Skip to main content

Regeringens utbildningskontrakt – En god tanke, men alldeles för sent

Pressmeddelande   •   Aug 31, 2015 13:54 CEST

Det blev just dyrare att anställa unga. Den först augusti höjdes så de omdebatterade arbetsgivaravgifterna för unga. Regeringen tycker att det är bra då de i stället kan frigöra pengar till sina utlovade traineejobb. Många andra tycker att det är dåligt, och varnar för att det kan öka ungdomsarbetslösheten ytterligare. Inte minst påpekar många småföretagare att det blir dyrare och svårare att våga anställa.

Regeringen fortsätter nu sin satsning på traineejobb och så kallade utbildningskontrakt, vilka syftar till att få människor utan gymnasieutbildning att återuppta sina studier. Såväl traineejobb som dessa utbildningskontrakt kan hjälpa vissa människor in på arbetsmarknaden eller tillbaka till studierna, och det är bra. Men traineejobben fokuserar mestadels på välfärdssektorn och här faller många mellan stolarna. Vad händer om man inte vill jobba med välfärd? Förvisso kan även andra så kallade bristyrken subventioneras inom ramen för traineejobben, men ändå – det är inget som kommer att attrahera alla. Detsamma gäller dessa utbildningskontrakt. Vad får regeringen att tro att skoltrötta ungdomar, som redan hoppat av gymnasiet en gång, helt plötsligt skulle slutföra sin utbildning inom ramen för en reform?

Grundtanken med dessa utbildningskontrakt är dock bra. För här ska nämligen studier på Komvux kunna kombineras med praktik eller anställning inom kommunen. Detta är något som Småföretagarnas Riksförbund länge har förespråkat i form av ett arbetsplatsförlagt lärlingssystem. Dessa system har framgångsrikt etablerats i bland annat Danmark, Tyskland och Österrike. Eleverna tillbringar en mindre del av sin tid i skolan och den resterande tiden förläggs ute på en arbetsplats som lärling. Det innebär att man vid 19 års ålder kan ett yrke och dessutom har gymnasiekompetens i fem basämnen. Förutom att minska ungdomsarbetslösheten kan detta system underlätta integrationen och göra det lättare att omskola sig, två frågor som regeringen är mycket mån om.

Det finns dock några viktiga skillnader mellan regeringens utbildningskontrakt och ett arbetsplatsförlagt lärlingssystem. Regeringen hoppas för det första på att fånga upp 20-25-åringar som har hoppat av gymnasiet. Småföretagarnas Riksförbund vill i stället erbjuda 15-åringar ett alternativt sätt att genomföra gymnasiet – och lära sig ett yrke på kuppen. Vi vill nå dessa ungdomar när de börjar känna sig skoltrötta, inte efter att de redan hoppat av skolan och gått arbetslösa under en längre period.

För det andra bygger utbildningskontrakten på att de studerande ska arbeta inom kommunen. Det behöver så klart inte vara fel, men heller inte rätt. I det lärlingssystem vi förespråkar kan gymnasisterna arbeta hos en privat arbetsgivare och lära sig ett yrke de själva har valt. Det kan göra all skillnad i världen.


För ytterligare information kontakta:

Leif Svensson

Förbundsordförande

E-post: leif.svensson@smaforetagarna.eu

På hemsidan; www.smaforetagarna.eu

Vxl; 042 – 34 28 50

-------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------Småföretagarnas Riksförbund är en oberoende, rikstäckande organisation med uppgift att främja privat företagsamhet med särskild inriktning på små företag. Förbundet är partipolitiskt, etniskt, religiöst och kulturellt obundet. Det skall driva opinionsbildning för liberal marknadsekonomi, enskilt ägande och rättssäkerhet samt främja utvecklingen av nyföretagande och internationell integration.

Småföretagarnas Riksförbund är en partipolitiskt, etniskt, religiöst och kulturellt obunden organisation som arbetar för att främja privat företagsamhet. I styrelsen sitter aktiva småföretagare som driver medlemmarnas intressen bland annat genom opinionsarbete, debatt och möten med politiker.