Naturvårdsverket äventyrar arbetet med toleransnivåer för rennäringen

Sametinget oroas över Naturvårdsverkets nya hållning i skyddsjaktsärenden. Upphävandet av länsstyrelsernas skyddsjaktsbeslut undergräver arbetet med förvaltningsverktyget för förekomst av stora rovdjur baserat på en toleransnivå för rennäringen som bedrivits i flera år tillsammans med Sametinget.

Länsstyrelsen i Jämtland beviljade skyddsjakt på 19 järvar i sju områden i Jämtlands län. Länsstyrelsen i Västernorrland beviljade skyddsjakt på sju lodjur i Örnsköldsvik och Sollefteå kommuner. Båda dessa beslut överklagades av Naturskyddsföreningen till Naturvårdsverket som nyligen upphävde besluten. Anledningen är i korthet att Naturvårdsverket underkänner länsstyrelsernas beslutsunderlag. Ett beslutsunderlag som bland annat stödjer sig på traditionell kunskap. Naturvårdsverket kräver tydligare skadebild, beräkningar för kostnader för alternativa lösningar och menar att de teoretiska förlustmodeller som tagits fram inte håller.

Ny hållning?

Torkel Stinnerbom, ledamot i Sametingets rennäringsnämnd, har själv varit aktiv i arbetet med toleransnivåer och anser att Naturvårdsverkets agerande är obegripligt:
- Med sin nya hållning äventyrar Naturvårdsverket hela arbetet med förvaltningsverktyg* för toleransnivåer inom rennäringen. Jag uppfattar detta som ett medvetet maktmissbruk. Naturvårdsverket underkänner indirekt riksdagsbeslutet om förvaltningsverktyg och att en sameby maximalt ska tåla förluster på 10 procent. De kräver dessutom bättre underlag för renförlusterna utan att ange vad det är för underlag de kräver. Det är att lägga en orimlig bevisbörda på samebyarna, säger Torkel Stinnerbom.

Sametingets näringslivschef Lars-Ove Sjajn förklarar:

- I 2 ½ år har Sametinget och Naturvårdsverket arbetat med regeringsuppdraget som utmynnade i den rovdjursproposition som riksdagen antog i december 2013. Motiveringen till upphävandet av skyddsjakten går stick i stäv med deras egen uppfattning under arbetet, att det inte med forskningsresultat går att räkna ut exakta förluster i samebyarna. Det är därför vi gav förslag på förvaltningsverktyget, säger Lars-Ove Sjajn.

- Naturvårdsverket går helt emot de beräkningsmodeller som vi, Sametinget, Länsstyrelsen, Naturvårdverket och samebyarna tidigare kommit överens om är de bästa underlagen, säger Torkel Stinnerbom.

Renkött blir rovdjursmat

Riksdagsbeslutet om toleransnivåer innebär att rennäringen inte ska tåla mer än 10 procents förlust av renhjorden. Den nivån har överskridits, menar länsstyrelserna som beviljade skyddsjakt. Men Naturvårdsverket menar att länsstyrelserna inte kunnat visa att samebyarna lider/lidit eller riskerar att lida sådan allvarlig skada.

EU:s Art- och habitatdirektiv handlar inte bara om rovdjurens bevarandestatus. Det står också att ”Åtgärder som vidtas i enlighet med detta direktiv skall ta hänsyn till ekonomiska, sociala och kulturella behov och till regionala och lokala särdrag (artikel 2)” . I artikel 16 står det att undantag kan göras för att undvika allvarlig skada på egendom. Renar är någons privata egendom och egendomsskyddet är starkt i både grundlagen och EU-rätten.

- Att renskötande samer tvingas avstå en stor andel av sin köttproduktion till rovdjur rimmar illa med detta skydd, säger Håkan Jonsson, styrelseordförande i Sametinget. Det är brist på renkött i handeln. Om vi kan få ner rovdjursskadorna till de beslutade toleransnivåerna skulle renskötseln kunna höja dagens produktion med minst 30 procent, säger Håkan Jonsson.

Stor press

Naturvårdsverkets beslut orsakar stor osäkerhet för samebyarna och för enskilda renskötare.

- Vi vet att renskötare lever under stor press för att upprätthålla en långsiktigt hållbar och ekonomiskt bärkraftig rennäring. Naturvårdsverkets upphävande av besluten om skyddsjakt, som dessutom inte går att överklaga, är djupt olyckligt, avslutar Håkan Jonsson.

Sametinget kommer att driva frågan vidare och kommer att omgående begära ett möte med regeringen och Naturvårdsverket.

Kontakt:

Håkan Jonsson, 070-322 83 01
Sametingets styrelseordförande

Lars-Ove Sjajn, 070-357 77 24
Näringslivschef

Torkel Stinnerbom, 070-214 87 82
Ledamot i rennäringsnämnden

* Syftet med förvaltningsverktyget är att möjliggöra mer riktade åtgärder för att minska rennäringens förluster till följd av stora rovdjur. Det är avsett att ge effektivare handläggning och större legitimitet för beslut som avser både rovdjurs- och rennäringsförvaltningen. Målet är att inom givna ramar för en toleransnivå för stora rovdjur skapa ett adaptivt förvaltningsverktyg där ny vetenskaplig och erfarenhetsbaserad kunskap implementeras löpande i dialog mellan länsstyrelse och rennäring.