Skip to main content

Tänk på kanteffekten vid avverkning runt nyckelbiotoper

Pressmeddelande   •   Jan 12, 2017 12:41 CET

Gränstickan är en signalart för skyddsvärda skogar. Foto: Mari Jönsson

Nyckelbiotoper – små skogsområden med höga naturvärden – kan fungera som livsrum på längre sikt för naturvårdsintressanta svampar som lever av död ved. Men skogsägare behöver i så fall ta hänsyn till de negativa kanteffekter som uppstår vid avverkning i anslutning till en nyckelbiotop, visar ny forskning finansierad av Skogssällskapet.

Forskare från Artdata­banken har, i ett projekt finansierat av Skogs­sällskapet, studerat om gran­dominerade nyckelbiotoper kan fungera som ”livbåtar” för hotade arter till dess att den omgivande skogen vuxit upp igen efter avverkning.

Mari Jönsson, som ansvarat för studien, tror att det är viktigt att skogsägare lämnar kvar skog i så kallade buffertzoner när de avverkar intill mindre grandominerade nyckelbiotoper. Buffertzonen ger skugga och minskar risken för sol- och vindexponering, som annars kan påverka känsliga arter i negativt.

‒ I kanten mot en avverkning ökar mängden döda träd, men vi kan se att de arter som visar på höga naturvärden inte kan kolonisera den döda veden. De mer vanliga svamparna är inte lika känsliga för sol och vind och kan därför lättare kolonisera den nybildade döda veden. Det här märks speciellt i små områden med förhållandevis mycket hyggeskanter, säger Mari Jönsson, forskare vid Artdatabanken.

Läs hela artikeln på Skogssällskapets webbplats

Skogssällskapet förvaltar cirka 500 000 hektar skog tillsammans med stora och små skogsägare i Sverige, Estland, Lettland, Litauen, Norge och Finland. Tjänsteutbudet inbegriper skogsbruk och tjänster inom ekonomi och fastighetsfrågor. 

Ägare är Stiftelsen Skogssällskapet som grundades 1912 och vars syfte är att verka för skogshushållning och naturvård. Skogssällskapet delar årligen ut cirka 15 miljoner kronor till forskning och utveckling.

Kommentarer (0)

Lägg till kommentar

Kommentera