Skip to main content

Ladorna är tomma i regelbudgeten

Pressmeddelande   •   Okt 17, 2018 10:46 CEST

Regelkrånglet har ökat så mycket att budgetutrymme saknas, eller för att citera en finansminister ”ladorna är tomma”

Inför en regelbudget tillsammans med den statsfinansiella budgeten. Genom att säkerställa att nya regler ”bekostas” genom borttagande av andra regler skulle Sveriges företag inte belastas med dyra och onödiga administrativa kostnader. Regelkrånglet är enligt landets småföretagare ett av de största hindren för tillväxt och en regelbudget skulle begränsa detta ständigt ökande administrativa ok, anser Småföretagarnas Riksförbund.

Regelkrånglet ökar i en alldeles för hög takt och leder till en administrativt kostsam och improduktiv nota för landets småföretagare. Företagens administrativa kostnader beräknades öka med ca 1 200 000 000 kr under 2017 enligt Tillväxtverket. Den stora frågan är om nya införda regler kan motiveras när man sätter måluppfyllelse och total samhällelig nytta i relation till de kostnader reglerna medför? I en artikel i danska motsvarigheten till DI föreslår Jonas Herby från tankesmedjan CEPOS att man i Danmark borde införa en regelbudget. En regelbudget skulle innebära att nya regler på ett område skall ”finansieras” genom att ta bort regler på andra områden. Alltså samma princip som finns inom ekonomiska budgetar. Detta förslag anser Småföretagarnas Riksförbund skulle vara minst lika gångbart ur ett svenskt perspektiv.

I den svenska myndighetsapparaten verkar det finnas ett obegränsat behov av kontroll av företagande. Denna attityd till företagande måste ändras och resultaten av den måste förtydligas. Lagar och regler ökar ständigt och i denna djungel av byråkrati blir det allt svårare för småföretagare att navigera rätt. Varje enskild regel kan vid en hastig anblick inte verka så krånglig och svår. Problemet är när dessa regler slås samman och gör det omöjligt att kunna göra rätt utan att bekosta dyra jurister, redovisningskonsulter och experter. Varje enskild bransch har sina regler att förhålla sig till och förbundet menar att det ska vara lätt att göra rätt och så är det inte idag. Ett exempel: Antalet regler som en svensk lantbrukare måste förhålla sig till har ökat från 274 stycken år 1996 till hela 605 stycken 2016. Inte nog med det, lantbruksföretagare har krav på att föra 22 olika journaler och en lantbrukare måste söka tillstånd för 36 olika verksamheter eller åtgärder. Mängden administration och tiden som läggs på blanketter och tillstånd begränsar därmed tiden för att utveckla huvudsysslan.

Genom att införa en regelbudget skulle politiker och tjänstemän bli tvingade att sätta sina lag- och regelförslag i ett helhetsperspektiv. Om en lag ska kunna genomföras måste även förslag lämnas på vilka som ska tas bort. Sedan en följd av år har regelkrånglet ökat så mycket att budgetutrymme saknas, eller för att citera en finansminister ”ladorna är tomma”. Med tanke på hur svårt det verkar vara att ta bort lagar och regler skulle det förmodligen hämma och stävja den regelyra som just nu råder i landet.

Erik Sjölander
Näringspolitisk talesperson
Småföretagarnas Riksförbund

Småföretagarnas Riksförbund är en partipolitiskt, etniskt, religiöst och kulturellt obunden organisation som arbetar för att främja privat företagsamhet. I styrelsen sitter aktiva småföretagare som driver medlemmarnas intressen bland annat genom opinionsarbete, debatt och möten med politiker.

Bifogade filer

Word-dokument