Skip to main content

Kunskap och proaktivitet behövs i arbetet med skogens upplevelsevärden

Pressmeddelande   •   Feb 15, 2017 07:33 CET

Mer proaktivitet behövs från stat och myndigheter i arbetet med skogens sociala värden. Foto: Matilda Holmqvist

Stat och myndigheter behöver bli mer proaktiva i arbetet med skogens upplevelsevärden. Det visar ett projekt vid Umeå universitet som Skogssällskapet har finansierat. Projektet visar att de regionala variationerna är stora i hur upplevelsevärden (sociala värden) tas in i det formella skyddet av skog i dag. Samtidigt säger glesbygdens skogsägare att de saknar tillräcklig kunskap, nätverk och myndighetsstöd för att utveckla sina skogars sociala värden.

– Det behövs en koordinering kring sociala värden, och där spelar Skogsstyrelsen, men också kommunerna en viktig roll, säger Therese Bjärstig, docent och forskare i statsvetenskap vid Umeå universitet.

Under 2015 och 2016 har Skogsstyrelsen drivit ett pilotprojekt med naturvårdsavtal för skogar med höga upplevelsevärden. Målet är att få in sociala värden i det formella skyddet av skog, men de regionala skillnaderna inom Skogsstyrelsen är i dag stora.

– Våra intervjuer med myndighetsrepresentanter visar att det varierar väldigt mycket från region till region i hur man tar in sociala värden i skyddet av skog, säger Therese Bjärstig.

Therese Bjärstig menar att det behövs tydligare policys och riktlinjer inom Skogsstyrelsen, om skogsägare verkligen ska få information om att möjligheten med naturvårdsavtal för sociala värden finns.

– Skogsstyrelsen behöver arbeta mer proaktivt med den här frågan, och exempelvis bjuda in enskilda skogsägare och andra relevanta aktörer till informationsmöten, säger Therese Bjärstig.

Fokus på tätortsnära skogar gör att glesbygden glöms bort

En svaghet i naturvårdsavtalen i Skogsstyrelsens pilotprojekt är att de framförallt är anpassade för tätortsnära skogar, menar Therese Bjärstig.

– De skogsägare i norra Sverige som vi intervjuade känner sig långt från ”marknaden”, och de ser också den exklusiva känslan av att vara ensam i skogen som ett viktigt socialt värde. Det kan göra det svårare att se nyttan med de här avtalen, eftersom fokus är att göra skogen lättillgänglig för friluftsliv och rekreation. Dessutom hade många av skogsägarna som vi intervjuade dåliga erfarenheter av när många nyttjar deras mark, med bland annat nedskräpning, berättar Therese.

Dialog och delaktighet är därför en nyckel här, menar Therese Bjärstig.

– Om en skogsägare upplever att det blir högt tryck på fastigheten – då är det ju viktigt att man har en bra dialog kring dragning av skoterleder till exempel.

Skogsägarna som intervjuades lyfte enskildhet, tystnad och skogens ljud som viktiga sociala värden.

– Det här är en kategori sociala värden som inte direkt lyfts fram i nationella skogspolicys. Samtidigt tror jag att den här typen av värden kommer att efterfrågas allt mer – både i och med den ökande urbaniseringen, och i takt med att intresset för skogen som plats för rehabilitering och återhämtning från olika stressymptom ökar, säger Therese Bjärstig.

Läs hela artikeln på Skogssällskapets webbplats

Några av slutsatserna i projektet:

  • Det behövs mer information och utbildning om skogens sociala värden för skogsägare.
  • Stat och myndigheter borde bli mer aktiva i arbetet med skogens sociala värden.
  • Naturvårdsavtalen för skogar med höga sociala värden är framförallt utformade för tätortsnära skogar och riskerar att sakna relevans på glesbygden.
  • Skogsägarna är positiva till ekonomiska styrmedel och frivilliga avtal för att sociala värden i skogen ska främjas. Däremot vill de inte ha någon lagstiftning inom området.
  • Skogsägare på glesbygden lyfter enskildhet/avskildhet och tystnaden/skogens ljud som ett viktigt socialt värde – ett nytt område som inte direkt lyfts fram i nationella policys.
  • Samägande och ett litet innehav fördes fram av skogsägarna som begränsningar i arbetet med sociala värden. På små skogsfastigheter tyckte skogsägaren att det var svårare att utveckla de sociala värdena, och samägande sågs som en begränsning då det kräver samsyn och samarbete mellan delägarna.

Skogssällskapet förvaltar cirka 500 000 hektar skog tillsammans med stora och små skogsägare i Sverige, Estland, Lettland, Litauen, Norge och Finland. Tjänsteutbudet inbegriper skogsbruk och tjänster inom ekonomi och fastighetsfrågor. 

Ägare är Stiftelsen Skogssällskapet som grundades 1912 och vars syfte är att verka för skogshushållning och naturvård. Skogssällskapet delar årligen ut cirka 15 miljoner kronor till forskning och utveckling.

Kommentarer (0)

Lägg till kommentar

Kommentera