Skip to main content

Sparbanksgruppens marknadsöversikt augusti 2013: Finland sjunker - fem botemedel för ny uppgång

Pressmeddelande   •   Aug 23, 2013 08:01 CEST

”Finland har fallit i en grop. Förra veckan fick för första gången på länge positiva ekonomiska siffror från eurozonen men oss nådde vändningen ännu inte. Vi är ändå hoppfulla. Vi tror att Finland lyckas ta sig upp igen senast i slutet av året”, bedömer Sparbanksgruppens marknadsstrateg Miska Kuhalampi.

”På andra sidan av Atlanten har man skapat goda förutsättningar för en tillväxt och förr eller senare börjar vi se draghjälpen från USA också på den finländska marknaden. Hur snabbt och hur mycket – det beror på oss själva. Draget från världsekonomin är inte ensamt tillräckligt eftersom det förbättrar närmast de största bolagens utsikter och betyder mera samfundsskatter, inte arbetsplatser. Finland behöver också politiska beslut som stöder den inhemska tillväxten. ”

Positivt scenario – med dessa fem mediciner stiger Finland
• Måttlig löneuppgörelse och förbättrade verksamhetsförutsättningar för servicebranschen.
• Förnyelse av arbetslivets strukturer, bl.a. en höjning av pensionsåldern, karensdag vid sjukdom och vettig nivå på företagsbeskattningen.
• Kommunreformen, enighet om social- och hälsovårdsreformen => sätt att minska de offentliga utgifterna.
• Eurozonens hushåll fortsätter att återhämta sig i en allt snabbare takt.
• De ovan nämnda faktorernas förtroendeökande effekt. Industrins dolda investeringsvilja blir till gärningar. Förtroendet lyfter den finländska ekonomin till en tillväxttrend igen. BNP så mycket som 2 procent upp 2014.

Negativt scenario – vart leder politisk obeslutsamhet
• Blir det en höst med stora strejker à la bankstrejken 1990? Resultatet är förluster och misstro.
• Pensionslösningarna skjuts upp och skatterna höjs ytterligare => Finland krymper och skuldsätter sig.
• Kommunreformen faller, ingen enighet om social- och hälsovårdsreformen => ingen förmåga till förnyelse.
• Eurozonens långa räntor stiger i USA:s efterföljd, den finländska ekonomins verksamhetsförutsättningar lider, kreditbetyget sjunker och utsikterna försvagas ytterligare
• Följder: Arbetslösheten fortsätter att öka, små företag inom servicebranschen försvinner under momsbördan. De stora exportföretagens resultat förbättras när världsekonomin återhämtar sig, men inget arbete uppstår och hemmamarknaden sackar efter. BNP utvecklas negativt eller högst 0 procent 2014.

Skatteskärpningar slår extra hårt mot tjänster som sysselsätter unga

Finland är i ett brytningsskede. Fel saker växer – statsskulden och skattetrycket. Risken att recessionen ska fördjupas är verklig och de politiska beslut som fattats bara ökar på nedgångsspiralen. Sådana beslut är t.ex. skattehöjningarna inom tjänstesektorn och slopandet av rätten att dra av representationskostnader. En felplanerad beskattning drabbar särskilt de branscher som sysselsätter unga: nöje, turism och restauranger. Risken är att ungdomsarbetslösheten förvärras och att felen som gjordes på 1990-talet upprepas när småföretagsbeståndet krymper.

Alternativ till lönehöjningar – arbetsdagen en halv timme längre

Problemet i Finland är att vi gör för få arbetstimmar och att de är för dyra. Detta driver arbetsplatserna till billigare länder. Ett villkor för en inkomstuppgörelse tycks vara att lönenivån stiger. Förmånligast kan man nå detta genom att förlänga arbetsdagen. Antalet gjorda arbetstimmar ökar. Samtidigt ökar också lönenivån och därmed också effektiviteten i samhället. Talko för välfärdssamhället – en halv timme längre dagar – är lättare att sälja till medborgarna än att förkorta semestrarna eller sänka lönerna.

Skuld är inte stimulans – Finland måste påskynda strukturreformerna

De mångomtalade strukturreformerna måste genomföras så fort som möjligt. Annars måste de göras enligt sydeuropeisk modell med ryggen mot väggen och då blir de hårdare och mera obehärskade.

Den offentliga sektorn måste kunna krympas systematiskt. Budgetförslaget som innehåller en ytterligare skuldsättning på 6,8 miljarder betyder att utgifterna redan är 14 procent högre än inkomsterna. Skuld är inte stimulans och lån i den här storleksgraden kan man inte ta många gånger på finansmarknaden. Utgifterna måste anpassas till den långsammare tillväxten som kan vara långvarig. Det blir dyrt att leva över sina tillgångar om räntenivån börjar stiga när förtroendet för Finland börjar rubbas.

Utbudet på arbetskraft krymper och inga stora industriella investeringar görs i Finland. Den ekonomiska tillväxten är därför helt beroende av att produktiviteten ökar och att samhällets totala effektivitet växer. Anskaffningen av offentliga tjänster måste centraliseras (Sitra: Finland har 120 datasystem för hälsovården 2010) och kommunstrukturen måste äntligen fås att motsvara den befolkningsutveckling som skett sedan kriget. Personalen måste minska uttryckligen i kommunernas administrativa uppgifter och det går lättast om man slår ihop kommunernas servicestrukturer.

Pensionernas årskostnad mer är 10 miljarder högre 2030?

Befolkningen åldras och pensionsansvarets kostnadsbelastning på befolkningen i arbetsför ålder ökar. Pensionsfondernas reserver minskar snabbt om antalet gjorda arbetstimmar inte ökar, pensionsnivåerna sänks och pensionsåldern höjs.

Social- och hälsovårdsministeriet har räknat att Finlands pensionsutgifter i förhållande till BNK ökar till 15 procent 2010–2030 d.v.s. från 23 till 34 miljarder euro. Under de följande 20 åren skulle pensionsutgifterna alltså öka nästan 500 miljoner euro varje år. (Pensionsskyddscentralens fickstatistik 2012, 5.6.2012, innehållssida 2).

Nu finns det 135 miljarder euro i pensionsfonderna av vilka man till 2030 skulle betala 100 miljarder i pensioner. Om det fortsätter så här så använder en generation slut pensionsbesparingarna och vi skulle bli tvungna att finansiera pensionerna för dem som fötts efter 1970-talet via inkomstskatten såsom i Mellaneuropa.

Inom industri måste uppgången komma från gruvor och tung industri

Att sporra till företagsamhet, arbete och risktagning är enda vägen för företagen att resa sig igen. Efter Nokia-klustret har vi en betydande mängd små tillväxtbolag och erfarna elektronikingenjörer. En del av de nya bolagen klarar sig säkert men hur ska man få dem att växa i Finland så länge som möjligt.

Med den nuvarande beskattningen blir vår roll att vara ”fostrarförening” – bolagen säljs som unga till utlandet och inga börslistningar sker i Finland.

Det är tveksamt hur mycket de traditionella stimulansåtgärderna, såsom stöd till byggnadsbranschen, ökar tillväxten. På byggplatserna försvinner ju redan en stor del av lönesumman utanför vårt lands gränser.

Stigande industribranscher i Finland kan vara gruvverksamhet och i anslutning till den en energiintensiv metallförädling. För ett avlägset land med dyr arbetskraft är kapitalintensiv tillverkning en mera hållbar lösning än konsumtionsvaruproduktion förutsatt att man lyckas dra till sig investeringar.

Är tjänsterna nyckeln till lösningen? Föd dina barn i Finland, placera dina pengar via oss?

Nytt i Finland är landets ökande popularitet som turistmål och att servicebranschen växer. Hur ska vi kunna dra nytta av Finlands positiva kvalitetsimage och öka vårt utbud av tjänster för asiater, ryssar och östeuropéer? För Finlands framtid spelar utvecklingen inom servicebranschen nu en nyckelroll. Det är lättast att skapa arbetsplatser i tjänstesektorn eftersom de fasta investeringarna är små.

Eventuella stimulansåtgärder har störst effekt om de riktas så att de ökar de finländska restaurang-, turist- och programtjänsternas popularitet och priskonkurrenskraft. Olika begränsningar i öppettiderna, tunga licensförfaranden, accisen och momsen på tjänsterna samt nivån på hushållsavdraget måste tas till prövning.

Utgångspunkten för den ekonomiska politiken måste vara sysselsättningen inte en kortvarig maximering av skatterna. Vi har en verklig möjlighet att växa som producent av högklassiga tjänster. Vårt utbildningssystem är redan ett begrepp, man litar på att hälsovården håller en hög kvalitet och finländarna anses vara hederliga, vi har ren natur och en fungerande kontroll och lagstiftning. De här för oss självklara sakerna är ändå i stor utsträckning outnyttjade i vår serviceproduktion.

Nu är det allt skäl att kartlägga hur vi kan erbjuda sådana kvalitetstjänster som privata utbildningstjänster, hälsovård och finansieringstjänster utanför landets gränser. Vi måste ta emot hederliga pengar.

Eurozonens recession lättade åtminstone för en stund – kommer de långa räntorna att följa USA uppåt?

Nedgången i eurozonens ekonomi blir långsammare under slutet av året. I år ligger tillväxten på – 0,2 procent, i nästa år torde den vara redan + 1 procent. I sommar har arbetslösheten sjunkit en aning i Portugal, Irland, Spanien och Italien och industrins inköpschefer börjar så smått tro på att konjunkturnedgången slutar.

År 2014 kan medföra stabilitet och marginell tillväxt. Eurozonens sydliga delar har sanerats redan i flera år. Irlands och Spaniens konkurrenskraft och förutsättningar för tillväxt torde redan till vissa delar vara tillbaka.

Sölande med strukturreformerna kan ändå snabbt tära på marknadens förtroende för den italienska och franska ekonomin vilket kan få räntorna att stiga. En uppgång i de långa räntorna liksom i USA av konjunkturskäl kan för sin del stoppa tillväxten via de högre finansieringskostnaderna. Ett hot är också den transaktionsskatt som EU planerar och som kan undergräva tillväxten om den genomförs snabbt i början av 2014.

Hindren för utveckling i eurozonen

Eurozonen är i en likviditetsfälla. Den penningpolitiska stimulansen rinner ner i de finansiella instrumentens priser medan reella, sysselsättande investeringar inte verkar göras eftersom en trovärdig ekonomisk syn saknas. Eurozonens befolkning minskar och investeringarna går till andra. Skattebördan och regleringen torde vara bland de hårdaste i världen. Vi behöver snabba och beslutsamma åtgärder för att minska regleringen.

Också energipolitiken kräver en förändring. Eurozonens energipolitik har ett stort systemfel. Vi beskattar inte användningen av koldioxid utan produktionen av den. Så växer européernas kolfotavtryck men industrin och arbetsplatserna flyttar till friare marknader och människornas förorenande beteende fortsätter med importvaror.

Eurozonen börjar redan förlora konkurrenskraft till de mera marknadspositiva EU-länderna: mindre skattebörda och mera flexibla arbetsvillkor flyttar tyngdpunkten från väst till öst. Polen, Storbritannien, Rumänien, Schweiz och Sverige har redan tillväxt. Östeuropa som integreras inom EU erbjuder därför de bästa tillväxtmöjligheterna.

USA:s långa räntor över tre procent innan julen – svårigheter för eurozonen?

Vi tror att tillväxten i USA kommer att öka från 1,8 procent i år till 2,8 procent nästa år. USA växer på grund av sina råvarufyndigheter och sin energiexport: landet industrialiseras på nytt och importberoendet minskar. Också balansen i världspolitiken förändras när USA inte längre är beroende av arabländerna, Ryssland och Venezuela och USA börjar konkurrera med dem som energiproducent. Migrationen ökar landets befolkningsökning och trycket på utgifterna för de stora åldersklassernas ålderdom minskar. Migrationen från Europa till USA ökar när högutbildade men arbetslösa europeiska unga flyttar dit.

När konjunkturutvecklingen fortsätter vara positiv börjar inflationen synas i de långa räntorna i USA. Världsekonomin är ändå inte förberedd på långa räntor som stiger snabbt. Vi tror att 10-årsräntan i USA stiger från 2,7 procent till över 3 procent innan jul. (Mera om räntorna i slutet av översikten).

Nu synar vi korten i valutorna – styr dollarn fortfarande världens räntemarknader, också i eurozonen? Om skillnaden mellan dollar- och euroräntorna blir väldigt stor (över 1,5 procent mellan de tyska och de amerikanska statslånen) pressas investerarna säkert att sälja euro och köpa obligationslån i dollar.

Om eurozonens räntor snabbt följer USA uppåt kan 2014 igen bli svårt för eurozonen. De som placerat på kredit kan få verkligt bråttom att tömma sina portföljer om räntorna på dollarlånen, som legat på bottnen, börjar stiga. På obligationsmarknaden kan man se en säljpanik och nedgång i värdena.

Tillväxtmarknaderna lockar inte nu investerare

Investerarnas favorit under tidigare år, tillväxtmarknaderna, lockar inte nu. När investeringsivern i Kina har minskat och energiimporten i USA minskat ställs de hushåll som är beroende av råvaror mot väggen. Den politiska risken har börjat uppträda i många länder. Oroligheterna bl.a. i Turkiet, Brasilien och Egypten inger betänkligheter. Dessutom tvingar Basel III-regleringen bankerna att minska på andra placeringar än i euro och dollar. Också detta tar kapital från tillväxtmarknaderna.

Aktiemarknaden utvecklas gynnsamt, räntemarknaden på väg upp

Världsekonomin förstärktes under USA:s ledning. Också en del av EU-länderna börjar återhämta sig. De regionala betoningarna gynnar västländerna och vi tror att aktiemarknaden kommer att utvecklas gynnsamt bara vi har klarat av höstens eurobeslut (valet i Tyskland, omorganiseringen av de grekiska lånen). Den mycket låga räntenivån och hotet om räntestigningar överför räntepengar till aktier.

På grund av den politiska risken tror vi att tillväxtmarknaderna inte når upp till västbörsernas uppgång de närmaste månaderna. De finska aktierna följer utvecklingen på de viktigaste exportmarknaderna. Om uppgången fortsätter tror vi att aktierna kan gå upp också i Finland.

Räntemarknaderna är klart på väg upp. Den positiva ekonomiska utvecklingen i USA och Storbritannien medför växande inflationstryck. Vi tror att USA:s 10-årsränta stiger över 3 procent redan innan jul och en nivå på 4 procent hösten 2014 är ingen omöjlig tanke. Detta drar å sin sida också den tyska räntan uppåt. Räntan på 10 års statslån är nu 1,7 procent och den kan följa USA till över 2 procent innan jul, vilket skulle höja hela eurozonens räntor.

Om räntorna stiger kan inflationen i eurozonen falla under 1 procent 2014. Således kan eurozonen hotas av deflation istället för inflation om räntorna stiger, euron följer efter och råvarupriserna sjunker.

Ytterligare information:

Sparbanksgruppens marknadsstrateg, CFA Miska Kuhalampi,
tfn 010 436 6541,
miska.kuhalampi@saastopankki.fi

Bilaga: Presskonferensens ppt-presentation (pdf)
(Presentationen, på finska)


Till Sparbanksgruppen hör 31 Sparbanker och centralorganisationen Sparbanksförbundet. Egna kontor finns det 200 och via samarbete har kunderna tillgång till nästan 400 kontor, 200 service- och betalautomater och alla kontantautomater i Finland. Sparbankernas syfte är att främja sparande och kundernas ekonomiska välstånd. Grundprinciperna för vår service är att vi är nära kunden och lokala. Målet är en kontinuerlig, lönsam tillväxt och att kapitaltäckningen hålls på en säker nivå. År 2012 var rörelsevinsten 67,1 miljoner euro, kapitaltäckningen 22,1 % och kundantalet 588 500. www.sparbanken.fi


Kommentarer (0)

Lägg till kommentar

Kommentera