Skip to main content

Hängslen och livrem

Pressmeddelande   •   Okt 15, 2010 14:15 CEST

Den finansminister i Sverige som de flesta, som varit med ett tag, bäst kommer ihåg är nog Gunnar Sträng som var parhäst med Tage Erlander för ett halvsekel sedan. Det var en mycket försiktig general som använde både hängslen och livrem för att inte tappa byxorna. Dessutom en säkerhetsnål som extra säkerhet för sin bakficka där plånboken fanns.

Utan någon jämförelse i övrigt tycks vi ha fått en ny mycket försiktig general som ansvarig för Sveriges finanser. Landet är precis på väg ur en av de värsta finanskriserna på mycket lång tid med åtföljande lågkonjunktur och vi (läs gärna Borg) har klarat det galant. Ja i stort sett bäst i världen. Alla är överens om att det finns ett rejält reformutrymme i Sveriges ekonomi även om Borg försöker tona ned det. Just när alla tycker att vad skönt att vi klarat det så bra så varnar Borg för nästa kris och sämre tider som säkert kommer. Man behöver inte vara finansminister eller ekonom för att veta att det kommer nya kriser så småningom. Upp och ned brukar gå i ganska jämna cykler under åren. Skillnaden ligger mera i intensiteten.

Det svåra med statsfinanser tycks vara att veta när man skall gasa eller bromsa. I botten på en finanskris eller lågkonjunktur finns det inget val. Under senare år har vi sett det ena enorma stimulanspaketet efter det andra runt om i världen. Alla har suttit i samma båt, i mer eller mindre omfattning, och miljarderna har regnat över banker och industri för att få dem på fötter. Faktum är att det på många håll fortfarande behövs och ges stimulans i stor omfattning. Alla länder har inte varit lika bra på att ordna upp ekonomin som Sverige.                   Tveksamheter uppstår emellertid när det börjar gå bättre och finanserna blir starka igen. Då menar Borg att man skall fortsätta med nästan överdriven försiktighet för att ha pengar i ladorna vid nästa kris.

En enig opposition och dito näringsliv håller inte med honom. Dels anser de flesta utomstående prognosmakare att reformutrymmet 2011 är mycket större än vad Borg tror och dels att det nu är dags att använda detta på ett förnuftigt sätt för att minska arbetslösheten kraftigt. Om man inte lossar på säkerhetsnålen ibland riskerar man stagnation i ekonomin.

Budgetpropositionen för 2011 talar om stabila finanser och full sysselsättning. Visst låter det bra och ingen protesterar mot det. Frågan är hur man uppnår det. Stabila finanser tycks Borg vara bra på men hur skall man samtidigt nå full sysselsättning. Det räcker inte med att satsa på bättre arbetsförmedling och jobbcoacher för att få ut Sveriges 370 000 arbetslösa i jobb. Jobben räcker nämligen inte till. De ovan nämnda arbetslösa skall nämligen dela på de ca 32 000 lediga jobb som för närvarande finns i landet. Mindre än ett jobb på var tionde arbetslös. Det räknestycket behöver man inte heller vara ekonom för att inse att det inte går ihop. Det måste alltså skapas fler jobb. Det är också lätt att räkna ut.

Småföretagarnas Riksförbund hävdar med bestämdhet att det finns många tusentals små företagare runt om i landet som behöver anställa fler medarbetare, vill anställa och kan anställa men de vågar inte med dagens kostnader och regler. Mot den bakgrunden borde det, enligt SFR vara självklara åtgärder att ändra på spelreglerna så att dessa företag kan komma till skott och ta ett ordentligt tag i Svensk arbetslöshet. Var finns de förslag som bejakar entreprenörskap och skulle kunna få småföretagarna att våga anställa. Vi hittar ingenting sådant i budgetpropositionen.

I detta överdrivet försiktiga, för att inte säga fega, aktstycke finns Borgs förmodade reformutrymme spenderat på pensionärerna med 7,5 miljarder (skarpt löfte i valrörelsen) extra pengar till kommunerna med 3 miljarder och lite allmänt krafs i så kallade arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Ingenting konkret i det korta perspektivet som gör en småföretagare belåten och full av tillförsikt.

SFR menar att det ytterligare reformutrymme, som de flesta tror på utom Borg, skulle satsas på direkta, snabba åtgärder som underlättar för småföretagare att anställa och expandera. Sänkta arbetsgivaravgifter, minskat sjuklöneansvar och hjälp med finansiering. Att det dessutom skulle finnas mod att ta en fight med facket om turordningsreglerna är väl för mycket begärt med tanke på moderaternas profilering som det nya arbetarpartiet.

I många andra länder med för närvarande sämre ekonomi än Sverige pratar man om att underlätta för fler företag och fler arbetstillfällen genom att sänka företagens skatter (England), minskad byråkrati (Tyskland) och i USA vill man sänka bolagsskatterna för att framför allt få de mindre företagen att växa. Sverige med en av Europas mest sunda offentliga finanser vågar inte satsa på åtgärder som både på kort och lång sikt skulle bygga en hållbar ekonomi. Det har vi inte råd med i Borgs försiktiga värld. Frågan är om vi har råd att låta bli.

SFR tror eller anser bestämt att åtgärder som ovan nämns skulle få småföretagarna att sätta fart och beta av stora delar av arbetslösheten och att pay-back tiden skulle vara mycket kort. Borg skulle kunna räkna hem kostnaderna mycket snabbt.

 

För ytterligare information kontakta:

Leif Svensson                                          

Förbundsordförande

E-post: leif.svensson@smaforetagarna.eu                      Telefon; 042 – 34 28 50

På hemsidan; www.smaforetagarna.eu

 

Småföretagarnas Riksförbund är en oberoende, rikstäckande organisation med uppgift att främja privat företagsamhet med särskild inriktning på små företag. Förbundet är partipolitiskt, etniskt, religiöst och kulturellt obundet. Det skall driva opinionsbildning för liberal marknadsekonomi, enskilt ägande och rättssäkerhet samt främja utvecklingen av nyföretagande och internationell integration.

Småföretagarnas Riksförbund