Kritiska prisgränser i olika områden minskar efterfrågan i bostadshandeln

Gamla lagbundenheter verkar inte längre gälla på vår bostadsmarknad. Tidigare återspeglade sig en positiv ekonomisk utveckling, låga räntor och en förbättring av sysselsättningen direkt på bostadshandeln. Försäljningskurvorna för bilhandeln och bostadshandeln gick också hand i hand. Nu är det annorlunda Nu är det bara i bilhandeln som den ekonomiska tillväxten och konsumenternas starka förtroende syns klart livligare än de senaste åren. Särskilt svåra att få sålda är de bostäder där det begärda priset överstiger områdets kritiska prisgräns.

– Varje område och bostadstyp har sin egen rådande prisnivå som kunden är beredd att betala och på vilken bostäder säljs. De här kritiska prisgränserna har inte just förändrats de senaste åren. De varierar ändå mellan olika områden, konstaterar Sb-Hems verkställande direktör Jukka Rantanen.- I fråga om objekt som överstiger prisgränsen, stora egnahemshus och särskilt så kallade miljonobjekt sjunker efterfrågan betydligt och det kan rentav ta flera år att hitta rätt köpare.

– I Helsingfors har smärtgränsen länge legat vid ca 500 000 euro. I Esbo och Vanda blir det betydligt svårare när priset stiger över 400 000 euro. I Tammerfors går den kritiska prisgränsen vid 350 000 euro och i Åbo, Kuopio, Jyväskylä och Uleåborg går den vid 300 000 euro, berättar Rantanen.

Enligt honom finns det ingen statistik på hur mycket efterfrågan sjunker när priset stiger över områdets prisgräns. – Magkänslan säger ändå att en överskridning av prisgränsen har en procentuellt betydande inverkan överallt, konstaterar Rantanen.

– Nuförtiden blir totalpriset för nya bostäder lätt oklart och smärtgränsen har inte samma betydelse när köparen på grund av de stora husbolagslånen för ett objekt som är värt en miljon inte behöver ha mera pengar än 300 000. I många nybyggnadsobjekt är bolagslånets andel hela 70 procent.

Efterfrågan riktar sig till bostäder som har ett realistiskt pris

– En majoritet av dem som överväger att byta hem och köpa en ny bostad har största delen av den egna förmögenheten fast i den nuvarande, billigare bostaden. Avgörande i köpbeslutet är det pris man kan få för den nuvarande bostaden och hur mycket mera lån man kan ta. I och med att lånetaket skärptes har villkoren för att få lån blivit ännu strängare. Det här påverkar köparnas smärtgränser och därmed de faktiska köpeprisen och försäljningstiderna, säger Rantanen.

– Inverkar gör också det hur många liknande bostäder som samtidigt är till salu i området. Objekten konkurrerar om samma kunder. Det är värt att komma ihåg att den första försäljningsmånaden är kritisk om det ska bli ett köp, säger Rantanen. – Om man börjar sälja för ett för högt pris är det svårare att hitta en köpare också efter att man sänkt priset, säger Rantanen. I allmänhet förlorar säljaren alltid om man börjat med ett för högt pris. Vi lever i en tid när det råder köparens marknad.

Försäljningstiderna har blivit längre också för små bostäder

– Man har redan en längre tid märkt av en ny slags försiktighet. Ännu i början av året gick ettor och tvåor snabbt åt, men nu har investerarmarknaden falnat och förstabostadsköparna är ute efter flera kvadratmeter och överväger mellan en ny och begagnad bostad.

– Också värderingarna och inställningen till ägande har förändrats. Jag tror ändå att människor, när miljömedvetenheten och de ekologiska värderingarna förstärks, hellre sätter sina pengar i ett eget hem än på konsumtion, funderar Rantanen.

– Vi har redan varnats för att räntorna på bolån ska stiga. Europeiska centralbanken har meddelat att de höjer räntorna tidigast under andra halvan av nästa år. Om de ekonomiska mätarna ändå börjar sjunka, såsom man förutspått, tror jag inte att räntorna stiger redan nästa år, säger Rantanen.