utkom i februari med boken “Free Market Fairness” där han avfärdar att det finns ett val mellan frihet och social rättvisa. I stället kombinerar han de filosofiska perspektiv som funnits sedan John Rawls och Robert Nozick – och kallar sig “fusionist”.

 – Jag älskar social rättvisa. Men jag är mycket skeptisk till den rad av teorier som utvecklats om social rättvisa det senaste århundradet, sammanfattar Tomasi sin syn i en intervju.

Boken "Free Market Fairness" har snabbt blivit känd och författaren och bloggaren Tyler Cowen har kallat Tomasis bok en av de bästa filosofiska böckerna om libertarianskt tänkande någonsin.

John Tomasi intervjuas av Fredrik Segerfeldt, ansvarig för Timbros biståndsprojekt. Deltar i samtalet gör också Patrik Strömer, som recenserat Tomasis bok i Magasinet Neo.

Läs Wall Street Journals recension av John Tomasis bok här.
http://online.wsj.com/article/SB10001424052702304724404577291591833180250.html 
&lt;/p&gt;
  </description>
  <guid>http://www.mynewsdesk.com/se/pressroom/aktiebolaget_timbro__/event/view/john-tomasi-daerfoer-boer-rawls-och-nozick-komma-baettre-oeverens-39378?utm_source=rss&amp;utm_medium=rss&amp;utm_campaign=Subscription&amp;utm_content=event</guid>
  <link>http://www.mynewsdesk.com/se/pressroom/aktiebolaget_timbro__/event/view/john-tomasi-daerfoer-boer-rawls-och-nozick-komma-baettre-oeverens-39378?utm_source=rss&amp;utm_medium=rss&amp;utm_campaign=Subscription&amp;utm_content=event</link>
  <dc:creator>Timbro</dc:creator>
</item>
<item>
  <title>Är svensken myndig? Maktutredningen 20 år senare</title>
  <pubDate>Thu, 13 Sep 2012 15:24:20 +0200</pubDate>
  <description>
    &lt;p&gt;
      &lt;strong&gt;Tid:&lt;/strong&gt; 2012-09-25, 09:00 - 12:00&lt;br /&gt;
      &lt;strong&gt;Plats:&lt;/strong&gt; World Trade Center, Lokal Sidney, Ingång från Klarabergsviadukten 70 eller Kungsbron 1, Stockholm 
    &lt;/p&gt;
    &lt;p&gt;Maktutredningens betänkande 1990 förändrade i grunden förutsättningarna för den politiska diskussionen om välfärdsstatens gränser. För första gången problematiserades den sociala ingenjörskonsten från ett medborgarperspektiv. 1998 presenterade SNS en uppföljande rapport som visade att vanmakten hade minskat sedan de första valfrihetsreformerna introducerades. I dag, ett drygt decennium senare, tycks dock "de stigande förväntningarnas missnöje" göra sig gällande. Var vi beredda på de attitydförändringar som skulle komma, när vi lade ett valfrihetsraster över en monopolkultur?

Den 25 september diskuterar ett antal personer på temat "Är svensken myndig?". Under konferensen presenteras en uppföljning av Maktutredningen som Demoskop gjort på Timbros uppdrag. Har tjugo år av valfrihet stärkt medborgaren gentemot det offentliga?

Historikern Lars Trägårdh talar utifrån sin uppmärksammade teori om statsindividualismen och pläderar för en utveckling mot utvidgade individuella rättigheter i välfärdsstaten.

Barnpsykiatrikern Frank Lindblad, verksam vid Uppsala Universitet, frågar sig i stället om inte beredskapen att kräva sin rätt har infantiliserat medborgarna med utgångspunkt i sin bok "Välfärdslandets gåta - varför mår barnen inte lika bra som vi har det?"

Statsvetaren Olof Petersson, som ledde arbetet med Maktutredningen på 90-talet, bidrar med ett historiskt perspektiv och politiskt sammanhang.

Konferensen arrangeras av Karin Svanborg-Sjövall, ansvarig för Timbros välfärdsprogram och författare till boken "Kentucky fried children? Om den svenska valfrihetens rötter - och dess fiender" (2011).

Välkommen!

Karin Svanborg-Sjövall
Projektledare välfärd
karin.svanborg.sjovall@timbro.se &lt;/p&gt;
  </description>
  <guid>http://www.mynewsdesk.com/se/pressroom/aktiebolaget_timbro__/event/view/aer-svensken-myndig-maktutredningen-20-aar-senare-39061?utm_source=rss&amp;utm_medium=rss&amp;utm_campaign=Subscription&amp;utm_content=event</guid>
  <link>http://www.mynewsdesk.com/se/pressroom/aktiebolaget_timbro__/event/view/aer-svensken-myndig-maktutredningen-20-aar-senare-39061?utm_source=rss&amp;utm_medium=rss&amp;utm_campaign=Subscription&amp;utm_content=event</link>
  <dc:creator>Timbro</dc:creator>
</item>
<item>
  <title>Tål granskarna granskning?</title>
  <pubDate>Mon, 10 Sep 2012 14:50:53 +0200</pubDate>
  <description>
    &lt;p&gt;
      &lt;strong&gt;Tid:&lt;/strong&gt; 2012-09-28, 12:00 - 13:00&lt;br /&gt;
      &lt;strong&gt;Plats:&lt;/strong&gt; Timbro, Kungsgatan 60, 2tr, Stockholm
    &lt;/p&gt;
    &lt;p&gt;Om medier är makthavare är mediegranskning en viktig del av ett öppet samhälle. Medier som granskas gör ett bättre jobb än de som ingen bryr sig om. Men vad tycker egentligen journalister om att bli granskade? Och vad ska man kräva av bra mediegranskning?

De frågorna diskuteras på ett lunchseminarium på Timbro Medieinstitut.

I panelen medverkar frilansjournalisten Lars Adaktusson, Publicistklubbens ordförande Stina Lundberg Dabrowski, Ekotchefen Anne Lagercrantz och Mats Olin, nyutnämnd chef för Timbro Medieinstitut.

Moderator är Håkan Tribell, Timbro&lt;/p&gt;
  </description>
  <guid>http://www.mynewsdesk.com/se/pressroom/aktiebolaget_timbro__/event/view/taal-granskarna-granskning-38996?utm_source=rss&amp;utm_medium=rss&amp;utm_campaign=Subscription&amp;utm_content=event</guid>
  <link>http://www.mynewsdesk.com/se/pressroom/aktiebolaget_timbro__/event/view/taal-granskarna-granskning-38996?utm_source=rss&amp;utm_medium=rss&amp;utm_campaign=Subscription&amp;utm_content=event</link>
  <dc:creator>Timbro</dc:creator>
</item>
<item>
  <title>Boklansering: Bengt Westerberg i ny Timbrobok om välfärd, vinst och valfrihet.</title>
  <pubDate>Thu, 07 Jun 2012 15:19:16 +0200</pubDate>
  <description>
    &lt;p&gt;
      &lt;strong&gt;Tid:&lt;/strong&gt; 2012-06-18, 18:00 - 19:00&lt;br /&gt;
      &lt;strong&gt;Plats:&lt;/strong&gt; World Trade Center, Kungsbron 1, Lokal Manhattan, Stockholm.

    &lt;/p&gt;
    &lt;p&gt;I november 2011 kom ett besked som sände chockvågor genom den ideella sektorn: Röda Korsets Center för torterade flyktingar hade förlorat upphandlingen om vården av tortyrskadade i Stockholm. Tack vare ett överskott hade dock Centret råd att anlita ett juridiskt ombud som överklagade beslutet - och vann i förvaltningsrätten. Överskottet, eller vinsten, blev alltså räddningen för en verksamhet som i likhet med många andra non-profit-aktörer inom välfärden annars lever på marginalen.

Tidigare Folkpartiledaren och socialministern Bengt Westerberg var ordförande för Röda Korset under denna period. Med avstamp i bland annat denna händelse beskriver han vinstens långsiktiga betydelse för alla icke-offentliga verksamheter, privata som ideella, och reflekterar över den utveckling som skett inom välfärden sedan han som nytillträdd minister 1991 medverkade till den svenska valfrihetsrevolutionen.

Var det verkligen bättre förr, när vårdpersonal och patienter var inlåsta i offentliga monopol? Och vilka fördelar finns med till exempel riskkapitalets medverkan i omsorgsproduktionen?

Välkommen till en kvällsdiskussion om frihet, medborgarmakt och den goda omsorgen: från 70- talet till det välfärdssamhälle vi har framför oss.

Medverkande:

Bengt Westerberg
Författare till den nya boken "Var det verkligen bättre förr? En självbiografisk resa av Bengt Westerberg"

Maria Ludvigsson
Ledarskribent Svenska Dagbladet

Hanna Hallin
Chef för Sektor 3, tankesmedjan för det civila samhället&lt;/p&gt;
  </description>
  <guid>http://www.mynewsdesk.com/se/pressroom/aktiebolaget_timbro__/event/view/boklansering-bengt-westerberg-i-ny-timbrobok-om-vaelfaerd-vinst-och-valfrihet-37948?utm_source=rss&amp;utm_medium=rss&amp;utm_campaign=Subscription&amp;utm_content=event</guid>
  <link>http://www.mynewsdesk.com/se/pressroom/aktiebolaget_timbro__/event/view/boklansering-bengt-westerberg-i-ny-timbrobok-om-vaelfaerd-vinst-och-valfrihet-37948?utm_source=rss&amp;utm_medium=rss&amp;utm_campaign=Subscription&amp;utm_content=event</link>
  <dc:creator>Timbro</dc:creator>
</item>
<item>
  <title>Caremaskandalen – den slutgiltiga versionen</title>
  <pubDate>Wed, 30 May 2012 11:23:08 +0200</pubDate>
  <description>
    &lt;p&gt;
      &lt;strong&gt;Tid:&lt;/strong&gt; 2012-06-11, 12:00 - 13:00&lt;br /&gt;
      &lt;strong&gt;Plats:&lt;/strong&gt; Timbro, Kungsgatan 60, 2tr, Stockholm
    &lt;/p&gt;
    &lt;p&gt;I höstas satte TV4 och Dagens Nyheter sökljuset på Carema - närmare bestämt äldrevården på Koppargården - och drog därmed igång en av de senaste årens största mediehändelser.
Bevakningen ägde drevets alla egenskaper, men gällde också något mer än det enskilda företaget och de inblandade personerna. I bakgrunden låg en av vår tids viktigaste, politiska inrikesdiskussioner: Vem ska få äga välfärdsföretag?

Nästan från första dagen har det därför pågått en intensiv strid kring tolkningen av nyheterna, alltifrån kissblöjor till personalneddragningar.

Cecilia Stenshamn har på TMI:s uppdrag ägnat våren åt att söka svaren. Vad var det egentligen som hände på Koppargården? Vilka drivkrafter tvingade fram skeendet? Hur skötte medierna sig? Resultatet är - vågar vi påstå - den hittills mest ambitiösa granskningen av vad vi nu känner som "Caremaskandalen": rapporten "I skuggan av de stora rubrikerna".

Välkommen till TMI-seminarium den 11 juni klockan 12.00.

Paneldeltagare:

Marie Wendin, konsult vid överföringen av Koppargården till Stockholm stad
Cecilia  Stenshamn, rapportförfattare
Åsa Tillberg, redaktionschef, Dagens Nyheter
Helene Hellmark Knutsson (S), finanslandstingsråd i opposition, Stockholms län.
Roland Poirier Martinsson, chef för TMI, moderator&lt;/p&gt;
  </description>
  <guid>http://www.mynewsdesk.com/se/pressroom/aktiebolaget_timbro__/event/view/caremaskandalen-den-slutgiltiga-versionen-37819?utm_source=rss&amp;utm_medium=rss&amp;utm_campaign=Subscription&amp;utm_content=event</guid>
  <link>http://www.mynewsdesk.com/se/pressroom/aktiebolaget_timbro__/event/view/caremaskandalen-den-slutgiltiga-versionen-37819?utm_source=rss&amp;utm_medium=rss&amp;utm_campaign=Subscription&amp;utm_content=event</link>
  <dc:creator>Timbro</dc:creator>
</item>
  </channel>
</rss>
