Nyvaknat intresse för al

I spåren av askskottsjukans härjningar har intresset för al ökat - klibbalen är ett bra alternativ till asken på näringsrika, fuktiga marker. Den är relativt okänslig för viltskador och timret är efterfrågat. Nu finns även nya förädlingsresultat som gör det möjligt att förbättra odlingsmaterialet genetiskt.

- Klibbalen växer bra, menar Lars-Göran Stener som är trädförädlare vid Skogforsk. Den kan producera upp till 9 m3sk/ha och år under en 35-årig omloppstid. Den är mindre viltbegärlig än flertalet andra lövträd i Sverige och är dessutom en markförbättrare genom sin förmåga att binda luftens kväve.

Idag används alvirket i första hand inom möbelindustrin, men emballage, energived och massaved är andra användningsområden. En kommande marknadspotential för klibbal kan vara som ersättning till sällsynt tropiskt virke Men det finns ännu större tillväxtpotentialer inom alfamiljen.

Skogforsk testar nu hybridalar, som är korsningar mellan nordamerikansk rödal och svensk klibbal. Hybriden kombinerar rödalens goda tillväxt med klibbalens goda kvalitet och härdighet.

- I våra tester har hybridalen i genomsnitt vuxit bättre än klibbalen, men den har sämre stamkvalitet och överlevnad, säger Lars-Göran Stener. Fast det finns exempel på korsningsfamiljer med upp till 40 % högre diametertillväxt än genomsnittet för de testade hybridalarna och som dessutom har acceptabel överlevnad och stamkvalitet.

Skogforsk har också startat ett projekt för att förädla gråal, som kan vara ett alternativt trädslag för energiproduktion. Den klarar klimatet bra och växer betydligt bättre än Salix och poppel på typiska skogsmarker.