Rekordmånga fall av sjöräddning i sommar

Antalet sjöräddningsfall från maj till juli har uppgått till 651. Det är de högsta siffrorna sedan 2000 då våra mätningar börjar. Juni månads 214 fall är också det högsta den månaden sedan 2000. Juli har dessutom varit årets hittills mest intensiva månad, med 350 sjöräddningsfall. 

Det totala antalet sjöräddningsfall under säsongen maj-juli fortsätter att öka för tredje året i rad, det är 27,8 procent mer än medelvärdet för de föregående fem åren. 

Ökning av drunkningstillbud och båtbränder

70 procent (457 fall) av sjöräddningsfallen från maj till juli rörde fritidsbåtar. 14,6 procent (95 fall) av insatserna berörde personer som hamnat i nöd utan farkost, till exempel simmare. 7,7 procent (50 fall) rörde handelsfartyg.

Likt tidigare år är de flesta insatserna riktade mot nödställda i fritidsbåtar, men det är bland personer utan farkost vi ser ökningen.

- Antalet ärenden som rör personer utan farkost, till exempel simmare, har nästan fördubblats sedan motsvarande period förra året. I år har vi gjort insatser i 95 ärenden varav 44 har varit drunkningstillbud. Vädret kan ha varit en påverkande faktor till ökningarna men kan inte med säkerhet beläggas, säger Mattias Hyllert, direktör sjö- och flygräddning vid Sjöfartsverket.

För de två föregående åren registrerades under perioden 20 respektive 35 fall av drunkningstillbud inom statligt räddningstjänstansvar. Även antalet fall med båtbränder har ökat i år. Från 17 för två år sedan, 27 ifjol till 35 i år. Siffran gäller endast den statliga räddningstjänsten, ytterligare fall finns inom den kommunala räddningstjänsten.

Samverkan är grundstenen

Sjöfartsverket ansvarar för svensk sjöräddning och den bygger på samverkan mellan myndigheter, frivilligorganisationer, yrkessjöfart och grannländer. Sjö- och flygräddningscentralen, JRCC, nyttjar samhällets samlade resurser vid insatser och räddningsledaren gör vid varje enskilt ärende en bedömning av vilka resurser som krävs för insatsen med hänsyn till bland annat avstånd, lämplighet och farans beskaffenhet.

Sjöräddningssällskapet fortsätter att spela en viktig roll som resurs i arbetet med att undsätta nödställda. Under årets fritidsbåtsäsong skickades frivilliga sjöräddare från Sjöräddningssällskapet ut i 81,2 procent av fallen där någon form av räddningsenhet användes.

Sjöräddningssällskapet bekräftar bilden av en ökning i antalet båtbränder och drunkningstillbud och tillägger att larmen från Norrlandskusten ökat i år jämfört med tidigare. Förutom en ökning i antalet sjöräddningsfall har även insatserna i mindre akuta situationer blivit fler. Fler fritidsbåtsägare än någonsin tidigare har bett Sjöräddningssällskapet om hjälp vid incidenter som motorstopp och tamp i propellern, händelser som inte klassas som räddningstjänst.

– Våra räddningsstationer har märkt av en ökning av förebyggande insatser under sommaren. Det har inte varit dåligt väder någonstans i landet, vilket gör att det är fler personer i rörelse även på vattnet, säger Lars Samuelsson, maritim ledare på Sjöräddningssällskapet.

Larm med helikopter ökar

Sjöfartsverkets räddningshelikoptrar och/eller lotsbåtar användes i 32,7 procent av alla sjöräddningsfall där räddningsenheter användes.

Räddningshelikoptrar har larmats i 22,4 procent av alla sjöräddningsfall, 150 gånger. Det är en stor ökning från samma period förra året då motsvarande antal larm var 114 gånger.

92 gånger startade helikoptern och i övriga fall kunde den avlarmas innan start. 73 gånger kom den fram till plats eller sökområde, i övriga fall kunde den återkallas innan den kom fram. Vanligaste orsaken till avlarmning eller återkallning, är att insatsen inte längre bedöms som nödvändig.

Det totala antalet larm från JRCC till SAR-helikopter under perioden har också ökat till 255, från 189 och 219 de två föregående åren. Vid sidan av sjöräddning, larmades under perioden helikopter 43 gånger i fråga om flygräddning, 30 gånger för kommunal räddningstjänst, 18 gånger för akuta sjuktransporter under landstingets ansvar samt 5 gånger som bistånd till sjöräddning i något av Sveriges grannländer.

Kustbevakningen bidrog med fartyg och/eller flygplan i 25,9 procent av sjöräddningsfallen. Enheter från kommuner och landsting larmades av JRCC i 12,3 procent av fallen. Andra resurser, som till exempel försvarsmakten, polisen, yrkessjöfart eller andra frivilligföreningar, deltog i 7 procent av fallen.

Fakta om sjöräddningen i Sverige

I Sverige är det Sjöfartsverket som ansvarar för statlig sjöräddning när någon är i eller befaras vara i sjönöd, samt för sjuktransporter från fartyg. Ansvaret gäller kustområdet samt Vänern, Vättern och Mälaren, men inte hamnområden och kommunalt vatten. Sjöfartsverket ansvarar också för flygräddningstjänsten i Sverige.

Sjöfartsverkets sjö- och flygräddningscentral, JRCC (Joint Rescue Co-ordination Centre), i Göteborg leder och samordnar alla sjöräddningsinsatser. Centralen är bemannad dygnet runt och ansvarar för att ta emot larm och leda insatser vid sjö- och flygräddning. Sjöräddningstjänst bygger på samverkan och Sjöfartsverket ger också stöd till polis, sjukvård och kommunal räddningstjänst, till exempel med resurser som räddningshelikoptrar. En samverkansorganisation som bygger på frivillighet.

Inslaget av samverkan i sjöräddningsarbetet är mycket stort; förutom det ideella Sjöräddningssällskapets resurser i form av personal och fartyg används även Sjöfartsverkets räddningshelikoptrar och fartyg, Kustbevakningen, handelssjöfarten, Polisen, Försvarsmakten och kommunala räddningstjänster. Även samarbete och ömsesidigt utbyte med våra grannländer och andra nationer är en viktig del och förekommer regelbundet.

Kontakt vid frågor

Sjöfartsverkets presstjänst 010-478 48 40

Sjöräddningssällskapets presstjänst 031-761 40 01