Skip to main content

Hur öppnar vi arbetsmarknaden för dem som står utanför?

Nyhet   •   Maj 18, 2016 10:05 CEST

Svaret på denna fråga är från de etablerade partierna olika former av kraftigt subventionerade anställningar. På Småföretagarnas Riksförbund tror vi på att Sverige måste lära av omvärlden, genom att bygga ut lärlingssystemet. Som visas i en ny rapport som lanseras idag svarar 76 procent av våra medlemmar att de skulle vara intresserade av att ta emot minst en lärling och majoriteten menar att det skulle underlätta för nyanlända att komma i arbete. Försiktiga antaganden visar att mindre företag i Sverige skulle kunna skapa 36 000 lärlingsplatser. Så varför inte satsa på ett system som redan fungerar så väl i andra delar av Europa snarare än rikta in sig på snedvridande åtgärder?

Insikten börjar sjunka in hos de politiska partierna i Sverige att arbetsmarknaden inte fungerar som den ska. Trots att vi befinner oss i en stark högkonjunktur står många unga, lågutbildade och personer med utländskt ursprung utan arbete. En rapport som Rådet för integration i arbetslivet nyligen publicerade visar att utanförskapet bland flyktingar och deras anhöriga fortfarande kvarstår tio år efter invandring till Sverige. Även så många år efter inträdet är bara cirka 45 procent av kvinnorna och 60 procent av männen i arbete. Så vad kan vi göra för att skapa förbättring?

Svaret från de etablerade politiska partierna är olika former av kraftigt subventionerade anställningar. Regeringen erbjuder redan anställningar där arbetsgivare betalar så lite som 20 procent av lönen, medan skattebetalarna står för resten. De borgerliga partierna har föreslagit en rad olika former av nystartsjobb, kopplade till kraftiga skattesänkningar. Problemet är att dessa former av kraftigt subventionerade anställningar riskerar att tränga ut andra arbetstillfällen. Hur ska företag som inte har subventionerad anställning klara konkurrensen?

Istället för att satsa på nya politiska experiment skulle vi kunna börja med att lära från våra europeiska grannländer. Sverige skiljer ut sig från de övriga västeuropeiska länderna eftersom så få unga har erfarenhet från lärlingsutbildningar. Men den svenska modellen, där närmast all utbildning anses vara teoretisk, är ovanlig. I länder som Österrike och Tyskland har majoriteten av de unga erfarenhet från lärlingsutbildningar. Arbetslösheten är härockså betydligt lägre hos såväl unga som utrikesfödda. Även i länder som Frankrike, Nederländerna, Storbritannien och Danmark finns välfungerande lärlingsutbildningar som rustar ungdomar för arbetsmarknaden. Systemen är anpassade till såväl mindre som större företag.

För tre år sedan genomförde Småföretagarnas Riksförbund en enkätundersökning bland våra medlemsföretag. Hela 76 procent svarade då att de skulle vilja ta emot en eller flera lärlingar om Sverige införde ett lärlingssystem i likhet med de system som finns i Danmark, Tyskland och Österrike. I en ny enkätundersökning, som genomfördes i början av 2016 uppnåddes samma svar, fortfarande vill 76 procent av våra medlemmar ta emot lärlingar. En stor majoritet på 96 procent svarade att lärlingsprogram skulle kunna få ungdomar i arbete medan 70 procent angav samma svar för nyanlända.

Politikerna bör reflektera över det omfattande intresse som finns bland mindre och medelstora företag att ta emot lärlingar. Om bara hälften så få av samtliga företagare i Sverige skulle vara intresserade av att ta emot lärlingar, och om så få som en femtedel av företagarna som var intresserade av att ta emot en lärling faktiskt skulle göra det, så skulle nära 36 000 lärlingsplatser kunna skapas bland de mindre företagen.

I teorin har redan Sverige ett lärlingssystem som del av gymnasieutbildningen. Systemet fungerar relativt väl, men är alltför begränsat eftersom många företag inte vill ta emot lärlingar. I vår enkätundersökning visar sig den främsta faktorn vara bristen på ersättning till handledare. En företagare som tar emot en lärling måste spendera stor tid på att undervisa denna, och i nuläget ges små eller inga ersättningar. En annan viktig faktor är att företagare får hjälp med att sköta administrationen och en tredje att handledaren erbjuds utbildning i hur man tar emot lärlingar. I rapporten ”Lärlingsplan för framtiden” skissar Småföretagarnas Riksförbund, utifrån vår enkätundersökning, forskning, erfarenheten från Sverige och erfarenheten från omvärlden på hur ett lärlingssystem skulle kunna skapas.

I teorin är samtliga åtta riksdagspartier för lärlingsprogram. I praktiken hindras våra medlemmar av att ta emot lärlingar, eftersom de inte upplever att ett välfungerande system är på plats. Är det inte dags att åtgärda problemet?

Nima Sanandaji
Tekn. Dr. och utredare

Erik Sjölander
Näringspolitisk talesperson Småföretagarnas Riksförbund

Leif Svensson
Förbundsordförande Småföretagarnas Riksförbund

För ytterligare information kontakta:

Leif Svensson
Förbundsordförande

E-post: leif.svensson@smaforetagarna.eu

På hemsidan; www.smaforetagarna.eu

Vxl; 042 – 34 28 50