Allt fler äldre bor i en gammal och alltför stor bostad

Det är många äldre som drömmer om ett nytt hem i gott skick nära tjänster. De har kanske inte längre krafter att sköta ett stort hus eller hem, men det kännas smärtfullt att vara tvungen att lämna det kära hemmet och börja flyttrumban. Situationen är särskilt svår för en äldre som bor ensam i ett enfamiljshus på landsbygden. Ju längre man skjuter upp beslutet om försäljning och flytt, desto svårare är det att sälja det gamla huset och att med den erhållna köpesumman skaffa en ny bostad som motsvarar önskemålen.

– I gamla enfamiljshus har renoveringsskulden ofta ökat utan att man märkt det. Det är få änkor som själva kan sköta ett stort enfamiljshus och gården som den avlidne maken en gång i tiden byggt. Husets skick blir allt sämre och det blir därför ännu svårare att sälja huset. Efterfrågan på gamla enfamiljshus har även i övrigt länge varit låg, säger Jukka Rantanen, vd för Sb-Hem.

Handeln med enfamiljshus har avtagit i Finland redan i åratal. Boomen av frontmannahus finns inte längre. Antalet köp av enfamiljshus är ungefär 12 000 per år. År 2007 var det ännu cirka 15 000. – Det verkar dock som om handeln med använda enfamiljshus tilltog en aning i januari 2017. Vi hoppas att den positiva trenden fortsätter och efterfrågan ökar mer varaktigt, säger Rantanen.

Handeln med gamla enfamiljshus är försiktig av många skäl

– Försäljningen av gamla enfamiljshus har påverkats av att det är svårare att få renoveringslån och lånevillkoren har skärpts efter att lånetaket trädde i kraft i juli 2016. I dag är husets goda skick utöver ett gynnsamt läge allt bättre trumfkort vid försäljning, berättar Jukka Rantanen. – Urbaniseringen är ett allt vanligare fenomen, särskilt i stora städer. Allt fler människor sätter värde på bostadens läge i stället för antalet kvadratmeter. Detta avspeglas naturligtvis i stadsbostädernas priser.

– I dag är det dessutom allt mer krävande att sälja ett gammalt hus, eftersom kostnaderna för skötsel av ett enfamiljshus har ökat avsevärt de senaste åren på grund av bland annat fastighets- och energiskatterna och elpriset. Dessutom fasar de potentiella köparna för kostnaderna för obligatoriska renoveringar till följd av ackumulerad renoveringsskuld.

Äldre människors önskemål och verkligheten möts inte alltid

Tyvärr är det många äldre vars dröm om ett nytt, rymligt hem i ett flervåningshus med hiss i en stad eller tätort nära tjänster inte förverkligas. Man kan bli tvungen att pruta på kvadratmeter, rum, läge och bostadens skick om man har fått en oväntat låg köpesumma för ett gammalt enfamiljshus som kräver en totalrenovering. Istället får man kanske inte en sådan bostad som man redan länge har drömt om: skydd och komfort som ett nytt hem ger under resten av livet. Särskilt priserna på nya bostäder har blivit så höga att äldre människor med låg inkomst eller bara pension inte har möjlighet att köpa en ny bostad.

– Dessutom bor många ensamma äldre i stora bostäder i flervåningshus, där bostadens skick har blivit mycket dåligt genom årtiondena. Om bostadsaktiebolaget också har renoveringsskuld och ska genomföra stora, dyra renoveringar, kan det vara svårt att sälja bostaden till ett rationellt pris. Och vad man får istället för de pengarna är i sin tur en annan fråga, konstaterar Rantanen. – Det finns också äldre människor som vill bo i sitt hem i flervåningshuset de sista åren av sitt liv, men som är tvungna att sälja sin bostad till exempel på grund av en rörrenovering, eftersom pensionen inte räcker till för att betala vederlaget för renoveringslånet. I praktiken blir de ändå tvungna att betala rörrenoveringen genom att bostaden på grund av renoveringen måste säljas till ett lägre pris.

Vilken är då rätt tidpunkt för en äldre människa att byta bostadsform? Enligt Jukka Rantanen ska man byta bostad när ens egen kondition och den gamla bostadens skick fortfarande är relativt goda. Även om det känns smärtfullt att flytta till det nya hemmet, ska man inte glömma att livskvaliteten då oftast förbättras betydligt.

Ta kontakt med oss och fråga mer:
Jukka Rantanen, vd, Sb-Hem Ab
050 341 1391
jukka.rantanen@spkoti.fi