Skip to main content

Lösningen på de stora samhällsproblemen - inte bara teknik -Nytt inlägg på Samhällsbyggarbloggen av Tina Karrbom Gustavsson, KTH

Nyhet   •   Okt 29, 2016 12:32 CEST

Sedan mitt förra blogginlägg skrevs har diskussionerna om ingenjörsarbete och teknisk kunskap varit intensiva, inte minst i media i samband med att det talats och skrivits om företaget Ericssons öden och framtid. Tidigare chefer på Ericsson har kritiserats för bristen på teknisk kunskap och det fördes fram krav att den nya vd:n ska vara ingenjör. Samtidigt skrivs det böcker om hur Ericssons ingenjörer sågade Iphone som en ”skittelefon” och vi kan alla fortsättningen på den historien. Så, vad behöver en ingenjör egentligen kunna år 2016?

Det fantastiska och fascinerande med teknik är att den utvecklas hela tiden. Det som var den senaste tekniken när jag började läsa till civilingenjör på 90-talet är i flera fall redan passé. Vilken kunskap som en ingenjör behöver ha för att formulera och lösa dagens och framtidens utmaningar är alltså inte skrivet i sten utan är under ständig utveckling. Vad som däremot är säkert är att den utbildning som jag en gång gick inte är den utbildning som studenterna behöver idag.

Jag får ibland höra att samhällsbyggnadsstudenterna behöver kunna mer teknik. När jag frågar vad för teknik som avses så handlar det om programmering, fysik, mekanik eller matematik. De önskemålen kan komma både från kollegor och företagsrepresentanter. Samtidigt kan jag läsa om Svenska Teknik och Designföretagens (STD) nya enkät som visar att det råder kompetensbrist bland de tekniska konsulterna eftersom de som examineras från högskolorna har för lite kunskap om arbetssätt, affärsmässighet och hur moderna företag arbetar.

Det här kan låta som ett problem – att somliga vill ha mer teknik och naturvetenskap medan andra vill ha mer ekonomi, organisation och juridik – men jag tolkar det enbart som en morot att fortsätta vidareutveckla civilingenjörsutbildningen i samhällsbyggnad. Ett viktigt steg i den här utvecklingen har KTH redan tagit i och med att tre institutioner tillsammans lanserar en ny kurs våren 2017. Kursen heter ”Projektledning och BIM i samhällsbyggandet” och syftar till att kombinera samhällsbyggnadsteknik med samhällskunskap och modern informationsteknologi.

KTHs rektor sedan 9 år Peter Gudmundson slutar snart och han efterträds av Sigbritt Karlsson. I KTHs tidning Campi har Peter intervjuats om sina år som rektor och på frågan om det finns någon fråga där han bytt ståndpunkt under dessa år svarar han: ”Jag har insett att lösningen på de stora samhällsproblemen inte bara ligger i teknik, jag var nog mer enkelspårig från början. De är så komplexa att det kräver tvärvetenskapliga lösningar och en nära koppling till och samverkan med forskare inom exempelvis samhällsvetenskap, humaniora och medicin”.

Jag vill rikta ett stort tack till Peter. Han har betytt mycket för KTHs utveckling och för utvecklingen av ingenjörens (nya) kunskap och roll.

Tina Karrbom Gustavsson, lektor och docent på KTH

Kommentarer (0)

Lägg till kommentar

Kommentera