Hållbart byggande - hur skapar vi goda förutsättningar för kommande generationer?

Hur ser framtidens boende ut? Hur skapar vi goda förutsättningar för kommande generationer? I Schücos magasin utsikt tar vi oss till Göteborg och experimenthuset HSB Living Lab där det testas massor med idéer för hur vi ska bygga, leva och bo hållbart i framtiden.

Utifrån ser det ut som ett kubistinspirerat men ändå ganska vanligt flerbostadshus. Men på insidan lever ett trettiotal studenter, forskare och barnfamiljer som en del av ett världsunikt projekt – ett levande labb där 40 forskningsprojekt pågår samtidigt för att ta reda på hur en hållbar boendemiljö ska se ut i framtiden. Projektet är ett samarbete mellan näringsliv, stad och akademi. Bland de deltagande parterna finns HSB, Chalmers, Johanneberg Science Park och arkitektbyrån Tengbom.

– Vi vill hitta framtidens hållbara boende. Fastighets och byggbranschen kan ofta uppfattas som tröga när det gäller innovationer och det här är vår satsning för att skapa mer utveckling. Vi är tolv partners som byggt en gemensam arena för att hitta lösningar, säger Emma Sarin, projektchef på HSB.

HSB Living Lab ligger högst upp på en kulle, två minuters promenad från Johanneberg Science Park vid Chalmers tekniska högskola i centrala Göteborg. Nya material, tekniker, arkitektoniska lösningar och sociala mönster ska testas under tio år. I 29 lägenheter utrustade med mätstationer och sensorer lever de boende i en byggnad som ständigt förändras. Väggar, fasader och inredning byts ut och utvecklas efterhand som forskningen går framåt och nya forskningsprojekt startas. De första hyresgästerna flyttade in i juni 2016.

Huset är byggt så att forskarna kan göra jämförande tester mellan identiska lägenheter.

Byggnadens kubistiska uttryck är ett medvetet val, precis som läget. Placeringen ger forskarna och studenterna på Chalmers snabb tillgång till byggnaden. Huset består av 44 stålmoduler som är enkla att sätta samman, huset uppfördes på endast tio dagar när grunden väl var på plats. Modulerna är enkla att förändra eller flytta. Inspirationen kommer från offshore-industrin som vet hur man får plats med mycket funktionalitet på liten yta, på exempelvis en oljeborrplattform.

– Anpassningsbar är ett nyckelord. Huset och lägenheterna kan byggas om helt och hållet. Målet är inte ett färdigt hus, utan en process som ständigt förändras och uppdateras. Det har fått oss att tänka utanför ramarna och rollerna, säger Peter Elfstrand, ansvarig arkitekt HSB Living Lab, partner Tengbom.

– Vi fick bara tillfälligt bygglov för byggnaden. Det i sig är intressant. Det finns mycket yta i städer som är planlagd men inte bebyggd, så att bygga flyttbara bostäder är jätteintressant, säger Emma Sarin.

Huset har fyra våningar. Bottenplan rymmer mötesplats, utställningsyta, experimentrum och tvättstudio. Det sistnämnda är ett projekt kring framtidens tvättstuga och drivs av HSB, Chalmers och Electrolux. Här studeras konsumenters tvättvanor, som ofta orsakar slöseri med textilier, vatten, el och därmed med utsläpp av växthusgaser och andra föroreningar. Vi tvättar helt enkelt onödigt ofta.

Den allmänna tvättstugan i ett flerbostadshus ligger ofta i källarplanet och kan vara ganska oinspirerande, vilket gör det icke-socialt att gå dit. Det får till följd att boende köper egen tvättmaskin. I HSB Living Lab har tvättstudion därför placerats centralt i entrén, omgiven av sittmöbler som gör det möjligt för de boende att umgås.

I den centralt placerade tvättstudion ska de boende kunna tvätta samtidigt som de pluggar, laddar telefonen och umgås.

– Tvättstudion är lagd just mitt i entrén för att provocera och testa idéer. Det avancerade bokningssystemet via en app var inte igång vid inflyttningen, och när det väl var igång sa de boende att det inte behövdes. De ville hellre bara ha spontantvättider, förklarar Dan Henriksson, affärsutvecklare på HSB.

Ett besläktat forskningsprojekt är friskvårdsgarderoben. Två av lägenheterna i huset har ett ventilerat klädskåp. Man hänger in kläderna för att vädra dem, istället för att tvätta dem efter någon enstaka gångs användning. Det handlar om att stävja onödig energiförbrukning. Här används ”nudging”, det vill säga att ge någon en knuff i rätt riktning. Den beteendevetenskapliga metoden går ut på att påverka folks beteende i önskvärd riktning utan att använda piska eller morot. Istället ser man till att valsituationen gör det lätt att göra rätt.

Huset gör det enkelt att testa nudging eftersom det finns fyra så kallade kluster av lägenheter i byggnaden. Ett kluster består av sex små lägenheter med gemensamt kök, badrum och vardagsrum. På så sätt kan idéer testas i identiska hemmiljöer för att sedan kunna jämföra resultaten.

Installerad teknik och driftsenheter syns tydligt bakom glasluckor längs med väggarna och i taket på alla plan i huset. Tanken bakom de synliga och lättåtkomliga installationerna är att de dels underlättar forskningen, dels är det enklare att byta teknik, samtidigt som det finns en pedagogisk idé om att tydliggöra att huset är ett levande laboratorium.

Husets tekniksystem syns i väggar och tak, och kan lätt justeras eller bytas ut inför nya experiment.

– Huset är en plats för undervisning, forskning och samverkan. Vi har fyra nivåer av projekt, alltifrån att vi provar en fasadskiva och ser om den fungerar till att en doktorand driver ett femårigt projekt på grundforskningsnivå, säger Holger Wallbaum, vetenskaplig koordinator och forskare på Chalmers.

Vissa av forskningsprojekten involverar aktivt de boende, andra inte. Här testas idéer och lösningar kring matsvinn, solceller, dagvattenteknik, fjärrvärme med lågtemperatursystem, smart förvaring och kollaborativ konsumtion – att dela saker med grannar för att minska resursanvändningen. Varje sak i huset, exempelvis en borrmaskin, kan förses med en digital ”tag” som gör att forskarna kan samla data kring var saken är, hur mycket den används osv.

Vartenda eluttag, spis, dammsugare, vattenförbrukning, hur fönster öppnas och stängs osv mäts för att förstå mänskliga beteenden. I huset finns 2 000 sensorer och 20 km optisk fiberkabel för att samla in alla mätdata.

En bärande idé bakom HSB Living Lab är att få alla involverade parter att samarbeta, men också att hitta nya arbetssätt. Byggbranschens parter jobbar inte så mycket tillsammans som det är i dag.

– Det är en process- och idégenerator, men också ett sätt att få fram fysiska resultat för framtidens bostad. Se det som ett stort, raffinerat grupparbete. Det finns en otroligt stor potential i att samverka, säger Peter Elfstrand.

Tekniska lösningar går alltid att få fram, menar arkitekten Peter Elfstrand. Den stora utmaningen ligger i att samverka och ändra beteenden.

Holger Wallbaum koordinerar forskningsprojekten i huset. Ett projekt går ut på att cirkulera duschvatten i en sluten loop för att spara energi och vatten.

Projektet är så mycket större än själva huset, menar affärsutvecklaren Dan Henriksson.

Energismarta hus – liten ordlista

Hållbart byggande är en stor utmaning, inte minst när det gäller den skog av termer som används. Lär dig skilja på vilka värmeeffektiva hussorter som finns.

Energihus – oklart begrepp som ibland används i media och av hustillverkare. Används för hus som förbrukar förhållandevis lite energi.

Lågenergihus – allmänt namn för byggnader som förbrukar lite energi.

Minienergihus – följer i princip samma metodik som för passivhus, men med enklare krav.

Nollenergihus – passivhus som med exempelvis solceller producerar lika mycket energi som de använder.

Nära nollenergihus – kravnivå som gäller all nyproduktion senast 2019. Kriterierna är dock inte klara utan ska bestämmas av regeringen.

Passivhus – en samling byggtekniska lösningar för att skapa energisnåla hus som har låga värmeförlusttal och låg energianvändning. Ett passivhus återanvänder mycket av den energi som ofta bara går förlorad.

Plusenergihus – hus som producerar mer energi än vad det gör av med. Självförsörjande med energi till uppvärmning, varmvatten och hushållsel.

Den ideella föreningen Sveriges Centrum för Nollenergihus vet mer, se nollhus.se.

Philippe Starcks plusenergihus

Franske superdesignern Philippe Starck har gett form åt så vitt skilda saker som citronpressar, datormöss, lustjakter, mikrovindkraftverk, elbilar och hotell. Hans huskoncept kallas för P.A.T.H, vilket står för prefabricated accessible technological homes som han utvecklat tillsammans med slovenska trähustillverkaren Riko. De bärande idéerna med husen är att de dels är fyllda med den senaste tekniken, är miljövänliga vad gäller både tillverkning och drift, är så kallade plusenergihus och kan levereras inom sex månader tack vare att det mesta av materialet är prefabricerat.

Husen har interiörer i trä, grönskande tak och fasader i glas och/eller trä. Både aluminiumfönster och skjutdörrar kommer från Schüco och är av treglastyp, vilket ger mycket ljus och samtidigt bra isoleringsvärden.

Det finns 34 husvarianter där du förstås även väljer storlek, antal rum, golvmaterial och planlösning som passar dina behov. Det första huset ligger i Montfort-L’Amaury utanför Paris och visades hösten 2014.

Mer info på starckwithriko.com.

För Schüco är det självklart att våra produkter ska främja och säkra människors välbefinnande. Vi bygger för kommande generationer! Läs mer på vår webbplats eller ännu hellre, kontakta oss för att ta reda på mer om hur vi tillsammans kan bygga hållbart.