<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?>
<rss version="2.0" xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/">
  <channel>
    <title> Linköpings universitet (LiU) - evenemang</title>
    <link>http://www.mynewsdesk.com/se/pressroom/linkopings_universitet/event/list</link>
    <description>Mynewsdesk nyhetsfeed direkt från källan</description>
    <image>
      <title> Linköpings universitet (LiU) - evenemang</title>
      <link>http://www.mynewsdesk.com/se/pressroom/linkopings_universitet/event/list</link>
      <url>http://www.mynewsdesk.com/images/redesign/graphics/logos/logo-small.png</url>
      <width>128</width>
      <height>23</height>
    </image>
    <language>sv</language>
    <ttl>15</ttl>
<item>
  <title>Kom och provkör Modulith!</title>
  <pubDate>Wed, 30 May 2007 19:19:41 +0200</pubDate>
  <description>
    &lt;p&gt;
      &lt;strong&gt;Tid:&lt;/strong&gt; 2007-06-04, 10:30 - 12:00&lt;br /&gt;
      &lt;strong&gt;Plats:&lt;/strong&gt; Sviestads motorstadion, Linköping 

    &lt;/p&gt;
    &lt;p&gt;Ett behändigt eldrivet fordon som snabbt kan förvandlas för olika ändamål har konstruerats av teknologer vid Linköpings universitet. ”Modulith” är i första hand avsett för utvecklingsländer, som en del i ett hållbart och billigt koncept för ökad livskvalitet.

Fjärdeårsstudenterna på maskinteknikprogrammet har flera år i rad fått till uppgift att konstruera och bygga motorcyklar med nydanande egenskaper, där miljö- och säkerhetstänkande stått i förgrunden. Årets projekt sponsras av Skyllermarks Pressar AB, som bland annat arbetar med småskalig vindkraftproduktion i några latinamerikanska länder. 

Idén är att tillverka ett robust, modulärt uppbyggt fordon som blir helt oberoende av fossila bränslen. Prototypen från LiU är utrustad med elektriska navmotorer, drivna med batterier som kan laddas med vindkraft eller med ett portabelt, etanoldrivet elverk. Fordonet kan enkelt konverteras från tvåhjuling till tre- eller fyrhjuling, med varierande motorstyrka och lastkapacitet. 

Måndag 4 juni visas ”Modulith” för medier och andra intresserade på Sviestads motorstadion i Linköping. Fordonet demonstreras av studenterna, projektledaren Henric Andersson och kursansvarige Petter Krus. Stefan Skyllermark, vd Skyllermarks Pressar AB berättar om helhetskonceptet med vindkraftverk. Dessutom kommer representanter från Perus regering och ambassad att närvara. 

Tid: 4 juni kl 10.30 
Plats: Sviestads motorstadion, Linköping 

Kontakt och anmälan: 
Petter Krus, professor i maskinkonstruktion 
0708-281792 eller 013-281792, petter.krus@liu.se 

Vägbeskrivning (se även http://www.lms.se): 
E4 från Stockholm och Norrköping – ta av från motorvägen vid första avfarten skyltad Linköping Ö. Ta väg 35 mot Västervik. Åk förbi Saab på vänster sida. Vid änden av flygplatsens landningsbana sväng höger mot Motorstadion, därefter vänster. 

E4 från Helsingborg och Mjölby – ta av från motorvägen vid tredje avfarten skyltad Linköping Ö. Vidare se ovan.&lt;/p&gt;
  </description>
  <guid>http://www.mynewsdesk.com/se/pressroom/linkopings_universitet/event/view/12143?utm_source=rss&amp;utm_medium=rss&amp;utm_campaign=Subscription&amp;utm_content=event</guid>
  <link>http://www.mynewsdesk.com/se/pressroom/linkopings_universitet/event/view/12143?utm_source=rss&amp;utm_medium=rss&amp;utm_campaign=Subscription&amp;utm_content=event</link>
  <dc:creator>Linköpings universitet</dc:creator>
</item>
<item>
  <title>Cancerökning i Sverige kan kopplas till Tjernobylolyckan</title>
  <pubDate>Wed, 30 May 2007 19:16:21 +0200</pubDate>
  <description>
    &lt;p&gt;
      &lt;strong&gt;Tid:&lt;/strong&gt; 2007-06-04, 09:00 - 11:00&lt;br /&gt;
      &lt;strong&gt;Plats:&lt;/strong&gt; Aulan, Hälsans hus, Campus US, Linköping
    &lt;/p&gt;
    &lt;p&gt;Förekomsten av cancer i norra Sverige ökade efter olyckan i kärnkraftverket i Tjernobyl 1986. Det var resultatet i en omdebatterad studie från Linköpings universitet 2004 – orsakades cancerökningen av det radioaktiva nedfallet från Tjernobyl eller kunde det förklaras av andra orsaker? En ny avhandling ger vetenskapligt stöd för att det finns ett sådant samband.

- Frågan är viktig då den påvisade riskökningen kan komma att påverka gällande gränsvärden för befolkningen. En ökad kunskap om riskerna med radioaktiv strålning är väsentlig för strålskyddsarbetet och gör det möjligt att förebygga sjukdomar, säger Martin Tondel, läkare och forskare i miljömedicin som inom kort lägger fram sin doktorsavhandling Malignancies in Sweden after the Chernobyl accident in 1986.

Tondel har i två studier med olika metoder visat en liten men statistiskt säker ökning av cancerfallen i norra Sverige, där nedfallet av radioaktivt cesium-137 var som störst. Risken ökade parallellt med stigande nedfall: upp till 20 procents riskökning i den högsta av sex kategorier. Detta motsvarar att 3,8 procent av de inträffade cancerfallen fram till 1999 kan tillskrivas det radioaktiva nedfallet. Denna riskökning är i sin tur 26 gånger större än den senaste riskuppskattningen bland de mångdubbelt högre exponerade överlevande efter atombomberna över Hiroshima och Nagasaki .

Ökningen i Tondels studier kom anmärkningsvärt kort tid efter olyckan, då det vanligen anses ta decennier för en cancer att utvecklas. I avhandlingen diskuteras tolkningen av forskningsresultaten ur ett vetenskapsteoretiskt perspektiv. Slutsatsen är att det finns ett vetenskapligt stöd för ett samband mellan det radioaktiva nedfallet och ökningen av antalet cancerfall.


Avhandlingen läggs fram vid disputation 4 juni kl 9.00 i Aulan, Hälsans hus, Campus US, Linköping. Den är publicerad på LiU Electronic Press, se http://www.diva-portal.org/liu/abstract.xsql?dbid=8886

Kontakt:
Martin Tondel 013-221454, martin.tondel@lio.se&lt;/p&gt;
  </description>
  <guid>http://www.mynewsdesk.com/se/pressroom/linkopings_universitet/event/view/12142?utm_source=rss&amp;utm_medium=rss&amp;utm_campaign=Subscription&amp;utm_content=event</guid>
  <link>http://www.mynewsdesk.com/se/pressroom/linkopings_universitet/event/view/12142?utm_source=rss&amp;utm_medium=rss&amp;utm_campaign=Subscription&amp;utm_content=event</link>
  <dc:creator>Linköpings universitet</dc:creator>
</item>
<item>
  <title>Därför brast säkerhetskulturen på Forsmark</title>
  <pubDate>Fri, 02 Feb 2007 17:20:52 +0100</pubDate>
  <description>
    &lt;p&gt;
      &lt;strong&gt;Tid:&lt;/strong&gt; 2007-02-06 13:00&lt;br /&gt;
      &lt;strong&gt;Plats:&lt;/strong&gt; Collegium, Mjärdevi Science Park, Linköping
    &lt;/p&gt;
    &lt;p&gt;De senaste dagarnas avslöjanden om kärnkraftverket i Forsmark handlar i grunden om brister i säkerhetskulturen. I en nyinsatt programpunkt under Kvalitetsdagen 2007, som arrangeras på tisdag, redovisar professor Björn Karlsson, ordförande i Reaktorsäkerhetsnämnden, sin syn på de missförhållanden som ledde fram till den allvarliga incidenten sommaren 2006.

Nu tvingas ledningen för Vattenfall och Forsmark till en brandkårsutryckning för att rädda förtroendet för verksamheten.

Temat på Kvalitetsdagen är just ”Beyond Firefighting”. I dagens Sverige är det fullt möjligt att leverera produkter och tjänster med noll fel – förutsatt att man tar itu med de två huvudorsakerna till dålig kvalitet och säkerhet: 1) bristande information och 2) bristande uppmärksamhet. Både inom offentlig och privat sektor finns behov av att skärpa uppmärksamheten och återupprätta respekten för kvalitet.

Kvalitetsdagen 2007 arrangeras av Linköpings universitet och Svenska förbundet för kvalitet (SFK) region Östergötland. Vi får möjlighet att lyssna till världsnamn inom området och bli inspirerade av praktiker som har lyckats med att skapa en kvalitetskultur där ledarskap för ”noll fel” eller ”sex sigma kvalitet” visar vägen.

Tid: Tisdag 6 februari kl 8.30-16.30
Plats: Collegium, Mjärdevi Science Park, Linköping
Program och övrig information: http://www.ikp.liu.se/q/kvalitetsdagen

Mediarepresentanter är välkomna till pressmöte kl 13.

Kontakt: Jens Jörn Dahlgaard, professor i kvalitetsteknik, 0705-891786, jens.jorn.dahlgaard@liu.se

Åke Hjelm 2007-02-02 &lt;/p&gt;
  </description>
  <guid>http://www.mynewsdesk.com/se/pressroom/linkopings_universitet/event/view/9771?utm_source=rss&amp;utm_medium=rss&amp;utm_campaign=Subscription&amp;utm_content=event</guid>
  <link>http://www.mynewsdesk.com/se/pressroom/linkopings_universitet/event/view/9771?utm_source=rss&amp;utm_medium=rss&amp;utm_campaign=Subscription&amp;utm_content=event</link>
  <dc:creator>Linköpings universitet</dc:creator>
</item>
<item>
  <title>Alla hatar fel – men vem gör något åt dem?</title>
  <pubDate>Tue, 30 Jan 2007 15:20:32 +0100</pubDate>
  <description>
    &lt;p&gt;
      &lt;strong&gt;Tid:&lt;/strong&gt; 2007-02-06 13:00&lt;br /&gt;
      &lt;strong&gt;Plats:&lt;/strong&gt; Collegium, Mjärdevi Science Park, Linköping
    &lt;/p&gt;
    &lt;p&gt;Alla hatar fel men likväl är människor omgivna av fel varje dag. Följden är att många verksamheter tvingas lägga mycket tid och resurser på brandkårsutryckningar.

Kvalitetsdagen 2007 vid Linköpings universitet på temat ”Beyond Firefighting” tar upp de två huvudorsakerna till dålig kvalitet och säkerhet: 1) bristande information och 2) bristande uppmärksamhet.

Både inom offentlig och privat sektor finns behov av att skärpa uppmärksamheten och återupprätta respekten för kvalitet. I dagens Sverige är det fullt möjligt att leverera produkter och tjänster med noll fel – en förutsättning för att svensk industri och det svenska välfärdssamhället ska överleva på sikt.

Kvalitetsdagen 2007 arrangeras av Linköpings universitet och Svenska förbundet för kvalitet (SFK) region Östergötland. Vi får möjlighet att lyssna till världsnamn inom området och bli inspirerade av praktiker som har lyckats med att skapa en kvalitetskultur där ledarskap för ”noll fel” eller ”sex sigma kvalitet” visar vägen.

Tid: Tisdag 6 februari kl 8.30-16.30
Plats: Collegium, Mjärdevi Science Park, Linköping

Mediarepresentanter är välkomna till pressmöte kl 13.

Kontakt: Jens Jörn Dahlgaard, professor i kvalitetsteknik, 0705-891786, jens.jorn.dahlgaard@liu.se

Ladda ned programmet
http://www.ikp.liu.se/q/kvalitetsdagen&lt;/p&gt;
  </description>
  <guid>http://www.mynewsdesk.com/se/pressroom/linkopings_universitet/event/view/9664?utm_source=rss&amp;utm_medium=rss&amp;utm_campaign=Subscription&amp;utm_content=event</guid>
  <link>http://www.mynewsdesk.com/se/pressroom/linkopings_universitet/event/view/9664?utm_source=rss&amp;utm_medium=rss&amp;utm_campaign=Subscription&amp;utm_content=event</link>
  <dc:creator>Linköpings universitet</dc:creator>
</item>
<item>
  <title>Kommunicerande bilar ger säkrare trafik</title>
  <pubDate>Wed, 31 May 2006 10:52:00 +0200</pubDate>
  <description>
    &lt;p&gt;
      &lt;strong&gt;Tid:&lt;/strong&gt; 2006-06-02 10:15&lt;br /&gt;
      &lt;strong&gt;Plats:&lt;/strong&gt; Visionen, hus B, Linköpings universitet campus Valla.
    &lt;/p&gt;
    &lt;p&gt;Kommunikation mellan fordon är nyckeln till en säkrare framtida trafikmiljö. Ett system där bilarna organiserar sig själva i grupper för att utbyta information har utvecklats vid Linköpings universitet. 

 
Dagens bilar kan utrustas med olika passiva och aktiva säkerhetssystem som låsningsfria bromsar och kollisionsvarnare. Men de kan bara reagera på faror de själva ”känner” eller ”ser” genom bilens egna sensorer, radar eller kamera. 

Ett system för kommunikation mellan bilar är mer proaktivt, ger en helt annan framförhållning och ökar möjligheten att undvika olyckor speciellt vid vägkorsningar och påfarter. Men det finns en rad tekniska problem att lösa innan de kan bli verklighet. 

Ioan Chisalita vid Institutionen för datavetenskap har skapat ett system som bygger på ett distribuerat kommunikationsprotokoll som tillåter fordonen att bilda virtuella kluster allt efter den rådande trafiksituationen. Han presenterar lösningen i sin doktorsavhandling Communication and networking techniques for traffic safety systems. 

Bilarna som var och en är utrustad med kamera, gps och olika sensorer sänder ut signaler upp till tio gånger i sekunden. Data om position, hastighet, väglag, inbromsning, blinkerläge med mera utväxlas mellan de fordon som finns inom 300 meters radie. En dator i bilen behandlar informationen och ger en varning till föraren. Man kan också tänka sig att systemet i sista hand tar över kontrollen av fordonet. 

För att detta ska fungera krävs en enhetlig standard för trådlös kommunikation, till exempel WLAN. I systemet kan också ingå servrar vid vägkanten som ger information om trafikläget. I Japan finns redan ett sådant system utbyggt längs motorvägarna där information tas emot och sänds ut via radio och infrarött ljus. 

Kommunikationssystemet är testat i en trafiksimulator på en mängd olika scenarier, baserade på autentiska olyckor från en amerikansk databas. 



Avhandlingen läggs fram vid disputation fredag 2 juni 2006 kl 10.15 i Visionen, hus B, Linköpings universitet campus Valla. 

 

 
Ioan Chisalita 013-282452, 076-8728876, ioach@ida.liu.se &lt;/p&gt;
  </description>
  <guid>http://www.mynewsdesk.com/se/pressroom/linkopings_universitet/event/view/2429?utm_source=rss&amp;utm_medium=rss&amp;utm_campaign=Subscription&amp;utm_content=event</guid>
  <link>http://www.mynewsdesk.com/se/pressroom/linkopings_universitet/event/view/2429?utm_source=rss&amp;utm_medium=rss&amp;utm_campaign=Subscription&amp;utm_content=event</link>
  <dc:creator>Linköpings universitet</dc:creator>
</item>
<item>
  <title>Strokefallen ökar mest bland kvinnor</title>
  <pubDate>Wed, 11 Jan 2006 16:54:00 +0100</pubDate>
  <description>
    &lt;p&gt;
      &lt;strong&gt;Tid:&lt;/strong&gt; 2006-01-13 13:00&lt;br /&gt;
      &lt;strong&gt;Plats:&lt;/strong&gt; Aulan, Hälsans Hus, Universitetssjukhuset i Linköping
    &lt;/p&gt;
    &lt;p&gt;Åke Hjelm  
ake.hjelm@liu.se  
Tel:  013-281395 
Mobil:  013-281395 
Fax:  013-282825 
 
Antalet strokefall har ökat kraftigt sedan slutet av 1980-talet. Störst är ökningen bland kvinnor, 33 procent på drygt tio år. Motsvarande siffra för männen är 19 procent. Det visar en ny doktorsavhandling från Linköpings universitet. 
 
– Någonting har hänt som gör att människor, och framför allt kvinnor, idag drabbas oftare av stroke. En hypotes är att samhället och arbetslivet förändrats på ett sätt som påverkat kvinnors hälsa mer än mäns, säger folkhälsovetaren Jennie Medin, som står bakom studien. 

Hon har gått igenom Socialstyrelsens patientregister, där hon studerat antalet strokefall i åldersgruppen 30-65 år från 1989 till 2000. 

Avhandlingen visar att det finns en viss koppling mellan organisationsförändringar, arbetsrelaterad stress och stroke. 

– Det tycks som att de som insjuknar ofta har varit med om organisationsförändringar på arbetsplatserna, ofta i samband med nedskärningar. Dessa skedde inte minst under 90-talet på arbetsplatser där kvinnor arbetar, säger Jennie Medin. 

Studien visar också att sannolikheten för stroke är lägre för personer med arbeten som innefattar både höga krav och hög kontroll. Den som däremot har låg kontroll i sitt arbete men ändå höga krav löper större risk att insjukna. 

Personer som drabbas av stroke är jämfört med normalbefolkningen sjukskrivna mer under de tre åren närmast innan stroken inträffar. Rehabiliteringen är framför allt inriktad på att återställa kroppsliga funktioner och att patienterna ska fungera i vardagssituationer. Den är i mindre utsträckning inriktad på återgång till arbete. 

– Rehabiliteringen är alltså anpassad till gamla människor. Personer i 45–50-årsåldern har helt andra behov. Därför är det viktigt att man efter att den medicinska rehabiliteringen är färdig fokuserar även på andra faktorer, som individens förmåga att ta kontroll över sin situation, handlingskraft och självförtroende, säger Jennie Medin. 

Hennes avhandling understryker behovet av att studera stroke bland yngre personer närmare. Frågor som behöver belysas är till exempel varför antalet strokefall ökar, och främst hos kvinnor. Vilka riskfaktorer har tillkommit under de senaste 20 åren? Och vad kan man göra för att förebygga det? Avhandlingen visar också på behovet av könsspecifika studier. 


Jennie Medin arbetar vid Rikscentrum för arbetslivsinriktad rehabilitering, Institutionen för hälsa och samhälle. Avhandlingen heter Stroke among people of working age – from a public health and workinglife perspective. 

Disputationen sker fredagen den 13 januari kl 13.00 i Aulan, Hälsans Hus, Universitetssjukhuset i Linköping. 

 
Jennie Medin nås på 013-22 14 20 eller 0708-77 22 09, e-post: jennie.medin@ihs.liu.se 
 
&lt;/p&gt;
  </description>
  <guid>http://www.mynewsdesk.com/se/pressroom/linkopings_universitet/event/view/2430?utm_source=rss&amp;utm_medium=rss&amp;utm_campaign=Subscription&amp;utm_content=event</guid>
  <link>http://www.mynewsdesk.com/se/pressroom/linkopings_universitet/event/view/2430?utm_source=rss&amp;utm_medium=rss&amp;utm_campaign=Subscription&amp;utm_content=event</link>
  <dc:creator>Linköpings universitet</dc:creator>
</item>
  </channel>
</rss>
