Euron är inte allena saliggörande!

Det var med stor förvåning jag läste om euron som det allena saliggörande för landsbygden på DN-Debatt idag. Speciellt som Caroline Trapp skriver att den stora majoritet av Sveriges bönder som skulle rösta nej sviker landsbygden. Det säger centerpartiets kampanjledare Lena Ek i en kommentar på fredagen Jag tror att det är många LRF-medlemmar som idag är besvikna över att deras ordförande kallar dem för svikare för att de efter noggrant övervägande kommit fram till att nackdelarna överväger fördelarna och därför avser rösta nej den 14 september. För Sveriges landsbygd är det bättre att byta regering och politik än att byta valuta säger Lena Ek. Centerpartiet har respekt för att de undertecknande organisationerna har kommit till en annan slutsats i sakfrågan. Men likafullt kan jag konstatera att euron inte minskar företagens regelbörda, inte lyfter ryggsäcken av Sveriges bönder, inte ger bättre vägar och inte underlättar generationsskiften. En ny valuta löser inte dessa för landsbygdens företag så viktiga frågorna. Det kan dock en ny regering göra. Minns hur Göran Persson gång på gång svikit sina löften till landets bönder och småföretagare. Samtidigt som undertecknarna enligt SCB endast har stöd av 16 procent av Sveriges bönder för sitt ja är de märkbart tysta i frågan om den straffbeskattning ja-partierna är villiga att genomföra för att få LO med på ja-vagnen. Vilka tror ni det är som får betala överbeskattningen? Det är Sveriges småföretagare oavsett var i landet de finns som får stå för fiolerna. Är ni verkligen villiga att höja skatterna för företagen för att få byta valuta? Likaledes finns det skäl för dessa organisationer att oroa sig över statsministerns planer på att flytta makten över moms och arbetsgivaravgifter till regeringen vid ett svenskt euromedlemskap avslutar Lena Ek.