Skip to main content

Skogssällskapets värdering gav högre intrångs­ersättning till skogsägaren

Pressmeddelande   •   Aug 29, 2017 09:27 CEST

Bokskog på Kullaberg. Foto: Bengt Furenäs

Efter åratal av diskussioner hade frågan om de gamla natur­reservaten på Kullaberg kört fast. Länsstyrelsens förslag innebar att all ädellövskog skulle undantas från skogsbruk. Gyllenstiernska Krapperupsstiftelsen, som äger marken, menade att det i så fall skulle bli omöjligt att fortsätta med skogsbruket. Med hjälp av Skogssällskapet fann parterna en långsiktig lösning som båda kunde acceptera.

Gyllenstiernska Krapperupsstiftelsen är en av de största markägarna på Kullaberg, på skånska västkusten. Stora delar av de 300 hektar produktiv skogsmark som stiftelsen äger är sedan lång tid tillbaka naturreservat, men stiftelsen har hela tiden haft möjlighet att bedriva skogsbruk med vissa restriktioner. För några år sedan lade dock länsstyrelsen fram ett förslag om att ingen ädellövskog skulle få avverkas inom reservatet. För detta erbjöds ekonomisk intrångsersättning samt möjlighet/skyldighet för skogsägaren att under en 25-årsperiod upparbeta befintlig gran och tall.

– Det förslaget skulle ha gjort det omöjligt för oss att fortsätta med ett ekonomiskt bärkraftigt skogsbruk. Att upparbeta barrskogen, framför allt tallen som ju växer inne i bokskogarna, skulle blivit alldeles för kostsamt. Därför strandade diskussion­erna, säger Per Gyllenstierna, ordförande i Gyllenstiernska Krapperupsstiftelsen.

Skogssällskapet, som under lång tid förvaltat stiftelsens skogsfastigheter, fick i uppdrag att granska värderingen som länsstyrelsen låtit göra.

– Vi upptäckte att medelhöjden, och därmed virkesvolymerna, för några av de allra mest värdefulla bokbestånden hade underskattats, säger Bengt Furenäs, fastighetskonsult på Skogssällskapet. Och vi ansåg att det var självklart att blandbestånden skulle ersättas fullt ut. Bokskog med inslag av tall är ju det ursprungliga på västkusten. Så har skogen på Kullaberg sett ut sen urminnes tider, vilket det finns vetenskapliga belägg för.

I november 2016 kallade länsstyrelsen till en ny förhandling. Resultatet blev att de undervärderade bokskogsbestånden justerades upp och att skogsägaren fick gehör för att värdet av tallen skulle läggas till i intrångsersättningen. Man kom också överens om att Naturvårdsverket skulle köpa in granskogsbestånden inom naturreservatet som rotposter. Tillsammans betyder detta en avsevärt bättre ekonomisk ersättning för skogsägaren.

– Med god hjälp av Skogssällskapet lyckades vi således hitta en långsiktig lösning som båda parter kunde acceptera. Nu kan vi blicka framåt igen, fortsätta med vårt skogsbruk och eventuellt ersätta den inlösta skogen om vi hittar någon lämplig skogsfastighet att förvärva, säger Per Gyllenstierna.

Läs hela artikeln på Skogssällskapets webbplats

Skogssällskapet förvaltar cirka 500 000 hektar skog tillsammans med stora och små skogsägare i Sverige, Estland, Lettland, Litauen och Finland. Tjänsteutbudet inbegriper skogsbruk och tjänster inom ekonomi och fastighetsfrågor. 

Ägare är Stiftelsen Skogssällskapet som grundades 1912 och vars syfte är att verka för skogshushållning och naturvård. Skogssällskapet delar årligen ut cirka 15 miljoner kronor till forskning och utveckling.

Kommentarer (0)

Lägg till kommentar

Kommentera