Varför vill inte bostadshandeln dra fastän ekonomin växer och konsumenternas förtroende är rekordhögt?

Konsumenternas förtroende har redan en tid varit på en exceptionellt hög nivå i Finland. I motsats till tidigare har det starka förtroendet och de goda ekonomiska tillväxtutsikterna inte fått folk att köpa eller byta bostad. Vad beror det på att de här sakerna inte längre går hand i hand? Sb-Hems verkställande direktör Jukka Rantanen tror att orsaken till att tillväxten på bostadsmarknaden har stannat av är summan av flera faktorer.

– Utgående från vårens försäljningssiffror är det osannolikt att den prognos på en fem procents ökning som vi gjorde i början av året kommer att förverkligas. Det varför konsumenternas exceptionellt höga förtroende inte tar sig uttryck i en livligare bostadshandel är delvis ett mysterium för oss proffs, säger Sb-Hems verkställande direktör Jukka Rantanen. – Bara drygt sju procent av finländarna är för tillfället villiga att byta bostad.

– Under årets första tredjedel har bostadshandeln överraskande gått ner -3,1 procent från i fjol. Vi borde alltså få en kraftig slutspurt för att vi ska nå upp till prognosen. Att lånetaket skärps i början av juli förbättrar åtminstone inte situationen ur bostadshandelns synvinkel.

– Tillsammans med Sparbanksgruppens chefsekonom Timo Vesala har vi funderat på vilken den förklarande faktor kan vara som har ökat avståndet mellan konsumenternas förtroende och avsikterna att byta bostad. Vi tror att den ökade polariseringen är en orsak, konstaterar Rantanen.

– Konsumenterna ekonomiska möjligheter att byta bostad har försvagats till följd av polariseringen, bekräftar Timo Vesala. – I medierna har man också den senaste tiden varnat för hushållens växande skuldbörda samt husbolagslånen och farorna med dem. Kanske har budskapet gått hem och folk har blivit mera eftertänksamma när det kommer till att byta hem.

Vesala påminner om att samtliga makroekonomiska indikatorer ändå är grönare än på länge. Konsumenterna ser med tillförsikt på såväl den egna ekonomin som på att Finlands ekonomi ska fortsätta att utvecklas positivt. Också den totala lönesumman växer med en årstakt på över fyra procent. Enligt det sunda förnuftet borde handeln nu vara livlig på bostadsmarknaden. Så vad är det då som har gått snett?

Har hemmets betydelse och boendets preferenser förändrats?

– Kan det vara så att folk idag inte längre har så stort behov av att uppdatera sin bostad till en bättre eller större? Extra pengar används hellre till exempel till resor och upplevelser, funderar Rantanen. – vi vet också att man köper sin första bostad när man är allt äldre, kring 30. Och å andra sidan bor man i allt flera familjer på grund av jobbet på två olika orter. Att byta bostad är därför inte aktuellt eller ekonomiskt möjligt.

– Nedgången i handeln med gamla bostäder kan också bero på att en stor del av vårt bostadsbestånd har nått den ålder när det är dags för en grundlig renovering. I det gamla beståndet har det också samlats mycket reparationsskuld. De kommande renoveringarna och kostnaderna för dem i gamla bostäder kan avskräcka bostadsköpare och bostadsbytare, fortsätter Vesala.

– Och visst har ju åtstramningar som inverkar direkt på bostadsmarknaden gjorts också av statsmakten de senaste åren. Rätten att dra av räntor på bolån i beskattningen har minskat betydligt och om ett par veckor skärps lånetaket ytterligare med fem procentenheter, påminner Rantanen. – Effekterna av alla faktorer kan kumuleras och dämpa konsumenternas vilja att byta bostad.