Skip to main content

Regelförenklingar eller Regelförvecklingar ?

Pressmeddelande   •   Feb 22, 2011 11:42 CET

Regelförenklingar eller Regelförvecklingar ?

Regeringen deklarerar allt som oftast stolt att de arbetar med regelförenklingar för företagare. I stället för att genomföra förenklingar så ersätts oftast varje regel med någon eller några nya. Bara det faktum att det hela tiden ska komma nya regler för företagare innebär en fullständigt onödig stress. Istället för att kunna lägga tid och energi på att utveckla företag måste man hålla koll på de ständiga regelförändringarna. Frågor som upplevs förvirrande, men i många fall väsentliga, för företagare verkar man inte ha förståelse för.

Vackra fraser kommer om regelförenklingar, som ”Vid utformning av regler är det därför viktigt att ha det mindre företaget som referens i enlighet med principen om att tänka småskaligt först (Think Small First Principle)” (Regeringens handlingsplan för regelförenklingsarbetet 2008/09). När dessa preciseras visar det sig förstås att regelförenkling i första hand gäller storbolag och inte de mindre företagen eller företagaren. Exempel på vad finansdepartementet skryter om i sitt regelförenklingsarbete (Regelförenkling inom Finansdepartementets ansvarsområden år 2010) visar:

  • Slopad avfallsförbränningsskatt
  • Ändrad definition av begreppet kraftvärmeproduktion
  • Slopad 0,8-procentsregel för skattenedsättning för energiintensiva företag
  • Slopad skatt på gödselmedel
  • Ett datoriserat system för dokumenthantering vid flyttningar inom EU av vissa punktskattepliktiga varor
  • Koncernavdrag i vissa fall
  • Skattefrihet för alkolås i förmånsbilar

Detta är säkert behjärtansvärda åtgärder, men det är nog tveksamt om det skapar förutsättningar för fler och livskraftigare företag i Sverige.

Regelförenklingar för mindre företag?

Vissa regelförenklingar kan nog ha effekt också för mindre företag, men dessa ”förenklingar” blir ändå till belastningar genom att de medför nya, och i många fall mer komplicerade, regler. Det verkar man ju också ha insikt i, även om det inte resulterar i handling. För det första exemplet nedan så anger Finansdepartementet t.o.m. att den förväntade effekten blir ”Ökad administration eftersom företagen måste begära att få nedsättningen i deklarationen samt lämna uppgifter till Skatteverket om bl.a. andra stöd av mindre betydelse som beviljats”. Exempel på ”regelförenklingar” är:

  • Avdrag vid beräkningen av egenavgifter, där syftet till detta anges som ”Att förbättra de mindre företagens förutsättningar för utveckling och tillväxt”. Så långt är väl allt gott och väl, men därefter kommer Finansdepartementets beskrivning ” I BP10 aviseras en nedsättning av egenavgifterna för enskilda näringsidkare och fysiska personer som är delägare i handelsbolag. För dessa ska, efter begäran i självdeklarationen, avdrag göras med 5 procent av avgiftsunderlaget, dock högst med 10 000 kronor per år. Detta gäller under förutsättning att avgiftsunderlaget överstiger 40 000 kronor och att den avgiftsskyldige vid ingången av året före taxeringsåret har fyllt 26 men inte 65 år samt att avdraget uppfyller villkoren i kommissionens regler för stöd av mindre betydelse.
  • Slopad återkommande teknisk kontroll av kassaregister där syftet är att ta bort en regel ur lagen som ”bedöms som onödig”. Varför skrev man då in den i lagen om den var onödig? Finansdepartementet beskriver motivet som att ”Bestämmelsen bedöms därför sakna värde för skattekontrollen. Av denna anledning föreslås att kravet på återkommande teknisk kontroll av kassaregister slopas.” Den förväntade effekten av att ta bort denna del av reglerna för kassaregister beräknar Finansdepartementet ska ”bespara företagen minst en halv miljard kronor per år, eller ca 1 000 kronor per år och kassaregister. Därutöver tillkommer en tidsbesparing då företagen inte längre behöver ombesörja denna återkommande tekniska kontroll. Detta ger en tillkommande kostnadsbesparande effekt.” Tänk vad mycket enklare det varit om man tänkt på det från början när man skulle införa denna plottriga lag. Om denna lilla ändring beräknas medföra besparingar på 0,5 miljard kronor så skulle det vara intressant att få reda på hur mycket Finansdepartementet beräknade företagares extra kostnader för hela regelverket om kassaregister. Finns det någon ekonomisk kalkyl på vinster för någon av denna extra kostnadsbörda på handelsföretag?

 

  • Tänk efter före vid regelförenklingar! Låt gärna verksamma företagare medverka
  • Förenkla regler innan de skrivs in i lagboken och skapar underlag för mängder av myndigheters föreskrifter!

 

För ytterligare information kontakta:

Leif Svensson     Förbundsordförande             Växel; 042 - 34 28 50

leif.svensson@smaforetagarna.eu

www.smaforetagarna.eu

Småföretagarnas Riksförbund är en oberoende, rikstäckande organisation med uppgift att främja privat företagsamhet med särskild inriktning på små företag. Förbundet är partipolitiskt, etniskt, religiöst och kulturellt obundet. Det skall driva opinionsbildning för liberal marknadsekonomi, enskilt ägande och rättssäkerhet samt främja utvecklingen av nyföretagande och internationell integration.

Småföretagarnas Riksförbund