Media no image

​1,3 miljoner svenskar får mindre än hälften kvar

Pressmeddelanden   •   Mar 21, 2017 12:02 CET

Regeringen har under mandatperioden höjt eller aviserat höjningar av skatten på arbete med nära 29 miljarder kronor. Enbart smyghöjningarna av den statliga inkomstskatten innebär att 1,3 miljoner personer fick behålla mindre än hälften av den sist intjänade hundralappen 2016. Det motsvarar ungefär var tredje deltidsarbetande eller nära varannan polis, 6 av 10 präster och drygt var tredje barnmorska.

För att illustrera effekterna av regeringens höjda skatter på arbetsinkomster 2016 har Skattebetalarna i en ny rapport granskat ett antal månadsinkomster och hur den slutliga skatten påverkats vid en löneökning på två procent. För dessa inkomsttagare, med månadsinkomster på över 50 000 kronor, ökade den totala skatten i relation till löneökningen med mellan 68 procent och 151 procent jämfört med 2015. Från 65 000 kronor försvann hela årets löneökning eller mer i skatt. Detta är en konsekvens av att brytpunkten för den statliga inkomstskatten frystes på 2015 års nivå och att jobbskatteavdraget minskas med 3 procent på inkomster över 50 000 kronor, men också att Sverige har världens högsta skatter på arbete.

— Det är en farlig väg som regeringen valt genom att höja marginalskatterna på arbete. Det slår mot drivkrafterna för utbildning, entreprenörskap, viljan att jobba extra och göra karriär, säger Sofia Linder, chefekonom på Skattebetalarna.

— Regeringens skattehöjningar drabbar allt fler inkomsttagare och allt fler yrkesgrupper. Det är tydligt att är dags att återuppta en principiell diskussion om skatter. Att ingen ska betala mer än hundra procent av en löneökning i skatt är en grundläggande princip som alla partier borde kunna skriva under på, säger Skattebetalarnas VD Christian Ekström.

Skattebetalarna är en ideell, partipolitiskt obunden medlemsorganisation. Vi samlar alla som vill ha lägre skatter och ett minskat slöseri med skattemedel.

Regeringen har under mandatperioden höjt eller aviserat höjningar av skatten på arbete med nära 29 miljarder kronor. Enbart smyghöjningarna av den statliga inkomstskatten innebär att 1,3 miljoner personer fick behålla mindre än hälften av den sist intjänade hundralappen 2016. Det motsvarar var tredje deltidsarbetande eller nära varannan polis, 6 av 10 präster och drygt var tredje barnmorska.

Läs vidare »
Media no image

​Pensionärerna halkar efter

Pressmeddelanden   •   Feb 14, 2017 13:09 CET

Sedan 2006 har pensionärerna tappat nära en femtedel i köpkraft i förhållande till de yrkesaktiva. Sett till dagens penningvärde har pensionerna haft en svag utveckling på endast 1,1 procent under 11 år.

I en ny rapport visar Skattebetalarna att pensionärens inkomst efter skatt ökat med nära 23 procent sedan 2006, men att löntagarens nettoinkomst under samma period ökat med hela 52 procent. Sett till dagens penningvärde har pensionerna endast ökat med 1,1 procent jämfört med 22,3 procent för löntagarna.

– Regeringens skattesänkning 2016 för dem med de lägsta pensionerna var välkommen. Särskilt för dem med enbart garantipension, då den minskade med 0,4 procent 2016. Samtidigt är det ett svek mot landets övriga pensionärer att det är knäpptyst om fortsättningen av Socialdemokraternas avlagda vallöfte om sänkt skatt för pensionärerna, säger Skattebetalarnas chefekonom Sofia Linder.

I debatten förs det ofta fram att alliansregeringen införde en pensionärsskatt. Det är felaktigt. Dock har det uppkommit en skatteskillnad mellan pensionärer och löntagare till följd av införandet av jobbskatteavdraget. Alliansregeringen sänkte även skatten för pensionärer med totalt 16,5 miljarder kronor genom förhöjda grundavdrag. 2016 sänkte nuvarande regering skatten med ytterligare 1,9 miljarder kronor för pensionärerna.

En förutsättning för en god utveckling av pensionerna och fortsatta skattesänkningar är en stark utveckling av sysselsättningen, arbetade timmar och inkomsterna. I det perspektivet är regeringens skattehöjningar på arbete skadliga och verkar i motsatt riktning, konstaterar Sofia Linder.

Se bifogad rapport.

För mer information: Sofia Linder, chefekonom, 0704-25 37 41.

Skattebetalarna är en ideell, partipolitiskt obunden medlemsorganisation. Vi samlar alla som vill ha lägre skatter och ett minskat slöseri med skattemedel.

Sedan 2006 har pensionärerna tappat nära en femtedel i köpkraft i förhållande till de yrkesaktiva. Sett till dagens penningvärde har pensionerna haft en svag utveckling på endast 1,1 procent under 11 år.

Läs vidare »
Media no image

​Regeringen slår mot seniorernas sysselsättning

Pressmeddelanden   •   Jan 30, 2017 08:24 CET

I fjol återinförde regeringen den särskilda löneskatten för 65-plussare som jobbar. Nu visar ny statistik från SCB att deras sysselsättning minskar, precis som vi och andra kritiker har varnat för.

Under flera år hade Sverige EU:s snabbast växande sysselsättningsgrad bland personer över 65 år. Det berodde dels på införandet av förhöjt jobbskatteavdrag för seniorer år 2007, dels på att arbetsgivaravgiften samma år sänktes för seniorerna (den särskilda löneskatten).

SPF Seniorerna och Skattebetalarnas förening har varit kritiska mot att regeringen återinförde den särskilda löneskatten förra årsskiftet. Vi har varnat för att det skulle leda till att den positiva sysselsättningstrenden för äldre bryts. Nu visar SCB:s Arbetskraftsundersökning att det är precis det som har hänt.

Sysselsättningsgraden i gruppen 65-74 år minskar med 0,6 procentenheter från 16,4 procent 2015 till 15,8 procent 2016. Sysselsättningsgraden har ökat för alla andra åldersgrupper och totalt under 2016.

– Den särskilda löneskatten förbättrar inte pensionen för seniorerna utan är pengar rakt in i statskassan. Äldre egenföretagare tvingas skatta mer på sin arbetsinsats och arbetsgivare får högre kostnader för att anställa eller behålla seniorer. Det är en extremt kortsiktig och dyr politik, säger Skattebetalarnas vd Christian Ekström.

Varje arbetad timme är bra för Sverige ekonomi och för pensionssystemet. Många äldre som trivs med sitt jobb får möjlighet att tjäna lite extra pengar. För arbetsgivarna är det bra att viktig kompetens stannar kvar längre.

– Alla partier är eniga om att vi måste jobba längre, och det är alldeles nödvändigt. Regeringen har gjort tvärtemot det man säger att man vill göra genom att återinföra den särskilda löneskatten, säger Christina Rogestam, förbundsordförande på SPF Seniorerna.

Sysselsättningsgrad åldersgruppen 64-75, procent:

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016
9,9 10,1 11,1 12,1 12,5 13,2 13,4 14,9 14,6 16,5 16,4 15,8

För mer information:

Magnus Krantz, t f kommunikationschef Skattebetalarna: 070-747 84 22.

Anna Eriksson, pressekreterare SPF Seniorerna: 070-660 69 93.

Skattebetalarna är en ideell, partipolitiskt obunden medlemsorganisation. Vi samlar alla som vill ha lägre skatter och ett minskat slöseri med skattemedel.

I fjol återinförde regeringen den särskilda löneskatten för 65-plussare som jobbar. Nu visar ny statistik från SCB att deras sysselsättning minskar, precis som vi och andra kritiker har varnat för.

Läs vidare »
Oslhfqpggctdhxdyz8je

Martin Jacobsson ny Slöseriombudsman

Pressmeddelanden   •   Jan 04, 2017 11:58 CET

Satirtecknaren och opinionsbildaren Martin Jacobsson tar över som Skattebetalarnas Slöseriombudsman efter Lars Wilderäng som haft uppdraget sedan 2016.

Media no image

​Allvarlig brist på öppenhet

Pressmeddelanden   •   Dec 09, 2016 11:52 CET

Trots att kommunsektorns utgifter motsvarar cirka en fjärdedel av BNP är information om hur pengarna används påfallande svårtillgänglig. För att spara skattepengar, stärka den lokala demokratin och de kommunala verksamheternas legitimitet bör kommunerna tillgängliggöra sin bokföring digitalt.

Skattebetalarna har i en ny rapport undersökt den världsomspännande öppenhetsrevolutionen och dess konsekvenser för Sverige. Här är offentlighetsprincipen kärnan i en stolt öppenhetstradition. Men i takt med digitaliseringens framfart finns fog för att påstå att Sverige har hamnat på efterkälken när det gäller utvecklingen av metoder för att säkerställa medborgarinsyn i offentlig verksamhet.

– Svenska kommuner bör ta intryck av den internationella trenden mot ökad öppenhet, där exempelvis ekonomiska transaktioner och utgifter görs sökbara genom att den offentliga bokföringen publiceras online, säger Skattebetalarnas vd Christian Ekström.

Öppen kommunal bokföring gör det möjligt att granska hur skattepengarna används och kan i förlängningen ha en återhållsam effekt på politiker och tjänstemän, både när det gäller små och stora utgifter.

– Utan en tydlig, lättillgänglig och faktabaserad redovisning av offentlig verksamhet ökar risken för att människors ställningstaganden görs på felaktiga grunder, säger Christian Ekström.

Med rapporten vill Skattebetalarna ge argument och inspiration till de kommunala politiker och tjänstemän som driver på för att släppa den kommunala bokföringen fri.

Läs mer i bifogad rapport.

För mer information: vd Christian Ekström 070-971 66 66.

Skattebetalarna är en ideell, partipolitiskt obunden medlemsorganisation. Vi samlar alla som vill ha lägre skatter och ett minskat slöseri med skattemedel.

Trots att kommunsektorns utgifter motsvarar cirka en fjärdedel av BNP är information om hur pengarna används påfallande svårtillgänglig. För att spara skattepengar, stärka den lokala demokratin och de kommunala verksamheternas legitimitet bör kommunerna tillgängliggöra sin bokföring digitalt.

Läs vidare »
Media no image

​Höjd skatt i var tionde kommun

Pressmeddelanden   •   Nov 02, 2016 12:26 CET

35 kommuner, eller drygt var tionde kommun, höjer skatten 2017 enligt Skattebetalarnas kartläggning av beslutade och väntade förändringar av kommunalskatten 2017. Sex kommuner sänker skatten. Totalt handlar det om höjd skatt för 720 000 invånare nästa år.

Skattebetalarna har genom en enkät till landets kommuner och landsting kartlagt var skatten kommer att höjas och sänkas under 2017. Mest höjs skatten i Lekeberg med en hel krona per hundralapp och i Ängelholm med 95 öre. I Västerbotten höjer landstinget skatten med femtio öre per hundralapp, vilket påverkar länets 15 kommuner.

249 kommuner får oförändrat skattesats nästa år, trots Sveriges Kommuner och Landstings uppgifter om att kommunsektorn skulle behöva ökade inkomster motsvarande en skattehöjning på 2,10 kronor år 2020 för att finansiera stigande kostnader.

– Den befarade skattesmällen i kommunsektorn uteblir nästa år på grund av regeringens ökade statsbidrag, de så kallade välfärdsmiljarderna. Men de är ingen lösning på kommunernas utmaningar. De riktar in sig på symptomen snarare än grundproblemet, säger Skattebetalarnas chefekonom Sofia Linder.

Värmdö och Österåker sänker skatten mest för sina invånare, med 70 öre per hundralapp respektive 42 öre.

– Kommunerna behöver arbeta målinriktat med prioriteringar och effektiviseringar. Både Skattebetalarna och Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi har identifierat mycket stor besparingspotential i kommunsektorn, säger Sofia Linder.

Att det går att sänka skatten visar till exempel Österåker som nästa år sänker skatten för nionde gången sedan 2003.

För mer information Sofia Linder, chefekonom, 0704-25 37 41.

I bilagorna redovisas bland annat uppgifter för alla kommuner uppdelat på länsnivå.

Resultatet baseras på en omfattande kartläggning. Dels en enkätstudie som besvarats av 193 kommuner och 13 landsting, som sedan kompletterats med protokolluppgifter från kommun- och landstingsfullmäktige avseende beslut eller förslag om skattesats 2017. Kartläggningen omfattar samtliga kommuner och landsting.

Skattebetalarna är en ideell, partipolitiskt obunden medlemsorganisation. Vi samlar alla som vill ha lägre skatter och ett minskat slöseri med skattemedel.

35 kommuner, eller drygt var tionde kommun, höjer skatten 2017 enligt Skattebetalarnas kartläggning av beslutade och väntade förändringar av kommunalskatten 2017. Sex kommuner sänker skatten. Totalt handlar det om höjd skatt för 720 000 invånare nästa år.

Läs vidare »
Media no image

Kommunerna måste prioritera

Pressmeddelanden   •   Okt 05, 2016 13:52 CEST

Prioriteringar och effektiviseringar, inte skattehöjningar och ökade statsbidrag måste vara i fokus i kommunsektorn. Det menar Skattebetalarna apropå att Sveriges Kommuner och Landsting i dag presenterar sin ekonomirapport.

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) beräknar i sin ekonomirapport att kommunsektorn står inför ökade utgifter motsvarar en höjning av skattesatsen med 2,10 kronor fram till 2020. SKL efterlyser även högre statsbidrag. Men dessa ingångsvärden leder tyvärr debatten fel.

Det finns en annan väg att gå. I stället för att öka skatteintäkterna kan kommunerna prioritera i utgifterna, säger Skattebetalarnas chefekonom Sofia Linder.

Skattebetalarna har granskat hur mycket resurser landets 290 kommuner lägger på verksamheterna utanför välfärdens kärna. Resultatet av undersökningen indikerar att det totalt inom den kommunala sektorn går att lösgöra 10 miljarder kronor årligen i dessa verksamheter genom att kommuner som lägger orimligt stora belopp på annat anpassar sina utgifter till det som är den genomsnittliga nivån för befolkningsmässigt lika stora kommuner.

Bara inom dessa verksamhetsområden som utgör ungefär 14 procent av den totala kommunala verksamheten motsvarar besparingspotentialen 57 öre i sänkt skatt eller 22 000 heltidsanställda lärare, säger Sofia Linder.

Rapporten och den tabellbilaga som bifogas detta pressmeddelande innehåller mer detaljerad information om respektive kommun.

För mer information: Sofia Linder, chefekonom, 0704-25 37 41.

Skattebetalarna är en ideell, partipolitiskt obunden medlemsorganisation. Vi samlar alla som vill ha lägre skatter och ett minskat slöseri med skattemedel.

Prioriteringar och effektiviseringar, inte skattehöjningar och ökade statsbidrag måste vara i fokus i kommunsektorn. Det menar Skattebetalarna apropå att Sveriges Kommuner och Landsting i dag presenterar sin ekonomirapport.

Läs vidare »
Media no image

Skatteverket förlorar 1 av 4 skattemål i förvaltningsrätten – och hälften av dess överklaganden till kammarrätten

Pressmeddelanden   •   Sep 29, 2016 14:54 CEST

Ny statistik visar att Skatteverkets beslut i skatteärenden är felaktiga i vart fjärde fall som överklagas till en förvaltningsdomstol. Och när Skatteverket sedan överklagar till kammarrätten förlorar myndigheten mer än hälften av skatteprocesserna. Det avslöjar Skattebetalarnas förening.

– Det är alldeles uppenbart att Skatteverkets beslut i skatteärenden har brister och att företag därför seriöst bör överväga att driva sitt ärende vidare till domstol. Tyvärr är mörkertalet stort vilket innebär att många kan ha drabbats av felaktiga beslut utan att överklaga, säger Erik Wiger, skattejurist på Skattebetalarna.

Statistiken som Skattebetalarna utgår ifrån har levererats av Skatteverket och avser antalet skattemål i första domstolsinstans, förvaltningsrätten, under åren 2013–2015. Totalt har då 30 547 ärenden inom inkomsttaxering, moms och löneavgifter överklagats av den enskilde till en förvaltningsrätt. Domstolen har då beslutat till den enskildes fördel i ungefär vart fjärde ärende (19% av fallen avseende inkomsttaxering, 29% avseende moms och 27% av frågor om löneavgifter).

Trots upprepade förfrågningar har Skatteverket vägrat att lämna ut uppgifter om hur ofta myndigheten överklagar förvaltningsrätternas beslut till en kammarrätt eller hur utfallen där blir. Skattebetalarna har därför gjort en egen kartläggning av 300 skattemål under perioden oktober–december 2015 i Stockholms Kammarrätt. Detta stickprov indikerar att Skatteverket förlorar mer än hälften av de processer som myndigheten driver till denna instans, och i vart sjätte skattemål där den enskilde överklagat.

– Detta handlar i grunden om rättssäkerhet. Inte minst små företag drabbas hårt av felaktiga skattebeslut och utdragna processer. För sin egen trovärdighets skull borde Skatteverket höja kvaliteten i besluten och driva färre ärenden. En enkel åtgärd vore också att underlätta granskning av den här verksamheten genom att redovisa överklaganden och deras utfall i myndighetens årsredovisning, säger Erik Wiger.

Metod: Statistik från förvaltningsrätter baseras på ”Skatteverkets Domstolsrapport Förvaltningsrätt” som visar antalet ärenden och utfall under perioden 2013–2015. Stickprov i Stockholms Kammarrätt har genomförts genom att lista från registraturen granskats och därefter har skatteärendena hämtats från rättsdatabasen Karnov och dess utfall har kartlagts av Skattebetalarnas skattejurister.

För mer information: Erik Wiger, skattejurist, 0760 52 65 32.

Skattebetalarna är en ideell, partipolitiskt obunden medlemsorganisation. Vi samlar alla som vill ha lägre skatter och ett minskat slöseri med skattemedel.

Ny statistik visar att Skatteverkets beslut i skatteärenden är felaktiga i vart fjärde fall som överklagas till en förvaltningsdomstol. Och när Skatteverket sedan överklagar till kammarrätten förlorar myndigheten mer än hälften av skatteprocesserna.

Läs vidare »
Media no image

​Skadliga skatter smyghöjs

Pressmeddelanden   •   Sep 20, 2016 13:26 CEST

I dag har regeringen presenterat budgetpropositionen för 2017. Den innehåller högre skatt på både arbete och drivmedel samtidigt som pensionärsskatten kvarstår.

Regeringen justerar i indexeringar så att 40 000 fler betalar statlig inkomstskatt nästa år och ytterligare 13 000 drabbas av värnskatt, säger Sofia Linder, chefekonom på Skattebetalarna.

Begränsade uppräkningar av brytpunkterna för statlig inkomstskatt och värnskatt medför att det lönar sig mindre att jobba mer, ta större ansvar och vidareutbilda sig. Dessutom är det högst osäkert om höjningarna leder till de önskade skatteintäkter som regeringen hoppas på. Forskning visar på att beteendeförändringar bland löntagarna till och med kan leda till minskade skatteintäkter.

Smyghöjningarna genom indexjusteringar går på tvärs mot Socialdemokraternas vallöfte om att inte höja skatten för vanligt folk. Det gör också den fortsatta höjningen av drivmedelsskatterna, som inte skulle höjas. Nästa år införs en årlig automatisk uppräkning av skatten.

 Redan idag har Sverige världens näst högsta skatt på diesel och världens femte högsta skatt på bensin. Med den automatiska uppräkningen kommer vi ha världens högsta skatt på drivmedel 2020, något som slår hårt mot hela landet, fortsätter Sofia Linder.

Det ser även mörkt ut för vallöftet att avskaffa den så kallade pensionärsskatten som regeringen har villkorat till målet om att nå EU:s lägsta arbetslöshet 2020. Med regeringens inriktning på högre skatter påverkas både tillväxt och sysselsättning negativt.

 Pensionärer med en månadspension upp till 20 000 kronor kommer nu att få en mindre skattesänkning tack vare en ökning av prisbasbeloppet, men det påstod regeringen ha genomfört redan i våras, innan Skattebetalarna kunde visa att den hade fel. Målsättningen om att ta bort pensionärsskatten känns minst sagt avlägsen, säger Sofia Linder.

Sedan regeringen tillträdde har faktiska och aviserade förändringar ökat skatteuttaget med 54 miljarder kronor.

Läs mer i bifogad pm.

För mer information: chefekonom Sofia Linder 070-425 37 41

Skattebetalarna är en ideell, partipolitiskt obunden medlemsorganisation. Vi samlar alla som vill ha lägre skatter och ett minskat slöseri med skattemedel.

I dag har regeringen presenterat budgetpropositionen för 2017. Den innehåller högre skatt på både arbete och drivmedel samtidigt som pensionärsskatten kvarstår.

Läs vidare »
Lzfvlqsd6ycglciuhs61

Christian Ekström ny VD för Skattebetalarna

Pressmeddelanden   •   Aug 08, 2016 10:00 CEST

Styrelsen i Skattebetalarnas förening har utsett Christian Ekström till ny VD. Christian har lång och gedigen erfarenhet av opinionsbildning och av att kommunicera samt kännedom om medlemsstyrda och idéburna verksamheter. Han arbetar idag som kommunikationschef hos Transportföretagen.

Om Skattebetalarna

Vi arbetar för lägre skatt och minskat slöseri med skattepengar

Skattebetalarna är en ideell, partipolitiskt obunden medlemsorganisation. Vi samlar alla som vill ha lägre skatter och ett minskat slöseri med skattemedel. Vi granskar makten, byråkratin och utreder hur stat, kommuner och landsting kan bli effektivare. Vi kämpar för ökad rättssäkerhet för skattskyldiga.

Adress

  • Skattebetalarna
  • Sveavägen 66
  • 103 66 Stockholm
  • Vår hemsida