Skip to main content

Ny Sifo-undersökning: Allt fler svenskar tror på halverad fattigdom 2015

Pressmeddelande   •   Okt 06, 2005 10:47 CEST

Svenskarnas globala engagemang i kampen mot fattigdom ökar kraftigt, enligt en ny Sifo-undersökning som gjorts på uppdrag av Sida. Hela 82 procent uppger också att de själva är beredda att göra något för att det ska vara möjligt att uppnå FN:s millenniemål om halverad fattigdom till år 2015.

– Vi ser en tydlig trend, som pågått under senare år. Allt fler svenskar är engagerade i kampen mot fattigdomen. Och engagemanget behövs verkligen. Idag lever 1,1 miljarder människor i extrem fattigdom – en fattigdom som skapar ett enormt lidande, säger Maria Norrfalk, Sidas generaldirektör.

Undersökningen har gjorts för att ta reda på svenska folkets syn på utvecklingsfrågor, utvecklingssamarbete och kampen mot fattigdomen.
Kampen mot hiv/aids i topp. De tillfrågade har fått ta ställning till hur viktigt de tror att det är att Sverige gör insatser på nio olika områden för att minska fattigdomen i världen. Så här ser svenskarnas prioriteringslista ut:

1. Hiv/aids. Bekämpa spridningen av hiv-aids och andra smittsamma sjukdomar
2. Utbildning. Stöd för att fler barn och unga i fattiga länder får utbildning
3. Sjukvård. Stöd för att utveckla hälso- och sjukvård i fattiga länder
4. Demokrati och mänskliga rättigheter. Stöd till demokratiutveckling och för ökad respekt för de mänskliga rättigheterna
5. Miljö. Arbete för minskad miljöförstöring både i Sverige och i fattiga länder
6. Jämställdhet. Stöd för att jämställdheten mellan kvinnor och män i fattiga länder ska öka.
7. Rättvis handel. Arbete för rättvisa handelsvillkor
8. Underlätta export. Att göra det enklare och billigare för fattiga länder att exportera till rika länder.
9. Tillväxt. Stöd till en ökad ekonomisk tillväxt i fattiga länder.

Mäns och kvinnors prioriteringar är i stort sett desamma. Skillnaderna mellan olika åldersgrupper är också små. Liksom tidigare toppar områden där det är lätt att identifiera sig med dem som skulle ha nytta av en förändring, människor som inte smittas, barn som får utbildning, folk som får vård.

– Sida arbetar med alla dessa områden, och många fler. Fattigdom har många olika dimensioner och det är viktigt att se helheten utifrån en analys av fattigdomens orsaker. Utvecklingsfrågorna är ofta kopplade till varandra. Jämställdhet och sjukvårdssystem är till exempel mycket viktiga frågor i vårt arbete för att bekämpa hiv/aids och insatser för att stärka tillväxt kan inte bortse från miljöfrågor, säger Maria Norrfalk.

Växande engagemang och optimism. Svenskarna har blivit mer optimistiska om utvecklingen i fattiga länder. Alla FN:s medlemsländer har tillsammans satt upp en rad mål för fattigdomsminskning, som ska vara uppnådda till år 2015. Bland annat ska andelen extremt fattiga, det vill säga de som lever på mindre än en dollar om dagen, halveras.

I årets mätning uppger 22 procent av svenskarna att de är säkra eller ganska säkra på att målet kommer att uppnås. Det är en kraftig ökning jämfört med tidigare år. År 2002 var andelen som trodde att målen låg inom räckhåll bara 10 procent. För två år sedan var motsvarande siffra 17 procent och i fjol var den 19 procent.

Unga är avsevärt mer optimistiska än andra. I åldrarna 15–29 år räknar 30 procent med att målet kommer att uppnås.
Även om det fortfarande är en stor majoritet som tvivlar på att fattigdomen kan halveras på den utsatta tiden är det viktigt att försöka nå målet. En överväldigande majoritet – 93 procent – tycker att det är viktigt att Sverige är med och gör olika typer av ansträngningar för att målet ska uppfyllas. Hela 82 procent uppger också att de själva är beredda att göra något för att det ska vara möjligt att uppnå målet.

De allra flesta som säger sig vara beredda att själva bidra vill göra detta genom att stödja frivilligorganisationer. Men 34 procent svarar också att de är beredda att förändra den egna livsstilen, exempelvis genom att handla rättvisemärkt eller ekologiskt eller genom att åka kollektivt. Det är en mycket kraftig ökning jämfört med i fjol, då siffran var 18 procent.

– Det starka engagemanget är mycket glädjande. Det kan bidra till ett mer kraftfullt arbete för att millenniemålen ska nås. Idag ser det ut som om millenniemålen kommer att nås globalt, men resultaten varierar väldigt mycket för olika delmål och för olika regioner. I Afrika ser det ut att bli mycket svårt att halvera andelen fattiga till år 2015, säger Maria Norrfalk.

De tillfrågades vilja att påverka har också ökat markant. I fjol var det 10 procent kunde tänka sig att bidra genom att påverka politiker och opinion. I år är den siffran 19 procent.

Vill bidra genom hjälporganisationer. Frivilligorganisationer intar en särställning i svenskarnas bild av hur man ska kunna bidra till minskad fattigdom i världen.
Åtta av tio tillfrågade uppger att de själva är beredda att göra något för att fattigdomen i världen ska minska. Och det är genom frivilligorganisationerna som man främst kan tänka sig att hjälpa till: 74 procent kan tänka sig att skänka pengar, 40 procent kan skänka kläder och 21 procent kan tänka sig att själva delta i frivilligorganisationernas arbete. (Observera att de svarande fått ange flera alternativ. Därför är summan större än 100 procent.)

Jämställdhet mot fattigdom. 53 procent av de tillfrågade svarar att jämställdhet i mycket stor eller ganska stor utsträckning leder till att fattigdomen minskar. 40 procent tror att ökad jämställdhet har liten eller ganska liten inverkan på fattigdomen och 8 procent är osäkra.

Undersökningen finns på Sidas sajt: www.sida.se/sifo05. Kontakta Sidas presstjänst för mer information: 08-698 55 55.